Sök:

Sökresultat:

1522 Uppsatser om Bilden av läraryrket - Sida 41 av 102

Vem Àr/blir civilekonomen? : En studie om civilekonomernas identitetskapandeprocess.

Bakgrund: Inspirationen till denna studie uppkom av fo?rfattarnas intresse kring identiteter och deras intresse fo?r skapelseprocessen kring deras egna identiteter. Fra?gan som uppkom i samband med starten fo?r studien var vilka vi sja?lva har utvecklas till som blivande civilekonomer och vilka faktorer som hade pa?verkat oss.Syfte: Studiens syfte var att underso?ka skapelse- och fo?ra?ndringsprocessen av en civilekonoms professionsidentitet under studietiden.Metod: Studien a?r genomfo?rd pa? ett kvalitativt tillva?gaga?ngssa?tt. Studien har utfo?rts med en autoetnografisk teknik fo?r att presentera studiens empiri da?r a?ven fo?rfattarnas reflektioner presenteras som en empirika?lla.

HÀlsa... vad Àr det? : Hur ungdomar pÄverkas av medias bild av hÀlsa

SyfteSyftet med studien var att ta reda pÄ var ifrÄn gymnasieelever i Stockholm hÀmtar sin kunskap om vad hÀlsa innebÀr. FrÄgestÀllningarna var; vad betyder hÀlsa för eleverna, var fÄr eleverna i gymnasieskolan sin uppfattning om hÀlsa ifrÄn och pÄ vilket sÀtt upplever eleverna att medias bild pÄverkar deras syn pÄ hÀlsa? MetodI studiens anvÀndes enkÀtfrÄgor vilka delvis tar utgÄngspunkt ifrÄn KASAM. ResultatHÀlsa för eleverna innebÀr att mÄ bra (79 %), vara nöjd med sitt liv (59 %), Àta sund och nyttig mat (52 %) och vara vÀltrÀnad (46 %). 81 % av eleverna undervisas i Àmnet idrott och hÀlsa. Skolan tillsammans med trÀnare, vÀnner och familj Àr elevernas primÀra kunskapskÀlla i vad hÀlsa innebÀr.

Kvinnliga förövare vid sexualbrott mot barn, sÄ ovanligt att problemet inte existerar? : - en studie av hur svensk press framstÀller dessa kvinnor.

Det finns lite forskning om kvinnliga förövare jÀmfört med vad det finns om manliga förövare och det verkar Àven finnas begrÀnsningar i litteratur som kan handleda till exempel poliser och socialsekreterare i Àmnet. Detta skulle kunna bero pÄ att kvinnliga förövare utgör en sÄdan liten andel av det totala antalet förövare sÄ att fenomenet inte uppmÀrksammas tillrÀckligt. Studien bygger pÄ en diskursanalys av tidningsartiklar frÄn svensk press i syfte att granska hur media framstÀller kvinnliga förövare vid sexualbrott mot barn. Resultatet visar att de framtrÀdande diskurserna Àr offerdiskurs, förövardiskurs och kunskapsdiskurs och att bilden av kvinnliga förövare konstrueras pÄ olika sÀtt samt att detta skapar olika gestaltningar av verkligheten. Media har en viktig roll i hur en bild förmedlas och uppmÀrksammas samt stor makt nÀr det gÀller hur en diskurs rekonstrueras eller reproduceras.

De nya speciallÀrarna

Sammanfattning:Framför dig har du nu en uppsats som handlar om hur fyra nyexaminerade speciallÀrare upplevde den nya speciallÀrarutbildningen och hur denna har format deras yrkesroll. Med nyexaminerade menas de speciallÀrare som tagit ut en speciallÀrarexamen efter att speciallÀrarutbildningen Äterinfördes Är 2008. De nyexaminerade speciallÀrarna kan sÄledes sÀgas utgöra en ny kollegial yrkesgrupp inom skolans pedagogiska verksamhet. Detta Àr vad som ligger till grund för denna kvalitativa studie. En ambition med studien Àr att problematisera speciallÀrarnas nya yrkesroll.Resultatet har kommit till genom intervjuer med fyra nyexaminerade speciallÀrare.

Kroppsmedvetenhet hos personer med övervikt: en kvalitativ intervjustudie

De senaste Ă„ren har allt fler mĂ€nniskor vĂ€rlden över drabbats av övervikt eller fetma. Övervikt Ă€r en konsekvens av en lĂ„ngvarig energiobalans, energiintaget överstiger energiförbrukningen. Populationsstudier visar att missnöjdhet med kroppen ökar i takt med att fler och fler blir överviktiga. Syfte: Att fĂ„ en beskrivning över kroppsmedvetandet hos personer med upplevd övervikt och BMI över 25.Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem personer med övervikt. Resultat: Flertalet av informanterna kĂ€nde sig nöjda med sina kroppar.

Vem ska jag tro pÄ? : En kvalitativ och jÀmförande textstudie om synen pÄ Scientologikyrkan i Sverige

Scientologikyrkan har sedan dess uppkomst pÄ 1950-talet fÄtt utstÄ stor kritik. Rörelsen har av somliga mÄlats upp som en farlig sekt medan andra vÀljer att se den som en ny religiös rörelse, vars lÀra och praktik, exempelvis dianetiken, ska tolkas i en religiös kontext. Denna studie bygger pÄ en kvalitativ textanalys som gÄr ut pÄ att granska den bild av scientologerna som skildras i olika material, sÄ som rörelsens eget, facklitteratur, tidningar samt skolans undervisningsmaterial. Studien avgrÀnsar sig till att endast behandla scientologerna i Sverige. Olika teorier och tidigare forskning kring sekter och nya religiösa rörelser har applicerats pÄ materialet.

Bildterapi med PTSD-patienter

Syftet med studien var att synliggöra hur bildterapeuter arbetar med vuxna med PTSD, och eventuella skillnader och likheter i arbetssÀtt. Ett annat syfte var att fÄ ökad kunskap om hur bildterapi bedrivs vid PTSD och vilka delar i behandlingen bildterapeuterna ser som verksamma.FrÄgestÀllningarna var: a) Arbetar bildterapeuter annorlunda vid PTSD Àn vid annan problematik? b)Vilka bestÄndsdelar i det bildterapeutiska arbetet ser bildterapeuten som sÀrskilt verksamma vid PTSD?Metod för studien var semistrukturerade intervjuer med 6 bildterapeuter med erfarenhet av att arbeta med PTSD. Fem intervjuer gjordes via personliga möten och en via Skype. Intervjuerna spelades in digitalt, transkriberades och bearbetades dÀrefter genom Tematisk Analys.Resultaten visar att bildterapeuterna hÄller fast vid sin terapeutiska metod oavsett problematik hos patienten de möter men att förhÄllningssÀttet förÀndras nÀr diagnosen PTSD finns frÄn terapistart.

Symmetrisk Lupoid Onychodystrofi : en autoimmun reaktion i hundens klor?

Symmetrisk Lupoid Onychodystrofi (SLO) Àr troligen en immunmedierad klosjukdom som kan drabba hundar symmetriskt pÄ alla tassar. Vanligtvis börjar symptomen pÄ en enda klo men sprider sig inom en kort tidsperiod vidare till fler klor. Hundar kan drabbas av SLO hela livet men symptomen börjar vanligtvis i 3-8 Ärs Älder. Kliniska tecken pÄ SLO Àr onychomades (klolossning) med ÄtervÀxt av dystrofa (missformade) klor. Pulpan innehÄller nerver och blodkÀrl, och nÀr klokapseln lossnar lÀmnas den kÀnsliga pulpan oskyddad vilket ofta leder till mycket smÀrta och hÀlta för hunden.

Klimatdebattens pÄverkan pÄ val av bil : Konsumtion, klimatpÄverkan och media

Den senaste tiden har klimatförÀndringarna fÄtt mycket utrymme i tidningar, tv och radio. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilken pÄverkan denna klimatdebatt har haft pÄ publiken, om det har fÄtt nÄgon effekt pÄ konsumentens syn pÄ kopplingen till klimatpÄverkan. För att göra detta tittar vi pÄ bilens pÄverkan, och om klimatdebatten har pÄverkat instÀllningen vid köp av ny bil.För att svara pÄ detta gÄs först relevanta teorier kring medias makt, konsumtion och privatbilism igenom. Bilden Àr att konsumtion och bilism inte drivs av rationalitet utan att det har blivit en viktig del av sjÀlvbilden, de har fÄtt en ny betydelse som symbol. Det finns ocksÄ en tydlig koppling mellan ett Àmne som fÄr mycket utrymme i media, och vilken frÄga som den allmÀnna opinionen klassar som viktig.Sedan presenteras klimatdebatten i Aftonbladet och Dagens Nyheter för att se vilken bild publiken har fÄtt.

Individuell processhandledning

Abstrakt VÄrt syfte med studien Àr att belysa och problematisera i vilken omfattning blivande specialpedagoger och speciallÀrare pÄ hel- och halvfartsprogrammen uppfattar att IP-handledningens syfte uppnÄs. Studien utgÄr frÄn en positivistisk ansats med inspiration av hermeneutiken. Forskningsasatsen som vi anvÀnt oss utav Àr kvantitativ i form av en enkÀt och vÄrt urval Àr studenter vid Malmö Högskola, höstterminen 2011. VÄr intention med studien Àr att fÄ en vidare uppfattning frÄn studenterna av IP-handledningens form och innehÄll som Àr ett obligatoriskt utbildningsinslag i specialpedagog- och speciallÀrarutbildningen. Den totala bilden av resultatet i de bÄda utbildnings-programmen, bland hel-och halvfartsstudenter, visar att utbildningsinslaget Àr vÀl förankrat i utbildningen och att studenterna i hög grad uppfattar att IP-handledningens syfte uppnÄs. Studenterna uppfattar att IP-handledningen ger utrymme för reflektion i den yrkespersonliga processen som Àr kopplad till dels utbildningens innehÄll men ocksÄ övergÄngen frÄn en yrkesroll till en annan.

IdrottslÀrares syn pÄ friluftslivsundervisningen i skolan

Friluftsliv tÀcker en stor del av det centrala innehÄllet i Lgr11 i Àmnet idrott och hÀlsa. Syftet med undersökningen Àr att fÄ en bild av idrottslÀrarnas syn pÄ, och vision med friluftsverksamheten i skolan, hur den egentligen ser ut samt vad lÀrarna anser behövs för att visionerna ska uppfyllas. FrÄgestÀllningarna Àr dÀrför: Hur uppfattar lÀrarna att friluftsundervisningen ser ut i skolan idag? Vad Àr lÀrarnas vision av friluftsundervisningen? Vad behövs enligt lÀrarna göras för att visionerna ska uppfyllas?Undersökningen har genomförts genom fyra semistrukturerade intervjuer med idrottslÀrare som arbetar pÄ högstadiet. Dessa har sedan transkriberats och analyserats.

Sexköpslagens glömda kvinnor - En diskursanalytisk studie av bilden av prostitution i teori och praktik

In Sweden prostitution is by many considered to be a social problem that primarily affects women. To counteract prostitution is a political priority and as a result the purchase of sexual services is prohibited by law. Since the law that prohibits the purchase of sexual services entered into force it has been continuously debated and widely disputed. The aim of this thesis is to compare the image of prostitution found in the travaux préparatoires of the law with four sex workers? view of the phenomenon.

NÀr bilder rör sig och fÄr liv: Med bild som utgÄngspunkt för att skapa dans

Bild och dans Àr bÄda visuella sprÄk och icke verbala uttrycksmedel. De Àr konstarter och har funnits med oss sedan lÄngt tillbaka i tiden. I detta temaarbete har barn arbetat med bilder och dans. Till bilderna har de fÄtt göra en analys. De ord som eleverna anvÀnt i analysen av bilderna har sedan varit ett hjÀlpmedel för dem i skapandet av koreografin.

Det sociala nÀtverket genvÀgen till arbetsmarknaden

SammanfattningUppsatsen undersöker hur förestÀllningar kring unga och deras politiska engagemang sÄg ut i Sveriges tvÄ största morgontidningar under Ären 1990-2007. Dessa förestÀllningar kan ha pÄverkat medborgarnas syn pÄ unga och pÄ politik men ocksÄ utvecklingen av politisk ungdomspolitik. Massmedierna beskrev unga som problematiska i frÄga om demokratin, samtidigt som forskning visade att det visserligen var sÄ att unga inte ville engagera sig i politiska partier, men att detsamma gÀllde den vuxna befolkningen.76 artiklar frÄn Dagens Nyheter (DN) och 45 artiklar frÄn Svenska Dagbladet (SvD) ingÄr i studien och de undersöks med metoden innehÄllsanalys, samt med teorier dels om bilden av "vÄr tids unga", dels om vad moralpanik Àr. Undersökningen studerar hur tidningarnas bild av unga och politik under perioden överensstÀmmer med moralpanikens olika faser. Eftersom moralpaniken i detta fall handlar om en hotad demokrati, anvÀnder jag mig av begreppet "demokratipanik".Uppsatsen kommer fram till att Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet följer moralpanikens faser nÀr det gÀller ungas politiska engagemang Dessutom blir det tydligt att unga under hela perioden framstÄr som annorlunda..

Personlighetstestning som metod vid rekrytering

Detta Àr en kvalitativ studie som  kartlÀgger synen pÄ personlighet inom sex olika företag inom rekryteringsbranschen. Studien beskriver hur och i vilket syfte personlighetstester anvÀnds samt vilken betydelse de har i rekryteringsprocessen för chefsrekryteringar.UtifrÄn denns studie kan vi kunde vi att personlighetstester anvÀnds för att kartlÀgga personligheten i syfte att göra en matchning med kravprofilen för att se om personen har de kvaliteter som önskas i ett rekryteringssammanhang. Vi fann dock en tveksamhet inför att vilja uttrycka personlighetstesters tyngd i urvalet. Vi kom ocksÄ fram till att informanterna hade delade meningar om huruvida det Àr den objektiva eller den subjektiva bilden av personen som Àr av vÀrde för att prognostisera framtida beteenden. UtifrÄn denna diskurs stÀller vi oss undrande till om det Àr kandidatens sjÀlvuppskattade bild eller omgivningens uppfattning som borde vara mest relevant för en lyckad rekrytering.

<- FöregÄende sida 41 NÀsta sida ->