Detta arbete behandlar den diskurs som utgörs av Estetiska Programmets Bild- och formgivningsinriktning. Studiens bakgrund är dels min mångåriga yrkesverksamhet som Bildlärare i gymnasieskolan och den tveksamhet gällande läroplanens relevans som jag länge haft, dels gymnasieutredningens direktiv som varit att generellt höja kvaliteten på den svenska gymnasieutBildningen. Den uppfattning jag skaffat mig genom bl.a. tidigare studier på b- och cnivå, är att läroplanen är otydlig i syfte och målsättning och har en teoretisk grund som är både torftig och ålderstigen, och därigenom saknar viktiga begrepp för att behandla vår tids kultur. Arbetet är tvådelat.

Mitt syfte med den här uppsatsen är att visa att ordet geni är mer än bara ett ord utan också ett uttryck som bär med sig ett system av maktstrukturer som är djupt rotat inom konstens historia. Jag vill också visa hur begreppet ?det konstnärliga geniet ? verkar i Bildämnet i det obligatoriska skolväsendet idag, ur ett pedagogiskt perspektiv.Jag börjar med att undersöka begreppet geni utifrån kategorierna; kön, sexualitet, klass, etnicitet, medium, teknik och kontext. I min undersökning jämför jag begreppet med grundskolans kursplan i Bild och lokala kursplaner i Bild. Sedan går jag in på resultatet av en workshop på Konstfack där jag bad sju Bildlärarstudenter att tolka olika citat från kursplanen.

Studiens syfte var att få en bred och fördjupad Bild av kvinnliga civilingenjörsstudenters planer, drömmar och mål kring sina framtida yrkesliv. Atlas Copco Construction Tools kom med förslaget på uppsatsämne då de ville kartlägga kvinnliga civilingenjörstudenters preferenser för att bättre kunna attrahera dessa till företaget. En metodtriangulering utfördes, där kvantitativ och kvalitativ metod samverkade i form av en egenkonstruerad enkät samt intervjuer. Studien inleddes med en teoretisk genomgång av tidigare forskning med fokus på organisation & kön samt hur arbetssökande attraheras till arbeten/organisationer. Enkäten besvarades av 116 kvinnliga civilingenjörstudenter från KTH, Chalmers och Linköpings Universitet.

Bakgrund och problem: IFRS infördes 2005 som standard för alla noterade bolag i Sverige. Standarden innebar ett skifte från historiskt anskaffningsvärde till verkligt värde och medförde stora förändringar gällande värderingen av goodwill. I enlighet med IAS 36 prövas nu goodwill för nedskrivning istället för tidigare rådande avskrivning. Eftersom det är svårt att fastställa värdet på goodwill då det inte finns någon likvid marknad för tillgången erbjuder standaren ledningen mycket frihet för egna bedömningar. Enligt IASB, utfärdare av IFRS, leder denna frihet till ökade möjligheter för företagsledningar att ge en mer rättvisande Bild av goodwillens underliggande värde.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka reklamvärldens konstruktion av lycka samt att undersöka om det finns eventuella skillnader i den manliga respektive kvinnliga "lyckokonstruktionen".

Vi ville med denna undersökning ta reda på hur lärare i de tidigare åren arbetar med estetiska ämnen i undervisningen. De frågeställningarna vi sökte svar på var: Vilka aspekter utgår läraren ifrån i de estetiska ämnena? Vad har läraren för mål med sin undervisning i de estetiska ämnena? Tycker läraren att det finns hinder respektive möjligheter med estetiska ämnen? För att få våra frågeställningar besvarade valde vi en kvalitativ metod och intervjuade elva lärare som arbetar i år 1-3. I vår undersökning kom vi fram till att merparten av lärarna ansåg att det finns estetiska inslag i alla skolämnen och alla lärare tyckte att de estetiska ämnena var ett bra hjälpmedel till de mer teoretiska ämnena. De estetiska ämnen som dessa lärare arbetade med är Bild och musik.

I den här uppsatsen har vi undersökt den svenska Bilden av USA i svensk press hösten 2011 mot bakgrund av den amerikanska ekonomiska krisen. Vi menar att den svenska amerikaBilden starkt är knuten till svensk självförståelse och att den, som Agenda-setting-teorin visar, i hög grad formas av svenska medier.Genom att använda narrativ metod har vi studerat de fyra svenska dagstidningarna Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Dala-Demokraten och Aftonbladet för att ge en Bild av USA, så som landet ser ut från svensk mediehorisont.Vad vi funnit är att de svenska tidningarnas Bild av demokrater som "goda" och republikaner som "onda" som etablerades redan på 40-talet i stort sett inte förändrats alls. Sedan 60-talet har svenska medier lagt stort fokus på amerikansk inrikespolitik, något som inte har förändrats. Emellertid har det skett en förskjutning av den svenska synen på den amerikanska staten som hösten 2011 ses som betydligt svagare än på 1960-talet.Inte desto mindre har undersökningen visat att Sverige är ytterligt amerikaniserat och att svenskar känner sig delaktiga i det amerikanska kulturlivet men samtidigt lite främmande inför den amerikanska politiken..

Syftet med vårt examensarbete är att kartlägga hur lärarna på en högstadieskola i Malmö arbetar för att uppfylla läroplanens kapitel 2.6. Vi har undersökt studie- och yrkesvägledarens roll i samband med lärarnas utövande av syoverksamhet och hur samarbetet mellan studie- och yrkesvägledare och lärarna ser ut. Genom detta arbete vill vi ge en Bild av hur väl målen för 2.6 i Lpo 94 uppfylls. Vi har genom intervjuer kartlagt SYV respektive lärares förväntningar på varandras insatser i samband med utövandet av Lpo 94 kapitel 2.6. Vi har även skapat en Bild av hur SYV och lärare arbetar för att uppfylla kapitel 2.6 i Lpo 94.

Uppsatsen syftar till att studera svenska tidningars rapportering om Kina och klarlägga hur Bilden av Kina konstrueras i tidningarna. Detta görs genom en diskursanalys av artiklar från tre av Sveriges största dagstidningar. Både teori och metod har sin utgångspunkt i Laclau & Mouffes diskursteori. Valet av artiklar grundar sig i att artiklarna på ett eller annat vis handlat om, eller tagit upp Kina och därigenom hjälpt till att konstruera en Bild av landet. I analysen har det insamlade materialet sorterats in i tre olika teman utifrån vad artiklarna berör, dessa teman är, ekonomi, politik, och orientalism.

Syftet med denna studie är att studera mediernas rapportering kring ett antal specifika händelser kopplade till SOS Alarm. Med vår undersökning avser vi att bidra till kunskapen om hur tidningarna Aftonbladet och Dagens Nyheter framställer SOS Alarm i sina nyhetspubliceringar. Mediernas rapportering är viktig att studera då medieBilden av SOS Alarm kan påverka allmänhetens förtroende för denna viktiga samhällsaktör. Detta är viktigt på grund av att den Bild och på det vis som medierna framställer olika händelser påverkar människor, vår sociala och kulturella kontext, att se och uppfatta verkligheten vi lever i. Medierna utgör ett kraftfullt verktyg för människors åsikter, värderingar och påverkar människors beteende.Studien har använt sig av kvalitativ textanalys och inriktat sig på 43 tidningsartiklar från Aftonbladet och Dagens Nyheter.

Syftet med denna uppsats var att undersöka varför roparna inte kunde tiga. De uppträdde på 1840-talet och några få år framåt. Deras ropartid finns nedtecknad i en del böcker och skrifter. Det går inte att få en helt rättvis Bild av dem eftersom det inte finns några nu levande ropare att intervjua. Deras Bild är till stor del positivt tecknad i texterna.

Tre frågor har legat till grund för arbetet och LVU 2 § är det lagrum som varit utgångspunkten för dessa frågor. För det första vilken Bild av verkligheten är det som presenteras i det rättsliga materialet, för det andra hur denna Bild har skapats och för det tredje och sista vem har bidragit till verklighetsBilden med sina förförståelser och värderingar. För att besvara frågorna hur verklighetsBilden skapats och av vem har förarbeten och praxis undersökts. Tyngden vid undersökningen av förarbeten har legat på vilka yrkesgrupper som deltagit i utredningar samt hur annat än juridiskt forskningsmaterial använts och presenterats. Rättsfallen har studerats dels med avseende på användandet av sakkunniga inom andra områden än juridik och dels med avseende på om och i så fall hur aktuella forskningsresultat från andra ämnesområden använts och presenterats i domskälen.

Frågeställning och syfte. Vår huvudsakliga frågeställning är; Hur ser journalisters etiska avväganden angående namn och Bildpublicering ut i Storbritannien och i Sverige? Vilka skillnader och likheter finns i journalisternas inställning till namn och Bild publicering, och varför ser sederna så annorlunda ut i respektive land?.

I Sverige pågår just nu en harmonisering till IASB:s redovisningsstandarder, IAS, vilka från och med den 1 januari 2005 skall tillämpas av de börsnoterade företagen. En av dessa standarder, IAS19 ?Employee Benefits?, har översatts av redovisningsrådet och fått namnet RR 29 ?Ersättning till anställda?. Denna skall gälla under en övergångsperiod och fungera som en förberedelse inför den slutliga övergången. Vi har i detta arbete analyserat hur den nya rekommendationen kommer att påverka företagen redovisningsmässigt och finansiellt.

I ett tjänsteföretag är det av stor vikt att alla medarbetare har samma Bild av vad företaget står för. Företagsledningen bygger upp en vision av hur denna Bild, som jag benämner identitet, ska se ut. Det gäller sedan att ledningen lyckas sprida Bilden till alla medarbetare, så att en gemensam identitet kan uppnås. I detta arbete anser jag kommunikation vara ett av de viktigaste verktygen. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ett företag kan använda kommunikation för att påverka företagets identitet i önskad riktning.