AbstraktMassmedierna har blivit en allt större del av vårt historieskapande och är med och skapar vår världsbild. Vissa pressbilder når närmast ikonstatus och blir våra referenspunkter när vi reflekterar över händelsen. Därför har jag valt att titta närmare på de bilder som har publicerats i den amerikanska bildtidningen Life, den svenska bildtidningen Se och de svenskakvällstidningarna Expressen och Aftonbladet under Tet-offensiven i februari 1968. I minundersökning har jag samlat in alla bilder från de aktuella tidningarna under perioden och kategoriserat dem efter grupperna militära, militära/civila och civila. Bilderna i kategorinmilitär var så många att jag valde att dela upp dem i underkategorierna strid, fångar, rutin och döda/sårade.

Fler och fler webbapplikationer låter sina användare ladda upp bilder. Ibland behöver dessa bilder manipuleras på något sätt, till exempel förminskas eller beskäras för att bättre passa in på webbsidan. Detta kan göras på flera olika sätt men denna rapport behandlar endast ett av biblioteken för bildmanipulation i PHP, nämligen GD-biblioteket.Syftet med denna rapport var att hitta eventuella styrkor och svagheter i detta bibliotek gällande bildmanipulation. Detta har gjorts genom att försöka skapa, för webben vanlig funktionalitet så som exempelvis tumnaglar, beskärning och vattenmärkning och sedan dokumentera resultatet.Resultatet av testningen visade att all testad funktionalitet gick att åstadkomma och slutsatsen som drogs av detta var att GD-biblioteket är ett bra val för någon som vill manipulera bilder..

Syftet med studien var att undersöka hur goda och svaga läsare i år 2 tänker kring läsning, läsförståelse och bilder i litteratur. Vilka lässtrategier använde de sig av och i vilken utsträckning är användningen av bilden en strategi för att skapa läsförståelse? För att synliggöra elevernas tankar genomfördes 36 intervjuer med goda och svaga läsare. Resultaten från goda och svaga läsare jämfördes för att se ifall det fanns några skillnader i deras synsätt på läsning och ifall lässtrategierna skiljde sig åt mellan de två grupperna. Undersökningen visade att det inte var några större skillnader mellan de två grupperna gällande deras tankar kring läsning och lässtrategier.

Föreliggande uppsats syftar till att synliggöra hur diskursiva bilder kring utveckling och partnerskap gestaltas och konstrueras i tre dokument utgivna av Organisation of Economic Co-operation and Development. Ett särskilt fokus riktas till hur relationer mellan OECD, multinationella företag och de utvecklingsländer företagen är verksamma i, gestaltas i dokumenten. Genom att synliggöra särdrag i diskursen kring utveckling och partnerskap finns förhoppningen att se om och hur, utifrån ett postkolonialt perspektiv bilder av ?väst? kontra ?de andra? produceras..

Går det att se om en bild är komponerad efter regler? Genom en semistrukturerad undersökning via enkät har jag tagit reda på hur bilder upplevs som är antingen medvetet komponerade efter regler, eller komponerade på känsla efter subjektiv estetik. Jag har utforskat vad det i så fall är i bilderna som fångat betraktaren och vad de tolkar som genomtänkt och medvetet komponerat.  En fråga ha varit om fotointresserade personer har lättare för att urskilja de här två olika sätten att komponera en bild. Jag har undersökt vad det är i bilderna som tilltalar deltagarna och om reglerna avgör om en bild ska upplevas som bra och tilltalande eller om det finns något annat som har en större betydelse..

Fyrtio deltagare fick som uppgift att genom ett visuellt avsökningsexperiment, så kallat visual search, avgöra om alla bilder i 3 x 3 matriser kom från samma kategori av djur eller om det fanns med någon bild från en avvikande kategori. Studiens syfte var att studera huruvida deltagarnas reaktionstider inför målbilder av ormar skilde sig från målbilder av stora rovdjur: björnar och vargar. Dessutom undersöktes om bilder i gråskala resulterade i snabbare, långsammare eller lika snabba responser som bilder i färg. Kortare reaktionstider observerades för målbilder av ormar än för björnar och vargar. Ormar skattades dessutom som mer obehagliga.

Mitt syfte är att undersöka bilder i programkataloger för gymnasiet för att visa hur olika program framställs i bild. Vad förmedlar dessa bilder gällande synen på olika program, detta i avseende på ämneskonception och intersektionalitet? För att analysera bildmaterialet använder jag mig av en egen bildanalysmodell med grund i semiotisk bildanalys men där även intersektionalitet är en del. Resultatet består av bildanalyser av enskilda bilder men även helhetsintryck av kataloger. Jag har tyckt mig se ett mycket nischat och stereotypt tilltal gällande både ämneskonception och intersektionalitet, som kan riskera att exkludera istället för att inkludera elever.

Syftet med den här undersökningen är att belysa fyra elevers uppfattningar av hur bilder främjar deras kunskapsutveckling och läroprocess i undervisningen. Undersökningen innehåller fyra kvalitativa intervjuer med elever i årskurs fem och har en fenomenografisk ansats. I studien belyses kopplingen mellan Vygotskijs och Gardners teorier om kreativitet, utveckling, inlärning, social interaktion och bildämnets funktion i undervisningen. Den beskriver även Löfstedts sammanställning av fem teorier om barns bildspråkliga utveckling och Parsons teori om fem stadier av estetiskt förståelse.Resultatet av undersökningen visar på att de fyra eleverna använder bilder som ett visuellt hjälpmedel vid tolkning och förståelse av text och de använder det som studieteknik vid problemlösning i undervisningen. Eleverna har även olika individuella sätt för att ta in kunskap, exempelvis genom att göra skisser och sedan göra mentala problemlösningar eller att göra saker praktiskt med händerna.

Bilder av barnrum och produktbilder med leksaker står i centrum för denna uppsats, där huvudsyftet varit att utreda hur genussymboler och könsroller förmedlas i marknadsföringen vänd till barn. Källmaterialet har bestått av bilder strategiskt utvalda. Bildmaterialet har sedan analyserats med hjälp av en bildanalysmodell där flickor och pojkar placerats som motpoler med skilda genussymboler, som representerar de båda könsrollerna. Genussymboler som förekommer i bildmaterialet är allt ifrån bildtexter, färgval, kläder och utseende, föremål, idrott, aktiviteter till miljö. Tillsammans med ett närvarande barn är detta de symboler som gör bilden tydlig för sin tänkte mottagare.

Studien behandlar hur de svenska dagstidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet i sin bildjournalistik gestaltade upploppen i Stockholms fo?rorter va?ren 2013. Fokus ligger pa? att identifiera o?vergripande gestaltningsmo?nster vad ga?ller ha?ndelserna, de inblandade akto?rerna och Husby som omra?de. Med hja?lp av en o?versiktlig inneha?llsanalys av samtliga bilder publicerade pa? nyhetsplats under perioden 20-25 maj och semiotiska bildanalyser av a?tta utvalda bilder har jag kommit fram till att tidningarna i stor utstra?ckning la?ter enstaka dramatiska bilder representera sto?rre skeenden och att de inblandade akto?rerna och Husby som omra?de gestaltas utifra?n stereotyper som tidigare forskning har visat a?r vanlig i mediebilden av kriser och fo?rortsomra?den.

Syftet med den här uppsatsen är att försöka förstå vad ungdomar och i synnerhet dagens elever har för tankar kring kristendomen och vad som anses vara relevant i religionsundervisning för eleven. Uppsatsen är uppdelad i två delar. För det första har jag med elevernas bilder och bilder från läromedel och jag ska göra en jämförelse för att se om det finns någon skillnad. För det andra finns en del angående urval av material som både elever och lärare kan använda sig av. I första delen ska jag se vilka urval som läraren har när de väljer undervisningsmaterial och jämföra med vad eleverna, den andra delen, vill ha för sorts material i kristendomsundervisningen.  Mina frågeställningar i del ett är: Vad har elever, på min partnerskola, för syn på religionen kristendomen? Hur skiljer sig elevernas bilder i jämförelse med läroböckernas bilder? Mina frågeställningar i del två är: Vilken sorts material kan man använda sig av i kristendomsundervisningen för att göra ämnet mer intressant? Vad vill eleverna använda för undervisningsmaterial och hur kan de vara med och påverka? .

Denna studie avser att undersöka hur man kna använda bilder i undervisningen och hur detta kan fungera. Studien är utförd på tre olika skolor med åtta informatanter, både lärare och elever. Studien rör ämnena engelska och biologi. Undersökningen har en kvalitativ inriktning vilket innebär att den bygger på vetenskapliga granskningar av verkligheten utifrån olika individers erfarenheter. Intervjumeyoden som använts är av semistrukturerad karaktär, d.v.s.

I detta examensarbete intresserar vi oss för gymnasielärares bildanvändande i undervisningen. Att dagens samhälle präglas av bilder gör det viktigt för skolan och undervisningen att aktivt förhålla sig till bildmediet. Det faktum att skolans undervisning idag till stora delar baseras på text gör att vissa elever missgynnas. För vissa elever stimulerar en bild lärandet bättre än en text.Syftet för examensarbetet är att undersöka hur lärare i gymnasieskolan använder bilder i undervisningen, vilka syften de har och vilka erfarenheter de gjort av bildanvändandet. Undersökningen bygger på elva intervjuer med gymnasielärare.

Syftet med detta examensarbete är att klarlägga vad den svenska nationella identiteten kan sägas bestå av. Vidare vill vi undersöka om, och i så fall hur, svensk nationell identitet förmedlas genom läroböcker skrivna för gymnasieskolans Samhällskunskap A. Detta gör vi genom att utföra en semiotisk bildanalys av utvalda bilder från tre läroböcker. I en sådan analys läses bilder på samma sätt som text. Vi grundar vår analysmodell på Barthes semiotiska metod för att analysera bilder och deras myter.

Denna uppsats behandlar publiceringen av bilder av döda på sociala nätverk. Forskningsfrågan är vad som karakteriserar publiceringen av dödsbilder på sociala nätverk vad avser just framställningen av bilderna. Den teoretiska bakgrunden är i huvudsak David Campbells teorier kring hur publicering av bilder av lidande och död styrs genom tre etiskt normativa regulatorer. Metoden är semiotisk analys och i tre fallstudier fastslås att publiceringarna är otypiska främst för att de förekommer medan det är mycket ovanligt att se publiceringar av denna typ i traditionella medier. Bilderna uppfyller inte rådande standard i medieindustrin vad gäller smakfullhet och anständighet.