Bröstcancer är idag den vanligaste cancerformen hos kvinnor och drabbar årligen ca 6000 kvinnor i Sverige. Sjukdomen och dess behandling leder till omställning i livet med såväl psykisk som fysisk förändring hos individen. Syftet med studien var att beskriva vilka copingstrategier kvinnor använde sig av för att hantera livssituationen vid sjukdom och behandling då de drabbats av bröstcancer. Litteraturstudien baserades på latent innehållsanalys från innehållet i åtta vetenskapliga studier. Resultatet visade att de drabbade kvinnorna kände behov av trygghet och vägledning samt att deras grundläggande kognitiva inställning var betydande för hanteringen av sjukdom.

Swedish municipals schools have been given an assignment to convey basic values to pupils. The assignment is to bring up the pupils through transmitting and developing a heritage such as values, traditions, language and knowledge. Together along with the lasting knowledge which constitutes the community frame of reference everybody needs. There by is the purpose of this study through a qualitative method to investigate how the schools assignment to create a community national identity of the pupils is interpreted by the teachers in introduction classes. Even how the teachers in this study response to ?Swedish? culture by presenting and educate the pupils in this.

AbstractINSTITUTION:Institutionen förpedagogik:Avdelningen förbild, musik och kulturpedagogikADRESS: Växjö Universitet351 95 VäxjöTELEFON: 0470 ? 70 80 00HANDLEDARE: Margareta Wallin WictorinTITEL: Kulturspridning på konstområdetSpreading culture within the sphere of artFÖRFATTARE: Johanna LiljaADRESS: Brunnsgatan 18A331 33 VärnamoTELEFON: 0370 ? 144 88TYP AV UPPSATS: C- uppsats, 60 poängVENTILERINGSTERMIN: Ht 2005I uppsatsen diskuteras svensk kulturpolitik och kulturspridning geografiskt samt socialt utifrån Bourdieus teorier om människans relationer till det kulturella området. Även det konstpedagogiska området behandlas, som här utgår ifrån Anna ? Lena Lindbergs teori om konstpedagogens roll. Konstpedagogiken utgör en central del vid spridning av konst och kultur.

Syftet med denna studie är att redogöra för graffitins grafiska utveckling och hur den nått erkännande inom konstvärlden. Med graffiti menar jag främst de målningar som från början gjordes illegalt ute på gatorna, men även den grafik och formgivning som är ett resultat av utvecklingen inom denna subkultur, så som teckningar, målningar och grafisk design. Jag utgick från att graffiti är en konstform och har under studiens gång försökt att verifiera detta. Jag har i denna undersökning använt mig av en kvalitativ studie där jag först och främst gjort en litteraturstudie som redogör för graffitins historia och utveckling. För att sedan följa upp och komplettera denna har jag genomfört analyser av graffitimålningar för att koppla dessa till historien och dra slutsatser om den grafiska utveckling som genomgåtts.

The aim of this study is to examine views of picture books for children that reviewers in Swedish daily press express in their reviews in 2009 and 2010. The following questions were posed in the study: Are picture book reviews based on pedagogical criteria and/or aesthetic/literary criteria? Are picture books reviewed from an adult perspective and/or from a child perspective? Which elements of positive and negative criticism are to be found in picture book reviews? This qualitative study is based on 45 reviews of picture books in Swedish daily press. The theoretical approach is developed from four ways of looking at children literature that professor Maria Nikolajeva has compiled. The method used is idea analysis, which is a form of text-analysis.

Syftet med undersökningen var att se hur Stureplangruppen genom att använda gamla och skapa nya myter behöll en högklassig image samtidigt som gruppen expanderade verksamheten utanför de mest exklusiva adresserna runt Stureplan. Frågeställningarna jag ville besvara var således hur Stureplansgruppens varumärke såg ut, vilka metoder Stureplansgruppen använde för att stärka sitt varumärke med hjälp av bilder på Stureplan.se, hur uppfattades varumärket utifrån olika inställningar till bildernas budskap samt hur varumärket skulle kunna förbättras?  Teorierna jag använde var PR, Reklam och varumärkesteorier då jag ansåg att dessa var bra teorier för att se hur Stureplansgruppen själv resonerade kring sitt imageskapande.  Metoderna bestod av semiotisk bildanalys enligt Barthes modell. Jag ansåg att det var en relevant teori för att hitta de dolda meningarna, myterna, i bilderna jag analyserade.

Denna rapport beskriver arbetsprocessen och skapandet av en animerad film på uppdrag av Månhusprojektet, Luna Resort. Beräknat 2012 ska ett rött hus med vita knutar sättas på månen, en idé skapad av konstnären Mikael Genberg. Syftet med filmen är att kommunicera månhusprojektets budskap ? att göra världen till en bättre plats att leva på. Med det som mål har jag arbetat utifrån två frågeställningar; Hur kan kunskaper inom informationsdesign tillämpas vid filmproduktion? och Hur bör filmen utformas för att nå en så bred målgrupp som möjligt? Frågeställningarna har besvarats med hjälp av utprovningar, litteraturstudier och samtal med uppdragsgivarna.

Animal art is one of the more mystical aspects of Scandinavian Iron Age culture. It has foremost been regarded in the light of art and style history. Interpretation has also ? mainly from the 1990s and onwards ? been made through iconographic analysis. But the problem here is that iconography requires textual analogy, something that the Scandinavian Iron Age lacks.The purpose of this paper is to lift some of the ?mystical fog? that engulfs the scandinavian animal art, by developing a method for interpretation of pre-historic images that evades the flaws in the iconographic method.

Undersökningen är en kvalitativ studie där sex förskolebarn intervjuas enskilt vid tre olika tillfällen. Under intervjun läser vi en ambivalent bilderbok varpå jag som intervjuare ställer frågor. Studiens syfte är att undersöka hur barn tolkar ambivalenta bilderböcker och huruvida de väljer bilden eller textens historia och varför. Frågeställningarna utgörs av;I vilken utsträckning väljer barnen texten eller bildens historia?Varför tolkar barnen historien som de gör?Ökar barnens talförhet under intervjutillfällena? I boken om Uma är bilderna inte entydiga utan innehar en mängd information som direkt motsäger texten.

Syftet med denna studie var att studera förekomsten av kvinnor och män på bilder samt om dessa framställs könstereotypt. Analysen inriktade sig på läromedel i naturorientering ämnade för grundskolans tidigare år. Naturorientering är ett av de skolämnen där läromedel används i störst utsträckning i undervisningen.Studien sträcker sig över tidsperioden 1969-2014. I Läroplanen för grundskolan 1969 introducerades för första gången begreppet "jämställdhet" samt "könsroller", då fokus för denna studie låg på jämställdhet och genus så togs avstampet där i från.I studien har bilderna i läromedlen analyserats utifrån en kvantitativ och kvalitativ semiotisk bildanalys.I majoriteten av de läromedel som analyserats var män överrepresenterade till antalet. Inom varje läroplansperiod fanns dock läromedel med män som innehar kvinnliga egenskaper.Inom alla läroplansperioder bortsett från Lgr 11 finns gemensamma bilder med män och kvinnor där dessa endast innehar egenskaper tillskrivna sitt eget genus.

I den här uppsatsen undersöks två västerländska dagstidningars förstasidesbilder somtidningens anslag. Tidningarna är Dagens Nyheter, Sverige och The Times,Storbritannien och de studeras under en 3 månadersperiod. Anslagens likheter ocholikheter analyseras utifrån bildspråkligt perspektiv. Här ses tydliga skillnader iDagens Nyheters helhetsperspektiv och The Times personliga anslag som enkonsekvens av deras medvetet valda bildutsnitt. När jag närmare studerar bildernasinnehåll och funktion ses här tydliga likheter i anslagen såsom antal färgbilder och hursvartvita bilder används, antal nationella bilder som dominerar, att positiva kontranegativa budskap i bilderna är relativt lika representerade och att det finns ettgenerellt negativt budskap i internationell rapportering.

Studien undersöker huruvida förståelsen av tre kroppsorienterade videokonstverk avSkip Arnold kan beskrivas utifrån pragmatismen och John Deweys erfarenhetsbetonadeestetikbegrepp. Syftet är att studera hur kroppen präglar mötet mellan verk och åskådaresamt hur betraktarens eget erfarande av kroppen kan fungera som utgångspunkt förförståelsen. Studien innefattar tre pragmatiskt inspirerade analyser av verken Girls inbikinis, Head Shaking #2 och Breathing. I samklang med det erfarenhetsbetonadeestetikbegreppet införlivas mina egna erfarenheter av företeelser som vanligtvis intebetraktas som estetiska för att studera förståelsen. Analyserna präglas av ettfenomenologiskt tänkande som vetenskapliggör människans erfarenheter.

The study focuses the evil within human beings and evil actions against other humans and the human kind. The evil is defined as evil actions such as murder and actions in war. The questions asked is whether the evil has a face and if it is possible in that case to paint that kind of face. The medieval mural paintings in old churches include Cain murdering his brother Abel based on the Bible. The study also includes reliefs, sculptures in stone describing Cains´s murder of Abel and sculptures with the Massacre of the Innocents in Bethlehem according to the Bible.

Resegenren utsätts inte ofta för kritisk granskning vilket troligtvis bidrar till att tonen i resereportagen sällan förändras. Ofta sprider resereportagen ut stereotypa bilder rörande främmande kulturer som bygger på tidigare texter och publikens förväntningar. I uppsatsen undersöktes resejournalistiken och den världsbild den förmedlar.Genom en semiotisk text- och bildanalys undersöktes hur SVT: s resemagasin Packat & Klart framställt Bangkok i sina resereportage från perioden 1987?2006. Med utgångspunkt i ett postkolonialt perspektiv har jag letat efter spår av postkoloniala diskurser i reportagen.

Detta examensarbete behandlar fenomenet att använda djurkroppar som material. Studiens syfte är att undersöka fenomenet döda djur och djurkroppar i konst, hantverk och design, och lyfta fram på vilket sätt döda djur används och hur användandet kan tolkas och förstås. Teorin belyser relationen djur och människa ur historiskt perspektiv, hur djur framställts inom konsten, samt den etiska aspekten. Metod och material består i en analys utifrån texter och medier, och en kvalitativ intervju med Märta Mattsson, som skapar smycken av främst insekter. Studien visar på att djur har varit symbol för många olika saker som mod, tapperhet, häxkonst och erotik.