Sökresultat:
17603 Uppsatser om Bilden av sverige - Sida 62 av 1174
Intryck av Tranås stad från Södra stambanan: En idéstudie avseende omvandlingen av områdena närmast järnvägen
Tranås är en mindre kommun belägen i norra Småland. Invånarantalet i hela
kommunen uppgår till cirka 18 000 och 14 000 av dessa bor i Tranås tätort.
Kommunen har många fördelar, som till exempel dess geografiska läge vid sjön
Sommen, den vackra och viktiga attraktionspunkten Storgatan och de goda
kommunikationerna norrut. När kommunikationer förs på tal i kommunen är det
oundvikligt att inte nämna Södra stambanan som sträcker sig genom Tranås kommun
och Tranås tätort och anses vara av stor betydelse för kommunens framtida
utveckling.
Varje dag passeras Tranås av 121 tåg av vilka 70 utgörs av persontåg.
Hastigheten som tågen håller är hög, uppemot 180 km/h, vilket gör att man som
passagerare inte uppehåller sig i Tranås särskilt länge.
Portföljteori : Studie av en uppskattad medelriskportfölj ur ett ekonomiskt - matematiskt perspektiv
Det råder en ökad tendens för den svenska småspararen att diversifiera sin aktieportfölj efter eget behag så att andelen obligationer och aktier tillsammans med utländska värdepapper och derivat kan ge maximal avkastning i förhållande till risk. Ett förekommande problem är dock att hitta rättvisa mått, matematiska och ekonomiska, som visar den korrekta bilden av en tillgångs utveckling i förhållande till marknadsportföljen varpå det krävs en förståelse för hur en tillgång eller en portfölj rör sig rent matematiskt. Utvalda aktier och obligationer ska avläsas ur måtten kovarians, korrelation, effektivitet och volatilitet och sedan ska resultatet ställas mot att enbart ha analyserat betavärdet för portföljen för att komma fram till lämpliga matematiska uttryck när man analyserar den diversifierade aktie/obligationsportföljen för en person med begränsad finansiell kunskap. Risken med urholkad valuta i utländska aktietransaktioner samt två olika optionsstrategier kommer också att redovisas rent grafiskt i studien för att visa utökade avkastningsmöjligheter..
Tjäna pengar från skrivbordet! : En studie av åkeriföretag i umeå
SammanfattningSom hjälp för att upprätta redovisningen köper många småföretagare redovisningstjänster från redovisare. Utifrån kontakt med en revisor har vi givits bilden att småföretagaren generellt ser redovisningen som ett lagstadgat måste och en onödig kostnad. Anledningen tros vara att företagaren inte förstår vad redovisningen ska användas till. Genom detta fick vi idén att vi undersöka; hur redovisningsinformationen som köps från redovisningskonsulter kan användas för att förbättra företagets ekonomiska ställning? Samt hur redovisningsinformationen ska förmedlas från konsulten till företagaren på ett så effektivt sätt som möjligt?För att undersöka detta har vi gjort en intervjustudie där vi intervjuat fem redovisningskonsulter för att se; hur redovisningsinformationen kan användas? samt hur de väljer att paketera informationen? För att få en bild hur företagaren uppfattar den köpta redovisningsinformationen har vi även intervjuat tre åkeriföretagare.Slutsatser vi kommit fram till i undersökningen är att företagarna har en vilja att använda redovisningsinformationen i så stor utsträckning som möjligt, men för att kunna göra det behöver de stöd från redovisningskonsulten i form av utbildning samt att redovisningsinformationen paketeras på ett särskilt sätt..
Kariesprevalens i Irak och Sverige - en jämförelse och analys av faktorer
Som tandhygienist är det mycket intressant att studera karies-epidemiologiska undersökningar på både nationell och internationell nivå. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva och jämföra kariesstatus (DMFT) hos 12-åringar i Sverige och Irak, och några av de faktorer som kan påverka DMFT komponenternas roll och inverkan.
För att besvara syftet användes information från litteratur och tidskrifter samt WHO:s databas om länderna.
Resultatet visar att DMFT för 12-åringar i Irak var 1.7 (2003) och i Sverige 1.0 (2005). DT-komponenten, d.v.s. obehandlad karies, var hög hos irakiska barn medan FT- komponenten var hög för danska barn (inga data tillgängliga för Sverige).
En allsidig sex- och samlevnadsundervisning
Sex och samlevnad a?r ett a?mneso?vergripande omra?de som ska genomsyra all undervisning i skolan. Trots detta a?r det fa? la?rare som fa?r na?gon utbildning i a?mnet pa? la?rarutbildningen och omra?det har en tendens att bli la?gprioriterat ute pa? skolorna. Ett antal debatto?rer i media kritiserar den sex- och samlevnadsundervisning som va?l bedrivs och menar att organisationen RFSU har ett fo?r stort inflytande o?ver a?mnets inneha?ll och att konsekvenserna blir en ensidig undervisning.
Bilden i drogundervisningen. En studie av läromedels bildanvändande inom ANTD-undervisning
Syftet med denna uppsats är att studera hur man använder bilder i läromedel inom
området ANTD; alkohol, narkotika, tobak och doping. Detta görs genom att studera tio
olika bilder från fem olika läromedel för grundskolan senare år samt för gymnasiet. Vi
ser hur bilderna används och diskuterar vilket syfte de tjänar och hur de kan tas emot av
eleverna.
I vår studie av bilderna använder vi oss av ideologikritisk analys, en metod som
främst ser till bildens funktion som kommunikationsobjekt där dess budskap är det
viktigaste, snarare än dess estetiska kvalitéer. Vidare diskuterar vi målet om en minskad
alkohol- och tobaksförbrukning och nollvisionen kring droger och doping som ligger till
grund för undervisningen och hur detta mål påverkar arbetet med ANTD.
Vi förespråkar en ökad användning av bilder i arbetet med ANTD för att på så
vis kunna fylla dessa med elevens egna erfarenheter och frågor. På så vis kan man, i
motsats till om man arbetar bunden till en text, få en mer öppen dialog där man
förhoppningsvis kan möta eleven på ett plan där han eller hon befinner sig..
PORTRÄTTFOTOGRAFI : En studie om skillnader mellan dokumentära porträttfotografier och porträttfotografier i reklambranschen
Inför genomförandet av det praktiska arbetet som består av åtta porträttfotografier, krävdes kunskap om hur dokumentära porträttbilder och porträttbilder inom reklam vanligtvis fotograferas. Utifrån den kunskapen listades olika estetiska och genusbaserade normerna upp och tre av porträtten var avsedda att bryta mot normerna för att se hur trovärdigheten på bilderna skulle uppfattas beroende av genre. Därefter genomfördes en enkätundersökning med 40 stycken respondenter, vars svar sedan utvärderades och som resulterade i att frågeställningen besvarades. Frågeställningen löd på följande sätt.Vilka skillnader och likheter finns det då man fotograferar porträtt i den dokumentära genren gentemot reklambilder? Påverkas trovärdigheten i bilden beroende på vilken genre det är frågan om?Enligt undersökningen har det visat sig att likheterna och främst skillnaderna mellan genrerna är bland annat bildernas format, retuschering, ljussättning, färg eller svartvita porträtt, porträttens avsikt och genusgestaltningen, som i sin tur har påverkat trovärdigheten i bilderna på olika sätt, beroende på genre..
Att skapa meningsfulla läroprocesser i naturvetenskap
Forskning visar att dagens elever inte tilltalas av vare sig skolans undervisning i naturvetenskap eller bilden av naturvetenskapen som skolans undervisning målar upp. Studien syfte var att få en förståelse för hur lärare resonerar för att skapa meningsfullt lärande i naturvetenskap. I undersökningen intervjuades fyra lärare i naturvetenskap på grundskolans senare år och gymnasietHär menade man att undervisningen i naturvetenskap ska uppfylla för många mål, vilket leder till att den fylls med fakta. Detta går i sin tur ut över elevernas förståelse, intresse och motivation. Man menar därför att det är viktigt att stimulera eleverna och hjälpa dem att förstå innehållet så att intresset och en god självkänsla bibehålls.
Mer än en vanlig te-fest En kvalitativ textanalys av Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet i dess gestaltning av Tea Party rörelsen
Syfte:Att med utgångspunkt ifrån gestaltningsteorin beskriva bilden utav Tea Partyrörelsen i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet under tidsperioden mellan29/3 2010 ? 16/3 2011Metod:Kvalitativ textanalysHuvudresultat:Den generella mediabilden gestaltade en gräsrotsrörelse vars budskapgrundandes kring mindre skatt, mer frihet och mindre statsmakt. En rörelseunder informell ledning av Sarah Palin som hyste misstro gentemot BarackObama och Washington där den sistnämnde sades representera någotfrämmande och icke amerikanskt.Det fanns dock skillnader tidningarna emellan. Dagens Nyheter framställderörelsen i mångt och mycket som populistisk med återkommande rasistiskatendenser från såväl aktivister som högre uppsatta medlemmar. SvenskaDagbladet å sin sida åberopade däremot rörelsen som mer legitim i dess sätt attväcka entusiasm bland republikanerna.
Samma innehåll i lättläst version? : En språklig och visuell analys av en lättläst broschyr och dess originalversion
I uppsatsen presenteras en studie av språks och bilders betydelse i två versioner av en myndighets broschyr. Syftet är att undersöka om innehållet i originalversionen av broschyren är detsamma i en lättläst version av broschyren, eller om lättlästanpassningen påverkar innehållet. Endast originalversionen innehåller bilder, vilket gör att jag vill se vilka betydelser som bilder tillför till ett informationsmaterial. Broschyrerna är ?Välkommen till Arbetsförmedlingen? och motsvarande broschyr skriven på lättläst svenska.
Sanning eller konsekvens? En studie av ungdomar födda i Sverige med utländsk bakgrund och deras bild av den svenska arbetsmarknaden
En anledning till varför vissa grupper av individer födda i Sverige med utländsk bakgrund har en svagare arbetsmarknadsposition än individer vars föräldrar är födda i Sverige kan vara att de har en negativ bild av möjligheterna på arbetsmarknaden och därför avstår från humankapitalinvesteringar som skulle öka deras faktiska chanser. För att undersöka om så är fallet krävs en kartläggning av individers bild av arbetsmarknaden och av deras arbetsmarknadsstrategier. Syftet i den här uppsatsen är att undersöka huruvida ungdomar födda i Sverige med utländsk bakgrund har en bild av arbetsmarknaden som stämmer överens med den bild empirisk forskning ger oss. I uppsatsen intervjuas åtta ungdomar och resultaten jämförs med empirisk forskning. Både vad gäller hur det ser ut och varför har ungdomarna i flera avseenden en korrekt bild av arbetsmarknaden.
Unga killars upplevelser av faktorer i kamratgruppen som förstärker deras brottsliga beteende
Ungdomsbrottsligheten ökar och en allmän uppfattning i samhället råder, att ungdomar begår brott i sällskap av kamrater. Undersökningens syfte var att söka förståelse och kunskap för upplevda bidragande faktorer inom kamratgruppen som gör att vissa unga killar begår brott. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sju killar mellan 16 och 25 år, alla med erfarenhet av brottslighet. Råmaterialet analyserades utifrån tematisk analysmetod. Resultatet visade att gruppen uppfyllde individernas identitetsskapande behov.
Komplexiteten av ordet hora : en studie kring hur ordet hora uppfattas och används
Fokuseringen på sexuella kränkningar som riktar sig mot tjejer i skolan, både i massmedia och i samhälls diskussioner, har gjort könshierarkin mellan elever i skolan synlig. Ett av de mest använda förolämpningarna i omlopp är ordet hora. Då jag tror att användandet av ord som hora är mer komplex än bilden som ges i media, väljer jag att undersöka användandet av ordet utifrån Bourdieus teori om symboliskt våld och Skeggs teori om respektabilitet. Syftet med min uppsats är att se om ett ord som hora, som länge förknippats med en förolämpning mot en kvinna, kan få en betydelse som associeras med något positivt. Min uppsats visar att ord som hora inte alltid uppfattas som kränkande, och att även tjejer använder ord som hora.
Sverige i en nordisk valutaunion? : En analys baserad på makroekonomisk teori och empiri från 1999-2011
Syftet är att undersöka om Sverige tillsammans med ett eller flera av de nordiska länderna kan utgöra en optimal valutaunion. Utifrån ett svenskt perspektiv visar resultaten att det är lämpligast för Sverige att ingå i en valutaunion med Norge och Danmark eftersom den ekonomiska integrationen mellan dessa länder har varit störst. Taylors ränteregel visar att Sverige och Norges räntebanor samvarier mest och Optimal currency area-index (OCA-index) visar att Sverige, Danmark och Norge präglas av störst ekonomisk integration.Vi har använt två olika metoder för att undersöka en optimal nordisk valutaunion utifrån ett svenskt perspektiv, OCA-index och Taylors ränteregel. De båda tillvägagångssätten fokuserar på hur ekonomiskt integrerade länderna är, men genom olika variabler och ekonomiska storheter. Ett OCA-index har skapats och skattningen visar att variabeln som beskriver konjunkturcykeln är den som har störst inverkan på den beroende variabeln, växelkursvolatilitet.
Blivande socialarbetares välfärdspolitiska attityder i institutionell kontext : En jämförande studie mellan socionomstudenter i Sverige och Storbritannien
Syftet med denna studie är att ge en insikt i de generella välfärdspolitiska attityder socionomstudenter i Sverige och Storbritannien har kring organisering av och ansvarsfördelning i välfärden. Syftet är vidare att ta reda på om det finns några likheter eller skillnader i välfärdspolitiska attitydmönster hos socionomstudenter i Sverige respektive Storbritannien som kan kopplas till de socialpolitiska institutioner som karaktäriserar olika välfärdsregimer. Studien har en kvantitativ forskningsansats och metoden för datainsamling har varit av surveydesign där digitala enkäter har distribuerats till socionomstudenter vid en högskola i respektive land. Undersökningen omfattade sammanlagt 141 studenter, varav 77 respondenter studerade i Sverige och 64 studerade i Storbritannien.Av undersökningens resultat utvisas att det finns ett samband mellan socionomstudenternas landstillhörighet och deras attityder gentemot omfördelningar i socialpolitiken, ansvarsfördelning, universalitet respektive selektivitet samt beskattning och offentliga utgifter. Vidare kan de välfärdspolitiska attitydmönstren i viss mån återkopplas till ländernas välfärdsinstitutionella kontext men inte i sådan utsträckning att en tydlig koppling kan göras till de strukturella skillnader som beskrivs i Esping-Andersens teori om välfärdsregimer..