Med utgångspunkt i barnbokens bilder analyseras och diskuteras temat döden och dess gestaltning. Syftet är att genom moderna teorier och metoder visa hur ett svårt tema gestaltats i ett antal moderna bilderböcker. Tillvägagångssättet i uppsatsen är analys av text, berättande, narration och ikonotext, med en efterföljande diskussion. Uppsatsen prövar olika moderna teorier och metoder för att resonera och problematisera gestaltningen av döden i barnbokens bilder. I uppsatsen redovisas hur en illustration kan innehålla visuella luckor skapade av illustratören, såväl som en text innehåller verbala luckor.

Syftet med denna rapport har varit att undersöka om det föreligger några skillnader mellan 5-åriga och 8-åriga barns sätt att minnas detaljer, antingen med hjälp av mentala bilder eller rent verbalt. Som metod användes kognitiv intervjuteknik (KI) och ostrukturerad intervjuteknik (OI). Barnen fick tillsammans se två korta sketcher från en film med Herr Gunnar Papphammar. Femton minuter senare intervjuades barnen antingen med den kognitiva intervjutekniken eller med den ostrukturerade. Resultatet visade endast en signifikant skillnad när det gäller barnens ålder och hågkomna detaljer.

Studien handlar om unga kvinnors relation till reklambilder. I diskussionen exemplifieras hur idealet internaliseras. Artikeln har sin grund på en undersökning om hur unga kvinnor i fokusgrupper diskuterar och reflekterar kring reklambilder. Den avser att diskutera kvinnors förhållningssätt till idealiserade bilder och om det har en förbindelse till deras kroppsuppfattning och självkänsla. Detta är en empirisk undersökning baserad på fokusgrupper.

Jag har valt att göra en jämförande litteraturstudie för att undersöka olika bildanalysmetoder. Utifrån mina urvalskriterier har jag gjort jämförelser och prövat metoderna gentemot några bilder och resonerat kring dessa metoders eventuella giltighet. Utifrån mina litteraturstudier har jag kommit fram till frågeställningar som kan tillämpas i diskussioner och analys av elevers egna bildmaterial. Frågeställningarna och metoderna kan även användas som underlag kring diskussion av andra bilder som eleverna dagligen möter. Jag har kommit underfund med att samtliga metoder är användningsbara vid bildanalys, även om de ibland riktar sig till en specifi k form av analys.

Denna rapport beskriver arbetet med att utveckla en iPhone app och ett serverprogram till Mac. Programmet är tänkt att användas av besökare på festivaleroch liknande evenemang. Så de kan dela med sig av vad de ser med andrabesökare. Appen använder den inbyggda kameran för att ta bilder som sedanautomatiskt laddas upp till en lokal server om en finns tillgänglig. Serverprogrammet sparar bilderna och visar dem sedan på en skärm eller med envideo projektor eller något liknande.

I denna studie undersöks hur saker uppfattas utifrån ett barns perspektiv i syfte att skapa förståelse för hur man kan nyttja deras fantasi till att skapa kreativa bilder. Detta genomfördes med en explorativ studie på två förskolor runt om i Piteå kommun. Undersökningen gick ut på att barnen på förskolorna skulle skapa ett konstverk av saker man i normala fall slänger bort tex. Pappersrullar, mjölkpaket osv. Och därefter fotografera av sitt konstverk och berätta vad det föreställde och hur de kommit på sin idé.

Denna rapport handlar om utvecklingen av en personlig webbplats. Syftet är att framställa en webbplats som sedan kan tjänstgöra som en personlig sida på webben och innehålla en blogg med kommentarer, en bildtjänst, en sida med personlig information om sidinnehavaren samt en sida med bilder och information om tidigare projekt.Sidan utvecklades för att det fanns ett behov av en webbplats med dessa funktioner och för att lära och ge erfarenhet i att utveckla en webbplats från grunden.Sidan utvecklades i ASP.NET MVC och MS SQL 2008.Under projektets gång utvärderades även en ovanlig metod för lagring av bilder i databasen.Resultatet blev en webbplats där nya tekniker kan testas och utvärderas..

I va?rt samha?lle har bilden fa?tt en allt sto?rre betydelse fo?r att fo?rse oss med information om va?r omva?rld och det fo?rflutna. I ett modernt samha?lle utgo?r bilder fra?n kameror va?r huvudsakliga ka?lla till verkligheten som vi inte har direkt erfarenhet av. Genom de bilder som finns samlade runtom pa? va?ra museer skapar vi en fo?resta?llning om hur va?rlden sa?g ut fo?rr.

I den olfaktoriska litteraturen finns olika åsikter om huruvida människor kan bibehålla en mental representation av en doft. I denna studie undersöktes hur bra vi är på att föreställa oss dofter jämfört med bilder av personer, med hypotesen att denna förmåga är sämre för dofter än för bilder. Deltagarna försökte namnge 40 personer (bilder) och 40 lukter, där den ena gruppen endast exponerades för stimuli i 4 sekunder (singelsamplingsgruppen), den andra fick obegränsad tillgång under hela namngivningsförsöket (multisamplingsgruppen). Grundantagandet är att om deltagarna kan föreställa sig ett objekt för sitt inre så är de inte så beroende av återexponering. Resultatet visade inte på någon signifikant interaktion mellan grupp och modalitet, men nominellt går resultatet i hypotesens riktning.

Denna studie handlar om ungdomar och deras bildarbete i skolkontext. Undersökningenutgår ifrån den sociokulturella perspektiv och den designteoretiska perspektiv. Syftetmed studien har varit att skapa förståelse för hur ungdomar väljer att kommunicerarmed bilder, ikoner och andra symboler i bildarbeten när de gör bildarbete. Studien hargenomförts med kvalitativ metod och urvalet har gjorts i två steg genom subjektivt urvaloch systematiskt urval. Insamling av material har skett genom att ungdomarna fick göraett symboliskt självporträtt samt att ungdomarna intervjuades.

I denna uppsats är undersökningen inriktad på jämställdhet mellan män och kvinnor i läromedel i ämnet svenska på gymnasienivå. Undersökningen har genomförts genom att räkna kvinnliga respektive manliga författare i utvalda, relevanta kapitel. Även förekomsten av män respektive kvinnor på bild i hela läromedlet har räknats och slutligen har en bildanalys av ett antal utvalda, könande bilder gjorts.     Det som konstateras utifrån resultatet av undersökningen är att det finns en överrepresentation av omnämnda manliga författare samt att det är en dominans av det manliga könet på bild. Men nästintill hälften av alla bilder föreställer någonting annat än en man eller kvinna. Dock innebär detta inte att bilderna är könsneutrala utan många av de bilder som finns i läromedlet visar tydliga könsfördelningar, vilket gör att bilderna håller isär det manliga och kvinnliga.

Syftet med denna uppsats är att studera hur man använder bilder i läromedel inom området ANTD; alkohol, narkotika, tobak och doping. Detta görs genom att studera tio olika bilder från fem olika läromedel för grundskolan senare år samt för gymnasiet. Vi ser hur bilderna används och diskuterar vilket syfte de tjänar och hur de kan tas emot av eleverna. I vår studie av bilderna använder vi oss av ideologikritisk analys, en metod som främst ser till bildens funktion som kommunikationsobjekt där dess budskap är det viktigaste, snarare än dess estetiska kvalitéer. Vidare diskuterar vi målet om en minskad alkohol- och tobaksförbrukning och nollvisionen kring droger och doping som ligger till grund för undervisningen och hur detta mål påverkar arbetet med ANTD. Vi förespråkar en ökad användning av bilder i arbetet med ANTD för att på så vis kunna fylla dessa med elevens egna erfarenheter och frågor. På så vis kan man, i motsats till om man arbetar bunden till en text, få en mer öppen dialog där man förhoppningsvis kan möta eleven på ett plan där han eller hon befinner sig..

Denna rapport beskriver arbetet med att utveckla en iPhone app och ett serverprogram till Mac. Programmet är tänkt att användas av besökare på festivaleroch liknande evenemang. Så de kan dela med sig av vad de ser med andrabesökare. Appen använder den inbyggda kameran för att ta bilder som sedanautomatiskt laddas upp till en lokal server om en finns tillgänglig. Serverprogrammet sparar bilderna och visar dem sedan på en skärm eller med envideo projektor eller något liknande.

I denna studie undersöks diskurser kring området Angered i Göteborg. Både Göteborgs-Postens framställningar av Angered och unga Angeredsbors framställningar av området studeras, för att se hur olika bilder av området relaterar till varandra samt vilka diskursiva representationerna av området som skapas. Syftet är att få inblick i vilka sociala konsekvenser som de olika diskurserna av Angered skapar. Teori och metod i studien bygger på en integrerad form av diskursanalys på socialkonstruktivistisk grund.Resultatet visar att unga Angeredsbors bilder tycks bygga på samma diskurs som den som media förmedlar, en polariseringsdiskurs. I denna diskurs framställs förorten antingen i positiva eller negativa bilder, där det vardagliga och ?vanliga? inte ges något utrymme.

Syftet med studien är att jämföra semantiskt och fonologiskt minne i korsmodala betingelser av ord ochbild. Studien syftar också till att ta reda på hur stor faciliteringseffekt bilder har jämfört med ord, fördyslektiker. Studien syftar i första hand till att studera dyslektiker och i andra hand att jämföra dyslektikermed normalläsare.Jag vill undersöka vad det är som överhuvudtaget passerar den första tröskeln till medveten bearbetning,vilket innebär att stimulit registreras på medveten nivå..