Syftet med denna studie är att undersöka hur socialarbetare som arbetar med barn, ungdomar eller familj upplever att medier framställer socialtjänsten och det sociala arbetet, samt vilken betydelse det har eller får för deras yrkesroll som socialarbetare. Tidigare forskning visar att socialarbetare i både England, Sverige och USA uppfattar mediers framställning om socialtjänsten negativ. Socialarbetare känner även oro för att det i sin tur leder till att professionens status påverkas negativt. För att få en förståelse för ämnet har vi till störst del använt oss av vetenskapligt granskade artiklar från USA, England och Sverige. Studien baseras på fem semistrukturerade intervjuer med socialarbetare i Sverige från både stor- och mellanstad som arbetar inom socialtjänsten.

Huvuddelen av plommonproduktionen i Sverige är Prunus domestica-sorter och stora produktionssorter är Herman, Opal, Victoria och Jubileum. De olika sorterna ha olika mognadstid och bördighet. Plommonen mognar fram under augusti-september och fruktens korta hållbarhet gör att plommonproduktionen har minskat i Sverige de senaste åren eftersom odlarna inte hinner sälja frukten under den korta perioden. Genbanker har stort ansvar att bevara det mest intressanta och värdefulla av vad som växer i Sverige. De växtgenetiska resurserna i genbanken har stor betydelse för att förbättra plommonen med hänsyn till bland annat kommande klimatförändring och sjukdomar.

Studien syftar till att besvara frågeställningen: Hur påverkar immateriella rättigheter teknologiöverföring från Sverige till utvecklingsländer ur ett hållbart perspektiv? Detta görs genom studier av aktuell forskning i ämnet samt intervjuer med relevanta parter som på ett eller annat sätt verkar inom området överföring av utsläppsminskande teknologi från Sverige till utvecklingsländer.Studien visar att det finns två huvudsakliga perspektiv på hur IPR påverkar teknologiöverföring av utsläppsminskande teknologi från Sverige till utvecklingsländer. Det ena perspektivet är ett i-landsperspektiv som generellt betonar att IPR inte utgör ett hinder utan snarare en drivkraft för att överföring skall vara möjlig. Det andra perspektivet är ett u-landsperspektiv som betonar att IPR utgör ett hinder i och med att det har en fördyrande effekt på innovativ teknologi. Utvecklingsländer har inte råd att köpa teknologin, enligt det senare perspektivet.

I Norrköpings lokala dagstidningar Folkbladet och Norrköpings tidningar har det under en period pågått en debatt kring förorten Hageby. Debatten har skapats av Folkpartiets medlemmar som hävdat att Hageby är på väg mot samma riktning som de franska förorterna. Med detta syftas det på händelsen då franska ungdomar från förorterna gjorde revolt och startade kravaller runt om i landet. Detta utspel har skapat en stor debatt i tidningarna. Hagbyborna och företrädare för Hageby så som föreningen Ditt Nya Hageby rasat mot uttalandet.

Denna artikel undersöker kulturella skillnader mellan Sverige och Lettland samt hur dessa skillnader påverkar verksamhetsstyrningen för svenska företag som etablerat verksamhet i Lettland. Artikeln utgår från Hofstedes teorier kring kulturella skillnader. Resultaten av enkäter som delades ut till respondenter i Sverige och Lettland visar att länderna skiljer inom dimensionerna maktdistans, osäkerhetsundvikande samt maskulinitet. För att undersöka hur dessa resultat påverkar verksamhetsstyrningen har sedan intervjuer genomförts med företagsledare på svenska företag i Lettland. Resultaten visar att skillnader inom dimensionen maktdistans framförallt leder till centraliserat beslutsfattande och mer direktstyrning i Lettland jämfört med i Sverige.

Tidigare studier har visat att attityder till könsroller blivit alltmer egalitära (jämställda), men att attityder som rör föräldraskap och familjeliv fortfarande influeras av mer traditionella föreställningar, samt att män generellt har mindre egalitära attityder i jämförelse med kvinnor. Vidare visar tidigare forskning att attityders påverkansfaktorer i form av resurser kan ha olika inverkan beroende på kön. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka vilka individspecifika faktorer, i form av resurser, som har ett samband med mer egalitära attityder till kvinnans roll i familjeliv och arbetsliv i Sverige, samt om dess inverkan har olika effekt för män och kvinnor i Sverige. Uppsatsens frågeställningar undersöktes med datamaterial från International Social Survey Programme: Family and Changing Gender Roles IV, Sweden, 2012, som innehåller enkätdata från cirka 2000 slumpmässigt utvalda individer i Sverige från 18 år och äldre, och analyserades med hjälp av linjära regressionsanalyser. Resultaten visar att män och kvinnor i Sverige överlag har egalitära attityder till kvinnans roll i arbetsliv och familjeliv, men att män i Sverige i genomsnitt har mindre egalitära attityder till kvinnans roll i arbetsliv och familjeliv i jämförelse med kvinnor. Vidare visar resultaten att kvinnor med resurser i form av högre utbildning och högre inkomst i genomsnitt har mer egalitära attityder i jämförelse med kvinnor med lägre utbildnings- och inkomstnivå.

I dagens samhälle spelar media en stor roll och i många avseenden styr den människors liv och åsikter. Vikten av att kunna kontrollera media och därigenom bilden av sig själv blir allt viktigare i en värld som blir allt mer globaliserad. De länder som studeras i denna uppsats, Ukraina och Vitryssland, är två länder med liknande historia och utveckling efter Sovjetunionens fall. Dock finns en signifikant skillnad i och med den orangea revolutionen som ägde rum i Ukraina och som ledde till att landet gick i en mer demokratisk riktning. Vi har här försökt visa att staters hantering av media har en stor betydelse när det gäller att kategorisera länder som demokratiska eller auktoritära.

The aim of this Master's thesis is to study what place public libraries have in local politics, particularly from the point of view of the politicians. To answer this, I have interviewed politicians, participated as a silent observer of a public debate, and studied articles on library politics in newspapers and other press. The results show that politicians in general have a positive view of libraries and good co-operation with library professionals, and that they have a fairly up-to-date view of libraries. They are, however, less interested in library issues in general, and are often complacent with the way things are already running. The newspaper studies show that library issues are usually only discussed when a specific library is somehow in danger.

Denna uppsats har haft till syfte att söka nå en förståelse för ondskan och dess eventuella betydelse för människans förutsättningar i tillvaron. Med hjälp av ett psykoanalytiskt och arketypiskt förhållningssätt har jag valt att framställa ondskan som viktig beståndsdel i det mänskliga livet. I myter, riter, sagor och symboler kan man finna en slags överordnad mening som kan bringa balans och jämvikt mellan det jordiska och det överjordiska, och mellan det goda och onda, menar exempelvis den kände mytforskaren Joseph Campbell. De är till för att skapa mening och förståelse för allt som rör det mänskliga. Här har jag valt att titta närmare på myter som exempelvis Oden, Lilit, Utdrivningen ur Paradiset och Den gudomliga komedin.Oftast är vi inte särskilt benägna att se och erkänna vår egen ondska utan vill gärna behålla bilden av ondskans annorlundahet för att rättfärdiga bilden av oss själva.

Sverige är ett exceptionellt fall av sekularisering på både samhälls- och individnivå. Samtidigt har immigrationen delvis förändrat det demografiska landskapet för religiositet då utrikesfödda i regel är mer religiösa än inrikesfödda samt oftare tillhör en annan religion. Syftet med denna uppsats är att beskriva utrikesföddas religiositet i Sverige med särskild fokus på vistelsetidens och religionstillhörighetens betydelse. Inom religionssociologin antar den så kallade moderniseringsteorin att ju mer sekulariserat ett samhälle är, desto mer sekulariserade är dess medlemmar. Variationen i religiositet inom samhället beror på socialisering och upplevelser av otrygghet.

Debatten om hur man bör externredovisa immateriella tillgångar fått ett uppsving över hela världen på senare år och debattfokus har riktas mot det som brukar kallas företagens främsta resurs nämligen de anställda. IT- bolagens immateriella tillgångar består i huvudsak av tillgångar som fysiskt inte går att ta på nämligen tillgångar som finns i personalen. Vårt syfte med denna uppsats var att beskriva hur olika typer av IT-bolag redovisar sitt humankapital i årsredovisningen samt att identifiera anledningen till varför de informerar som de gör. Vi utförde en kvalitativ fallstudie av tre börsnoterade IT-bolag som synliggjorde humankapital i årsredovisningen. För att beskriva hur företagen redovisade humankapitalet använde vi oss av en egenkonstruerad analysmodell.

Varje år anländer tusentals ensamkommande asylsökande barn och ungdomar till Sverige utan medföljande föräldrar eller legala vårdnadshavare. Dessa ensamkommande flyktingbarn möter olika svårigheter t.ex. ekonomisk otrygghet och psykisk påfrestning i sin etablering i Sverige. Anpassningsprocessen som sker under och efter asylsökandeprocessen är krävande för de flesta asylsökande ensamkommande barn och utgör utmaningar när det gäller att hantera dessa svårigheter. Syftet med denna studie är att undersöka vilka svårigheter som finns i ensamkommande asylsökande barns liv efter asylprocessen i Sverige, utifrån deras perspektiv.

Syftet med min diskursanalytiska uppsats har varit att förstå vad som händer i ett jämställdhetsprojekt inom förskolan där kunskap ses som viktig. Detta har jag undersökt genom frågeställningen: hur kan pedagogers subjektspositioner visa på kunskap, emancipation, förändring, makt och motstånd? Den teoretiska ramen består av poststrukturalistiska teorier hämtade från Lenz Taguchi, Foucault, Davies och Rose och det empiriska materialet är pedagogers och handledares utvärderingar från förskoleprojektet JämFör i Västerbotten. Textanalysen visar att de normativa inslagen består av ?att upptäcka?, ?att få ett seende? och ett ?tänk?, vilket förväntas leda till pedagogens frigörelse.

I vårt examensarbete har vi undersökt bildens påverkan på barns läsutveckling. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur barn använder sig av bilder när de läser texter samt hur bild tillsammans med text kan påverka läsinlärningen. För att ta reda på våra frågeställningar har vi intervjuat barn i årskurs två kring olika bilder. Med bilden som utgångspunkt har vi studerat litteratur som berör området. I undersökningen kom vi fram till att bilder är en viktig del till läsförståelsen och att barnen använder sig av bilder när de läser.

Studiens syfte har varit att, utifrån ett hermeneutiskt angreppssätt, undersöka Helgelseförbundets kinamission 1940-1944 med avsikt att besvara frågeställningarna: Vad var syftemålet med kinamissionen, utifrån vilka villkor arbetade missionärerna, hur såg fältverksamheten och missionärsgruppens struktur/mentalitet ut? Samt: hur såg det ?Vardagliga livet? på en av stationerna ut ur ett enskilt perspektiv och varför såg det ut som det gjorde? Undersökningsresultaten ger slutsatserna att den kinesiska folkmängden var primärt syftemål, att uppdragsvillkoren utgick från medlems-och missionsfordringar, att fältverksamheten bedrevs på 13 huvudstationer av totalt 32 missionärer och att helhetsintrycket av verksamheten utgörs av trötthetskänslor och negativa värderingar och att detta även gäller det enskilda missionärsperspektivet som, förutom social gemenskap, förmedlar bilden av vardaglig svensk kultur. De slutsatser som dras är även: att de negativa värderingarna bl. a. är resultatet av dåligt anpassade medlemsfordringar i förhållande till landet och dess situation, att tröttheten bl.