Research in the field of gaming and the gaming culture shows that the culture is characterized by sexism and hypermasculinity, however a majority of this research is conducted in an Anglo-Saxon context. Therefore the aim of this study was to elucidate the Swedish gaming discourse in relation to gender, gendered norms and stereotypes. We also sought to examine the relationship between the editorial content and the blog comments. The study was based on a critical discourse analysis with a gender perspective, applied to five Swedish gaming blogs. By implementing power theory and encoding/decoding theory, we have concluded that there is a discursive struggle, where one part of the gaming culture is characterized by male dominance, while the other part of the discourse is showing signs of resistance to this hypermasculinity.

Studiens syfte Àr att identifiera olika hÀlsodiskurser i lÀromedel för idrott och hÀlsa, som riktas mot högstadiet och gymnasiet, som unga mÀn respektive unga kvinnor socialiseras in i genom deras möte med lÀromedlen.Med en diskursanlytisk utgÄngspunkt och metod för att förklara bilders meningserbjudande i deras litterÀra kontext analyseras bilder och den litterÀra kontexten bilderna existerar i, frÄn fem olika lÀromedel till idrott och hÀlsa. Det meningserbjudande bilderna innehÄller problematiseras genom Foucaults teori om makt, och socialisationsteorins teori om socialisation och diskursernas reproduktion.Studien kommer fram till att hÀlsosamma kvinnor och mÀn definieras olika. Den hÀlsosamma mannen Àr vÀltrÀnad och muskulös. Han trÀnar framför allt styrka i överkroppen och uthÄllighet och trÀningen innehÄller manliga element som fart och kraft. Den ohÀlsosamma mannen Àr inaktiv och misslyckas dÀrmed med att vara en man.Den hÀlsosamma kvinnan Àr smal och vÀltrÀnad.

Bakgrund: Postoperativ smÀrta Àr en naturlig och oundviklig företeelse efter ett kirurgiskt ingrepp. SmÀrtan Àr en subjektiv och individuell upplevelse som kan vara svÄr att förmedla till andra. Sjuksköterskan har en avgörande roll genom att identifiera faktorer som kan vara av betydelse vid bedömning av patientens smÀrta. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva faktorer som Àr av betydelse vid sjuksköterskans bedömning av patienter med postoperativ smÀrta. Metod: Det genomfördes en litteraturstudie baserad pÄ sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod.

Syftet med denna uppsats avsÄg att analysera och göra en fördjupning i hur bloggare konstruerar sin identitet pÄ trÀningsbloggar i Sverige samt hur de vÀljer att framstÀlla sina kroppar. FrÄgestÀllningarna har utgÄtt frÄn att undersöka hur bloggskribenterna vÀljer att konstruera sin identitet samt om det föreligger skillnader respektive likheter i mÀns och kvinnors konstruktioner. Tidigare forskning representerar teman som innefattar att blogga om hÀlsa vs skönhet, över/underordning samt media vs skapandet av den ideala kroppen. Metoden som anvÀndes var diskursanalys med inriktning diskursiv psykologi och textanalys. Det empiriska materialet baseras pÄ trÀningsbloggar som drivs av dagligt aktiva bloggskribenter. Dessa bloggtexter har analyserats utifrÄn socialkonstruktionism samt Robert Connells teori om konstruktionism.

Syftet med vÄr studie Àr att ge en förstÄelse för vilken betydelse pedagoger har i skapandet av en god lÀrandemiljö. Vi vill Àven framhÀva vad som utmÀrker en god lÀrandemiljö. Vi valde dÀrför att göra kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger pÄ olika förskolor för att synliggöra deras uppfattningar om Àmnet. VÄr förhoppning var att pÄvisa hur dessa pedagoger sÄg pÄ sin egen betydelse kopplat mot lÀrandemiljön men Àven vad de ansÄg vara en god lÀrandemiljö. Det som framkom var att pedagogens betydelse stÄr i centrum för arbetet.

Syftet med denna studie var att beskriva whiplashskadade personers erfarenhet av bostadsanpassningens betydelse för aktivitet. Intervjuer gjordes med sex personer med whiplashskada, och som fÄtt sin bostad anpassad. I denna kvalitativa studie anvÀndes innehÄllsanalys som metod för analys av intervjutexterna. Resultatet av studien visar att bostadsanpassningen haft betydelse för aktivitet. Anpassningen har möjliggjort och underlÀttat för den whiplashskadade i praktiskt utförande av aktivitet.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur psykologer upplever sin könstillhörighet i klientmötet. Sammantaget har tio psykologer (fem kvinnor och fem mÀn) intervjuats med avseende pÄ hur de upplever sin könstillhörighet och vilka erfarenheter de har av dess betydelse i olika situationer i klientarbetet. De kvalitativa intervjuerna har analyserats med hjÀlp av tolkande fenomenologisk analys (IPA). I resultatet framkommer att psykologernas könstillhörighet upplevs ha betydelse i klientmötet och dÄ sÀrskilt i kontaktens inledande skede. Könstillhörigheten visar sig ocksÄ ha betydelse i arbetet utanför terapirummet, i förhÄllande till kollegor och till de organisationer dÀr psykologerna Àr verksamma.

Det övergripande syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ vad lekterapeuter, barn och mödrar anser att lekterapin har för betydelse för barnets sjukhusvistelse. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer genomförda med sammanlagt Ätta personer. Samtliga av de intervjuade har erfarenhet av lekterapi i form av yrkesprofession eller som patient och anhörig.Resultatet av den empiriska studien visar att intervjupersonerna Àr samsynta kring lekterapins betydelse för barnets sjukhusvistelse. Leken Àr en betydelsebÀrande del i tillfrisknandet och en adekvat miljö och ett rikligt pedagogiskt material för barn i alla Äldrar har en stor betydelse. I resultatet framgÄr att lekterapeuterna behöver vara mycket flexibla i arbetet med barn som vistas pÄ sjukhus.

Den hÀr uppsatsen behandlar kommats anvÀndning vid satsgrÀnser i tvÄ kontexter: mellan samordnade huvudsatser och vid adverbialbisatser i huvudsats. Syftet Àr att kartlÀgga bruket genom att registrera frekvensen av komma, brukets förhÄllande till ett antal relevanta variabler och till etablerade kommateringsregler. Detta har skett genom en kvantitativ analys omfattande sammanlagt 800 fall av nÀmnda kontexter. Materialet Àr hÀmtat frÄn politiskt orienterade bloggar.Resultatet visar att komma anvÀnts mellan 61,75 % av huvudsatserna och vid 27,75 % av adverbialbisatserna. Dessutom har samband noterats mellan komma och faktorer som kon-junktion, förekomsten av gemensamma satsdelar, adverbialtyp, bisatsens position och lÀngden hos olika textelement.

Syftet med studien var att undersöka elitsatsande handbollsgymnasieelevers upplevda sammanhÄllning i deras respektive klubblag samt i deras trÀningsgrupp vid skolan. Vidare studerades handbollsspelarnas upplevelser av skillnader eller likheter i lagsammanhÄllningen i klubblag och trÀningsgrupp. Undersökningsdeltagarna bestod av tio mÀn (M = 18,5) som gÄr pÄ ett elithandbollsgymnasium i Sverige. Datainsamlingen skedde med hjÀlp av en intervjuguide baserad pÄ CarronŽs (1982) konceptuella ramverk. Resultaten redovisades i huvudteman dÀr positiva och negativa pÄverkansfaktorer för lagsammanhÄllningen klargjordes i trÀningsgrupp pÄ skolan respektive klubblag.

Syftet med studien var att beskriva arbetsalliansens funktion i familjebehandlares arbete ur behandlarens perspektiv för att bidra till kunskapsdiskussionen om arbetsalliansens betydelse inom socialt arbete. Studiens frÄgestÀllningar var vilken betydelse arbetsallians har för familjebehandlares uppdrag samt vilka faktorer som har betydelse för hur arbetsallians skapas, vidmakthÄlls och avslutas pÄ ett bra sÀtt i arbetet med familjer. Med en fenomenologisk ansats genomfördes kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer med sex familjebehandlare verksamma inom socialtjÀnsten. Respondenterna delgav nyanserade beskrivningar av arbetsalliansens betydelse för familjebehandling. Studiens resultat analyserades utifrÄn socialkonstruktionism, systemteori och anknytningsteori.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor som levde med obotlig cancer beskrev den palliativa fasen utifrÄn egna berÀttelser pÄ internet. Metod: Studien utfördes med kvalitativ deskriptiv ansats. I studien inkluderades sex bloggar skrivna av kvinnor med obotlig cancer. Kvinnorna var minst 18 Är och fick svensk sjukvÄrd. Som datainsamlingsmetod tillÀmpades sökmotorn Google och sökorden ?obotlig cancer? och ?blogg? anvÀndes.

Det har blivit alltmer populÀrt att ?blogga?. Ordet blogg uppstod under 1990-talet och sedan dess har ett stort antal mÀnniskor tagit det av fenomenet. Publicering av information pÄ Internet kan innebÀra att vem som helst kan fÄ tillgÄng och detta var en utgÄngspunkt för studiens syfte, som var att fÄ förstÄelse för hur studiens deltagare upplever att publicera personlig information för offentligheten via bloggar. För att nÄ förstÄelse anvÀndes kvalitativa intervjuer.

Idag anses inte sexmissbruk helt sjÀlvklart vara ett missbruk. Vare sig Socialstyrelsen eller Statens FolkhÀlsoinstitut arbetar med frÄgor angÄende sexmissbruk. Diskussionen som förs idag sker i media och privata bloggar och handlar om huruvida sex kan vara ett missbruk eller om det enbart handlar om sjÀlvkontroll. Vad som Àr tydligt i diskussionerna Àr centraliseringen kring sjÀlva sexet, dÀr konsekvenser och bakomliggande orsaker glöms bort. Denna enögda sida av debatten visar tydligt pÄ en okunskap, inte bara frÄn majoritetssamhÀllet utan Àven bland de som arbetar pÄ de olika instanser som kommer i kontakt med sexmissbrukare.

Syftet med studien var att undersöka hur fysiskt aktiva individer fÄr stöd av sociala medier för att fortsÀtta vara fysiskt aktiva. Inom ramen av sociala medier inkluderades Facebook, Instagram, Twitter, Youtube, bloggar, forum och hemsidor. Sammanlagt deltog 30 fysiskt aktiva individer i Äldrarna 1856 Är. Metoden som anvÀndes var enkÀter med öppna frÄgor som delades ut till frivilligt deltagande individer pÄ tre olika friskvÄrdsanlÀggningar i norra Sverige. Insamlat textmaterial analyserades med en manifest innehÄllsanalys som resulterade i fyra huvudkategorier; Framsteg ger motivation, Inspiration, BekrÀftelse som en klapp pÄ axeln och Möjligheter till förbÀttring.