Genom fokusgruppinterjuer har vi med vår studie kommit fram till vilken status och funktion Bildaktiviteter har och vilka problem som är förknippade med att använda Bildaktiviteter i grundskolan f-3, detta genom att 11 lärare från förskoleklass till grundskola 1-7, har fått ge sin syn på hur de använder ämnet Bild och Bildaktiviteter i sin undervisning. Vi ser att då lärare säger sig använda ämnet Bild i f-3 är det i form av Bildaktiviteter vilka mestadels används för att bli ett undervisningskomplement. Våra informanter har en strävan att uppvärdera ämnet Bild gentemot de mer teoretiska ämnena då de anser att det är de teoretiska ämnena som får uppmärksamheten i planeringar, kursplaner, uppnåendemålen och i undervisningen. Informanterna vill använda många Bildaktiviteter i sin undervisning för att stärka elevernas kunskapsutveckling men vi anser att de döljer syftet med användningen av Bildaktiviteter för eleverna men också för sig själva. Vi har observerat att informanterna har i sin användning av Bildaktiviteter fastnat i ett traditionellt förhållningssätt där ämnet Bild utgörs av stora Bildalster, men vi anser att det även finns stora funktioner i små Bildaktiviteter.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur illustrationer och Bilder används i ett läromedel i SO, vilket syfte Bilderna har, hur Bilder används för att introducera ett nytt kapitel, om text och Bild samverkar samt hur kvinnor och män framställs genom Bilder i läromedlet. För att undersöka detta har jag analyserat Bilderna i läromedlet i form av en dokumentanalys där både Bild och text har analyserats. Resultatet visar att Bilder används som en del av en multimodal text där Bild och text samverkar för att förtydliga och underlätta inlärningen, i en del avsnitt används Bilder på ett neutralt informativt sätt medan andra delar i större grad innehåller värderande Bilder. Kvinnor och män avBildas inte i lika stor utsträckning, det förekommer betydligt fler män än kvinnor både i form av anonyma och namngivna personer. Slutsatsen av min undersökning är att Bilderna fungerar väl i ett pedagogiskt sammanhang men att genusperspektivet saknas och att läromedlet därigenom inte följer kursplanen.  .

I vårt examensarbete ville vi undersöka hur nära skolverkets kursplaner för fotografisk Bild ligger näringslivets önskemål, och vad som är relevant kunskap. Anledningen är att inom fotografisk Bild går utvecklingen väldigt snabbt tack var den digitala tekniken. För att få en relevant Bild av kursplanerna vände vi oss till branschfolk som dagligen hanterar Bilder inom olika områden. Vi genomförde dels en enkätundersökning där vi på en skala kan se hur de olika yrkena ser på de olika delmomenten, dels en intervju där det framgår hur fotografyrket förändrats och vart yrket är på väg. Vi gjorde även en intervju med en kursplaneskribent som arbetade med gymnasiereformen 2007 för att få en bakgrund till hur kursplaner tas fram.

I detta examensarbete är det övergripande syftet att ta reda på i vad mån lärare integrerar Bild som kulturellt redskap i undervisningen för att bidra till elevers meningskapande i lärprocesser. Studien belyser även de möjligheter och hinder lärarna upplever genom att integrera Bild som kulturellt redskap i undervisningen. Som grund för analys och diskussion är de kvalitativa intevjuerna som vi genomfört med fem verksamma lärare i grundsolans tidigare år. Reslutatet visar på att lärarna på flera sätt inbegriper Bild som kulturellt redskap i undervisningen och att de anser att Bilden har en viktig funktion för elevers meningkspande lärprocessen. Gemensamt för lärarna är även att de arbetar ur ett multimodalt perspektiv där flera resurser för lärande samverkar och att eleverna ges möjlighet att arbeta i ett socialt samspel med andra, vilket bidrar till elevers meningskapande..

Arbetsterapeuter inom psykiatrin använder i stor utsträckning Bild som terapeutiskt medel i behandlingen. Trots detta finns begränsat med forskning inom ämnet. Stftet med denna studie var att identifiera arbetsterapeuters erfarenheter av verksamma komponenter hos Bild som terapeutiskt medel. Intervjuer har gjorts med arbetsterapeuter inom psykiatrisk verksamhet som använt Bild inom behandlingen i minst ett år. Intervjuerna har byggt på att informanterna fått berätta om ett patientfall där Bilden varit ett lyckat inslag i behandlingen.

Vårt syfte med denna studie har varit att beskriva pedagogers egna tankar och upplevelse kring Bild- och formskapandets möjligheter i förskolan. Utifrån vårt syfte har vi valt att genomföra kvalitativa intervjuer, med sex yrkesverksamma förskollärare i olika förskolor inom Piteå kommun. Utifrån resultatet har vi sett att samtliga förskollärare upplever att pedagogens eget intresse för skapande är av stor vikt för hur Bild- och formskapande möjliggörs och utformas i förskoleverksamheten. Resultatet visar även att förskollärarna inte upplever att andra faktorer såsom lokal, tid, ekonomi begränsar möjligheten att bedriva Bild- och formskapande aktiviteter i förskolan. Vidare visar resultatet att samtliga förskollärare upplever att barnen i någon utsträckning utvecklas socialt, personligt, motoriskt och kognitivt via Bild- och formskapande aktiviteter.

Journalistiken i dag går igenom en förändring till följd avbland annat ägarkoncentrationer, nedskärningar och otydligare gränser mellanpubliceringsplattformer, journalister och fotografer. Tidigare forskning visar att Bilder fårallt större plats i dagstidningar, men att antalet fotografer minskar och att allt flertidningsredaktioner börjar använda sig av multijournalister som ska arbeta i både text, Bildoch rörligt material.Syftet med vår studie var att undersöka hur den pågående förändringen av journalistikenkan ha betydelse för Bildjournalistiken bland lokaltidningar..

Arbetet belyser förskolepedagogernas förhållningssätt till matematik och deras sätt att uppfatta Bild som ett pedagogiskt hjälpmedel i arbetet med matematik på förskolan.Utgångspunkten för arbetet utgörs av Läroplanen för förskolan Lpfö 98 och den vetenskapliga litteraturen inom området. Den empiriska delen består av en undersökning som omfattar en enkät och intervjuer med förskolepedagoger samt intervjuer med förskolebarnen och förslag på några aktiviteter som exemplifierar tillämpningen av Bild i arbete med matematik på förskolan. Undersökningen tyder på att Bilden har en viktig roll i det pedagogiska arbetet på förskolan, men trots det används den relativt lite i samband med matematik..

AbstractSyftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare arbetar för att eleverna ska uppnå målen i kursplanerna för Bild och musik. Anledningen till valet av problemområde beror på vårt stora intresse för Bild- och musikundervisning. Intervjuer har gjorts med tre lärare som undervisar i Bild och tre lärare som undervisar i musik. Eleverna som de undervisar går i skolår F-6. Intervjuerna visar att respondenterna anser att det kan vara svårt att få eleverna att uppnå målen.

Genom kvalitativa intervjuer med en klasslärare, en speciallärare samt fyra elever har syftet med denna studie varit att undersöka på vilket sätt skapande i Bild och illustration till text kan verka som stöd och motivation i språkliga lärprocesser samt om elevernas uppfattningar skiljer sig åt på grund av deras olika språkförmågor. Ambitionen har också varit att synliggöra goda inlärningsstrategier med skapande i Bild och illustration som verktyg samt på vilket sätt dessa strategier kan utveckla den språkliga förmågan hos eleven med dyslexi. Elever med dyslexi är i behov av multisensoriska lärprocesser för gynnsam språkutveckling. Det framkommer i studien att pedagogerna tycker det är betydelsefullt att eleverna använder sig av skapande i Bild och illustration för att komma åt sin metakognition. Även eleverna upplever detta viktigt, särskilt eleven med dyslexi.

Om rörlig Bild på konstmuseet och begreppen medialisering och aktivering..

Syftet med arbetet är att belysa möjligheter och metoder för ett ämnesövergripande arbetssätt mellan Bild och slöjd genom nutida konst-och hantverksfenomen såsom gatukonst och graffitiarterna, samt att undersöka pedagogernas uppfattningar om de sätt genom vilka de arbetar med dessa konst- och hantverksfenomen i undervisning och i sina kurser. Utgångspunkten är att studien ska besvara hur lärarna arbetar ämnesintegrerat mellan Bild och Slöjd och hur pedagogerna förhåller sig till gatukonst och graffitiarterna i sin undervisning och i sin verksamhet. Frågan om hur dessa konstformer kan motiveras som undervisningsinnehåll ska också få svar. Kvalitativa intervjuer har gjorts med informanter med skilda erfarenheter av området, men de är alla lärare, lärarutBildare eller workshopsledare. Resultatet är belyst ur ett sociokulturellt perspektiv och med Foucaults teorier om makt och diskurs.

AbstractDet a?r en utbredd uppfattning att Bilda?mnet finns till fo?r att eleverna ska ha mo?jlighet att vila upp sig fra?n andra teoretiskt tyngre a?mnen. Detta trots att vi idag lever i ett Bildsamha?lle da?r Bilder har en betydelsefull funktion. En fra?gan som da? kan sta?llas a?r hur ser eleverna pa? Bildundervisningen? Syftet med uppsatsen a?r att synliggo?ra hur elever som la?ser inriktningen Bild i a?mnet estetisk verksamhet pa? gymnasiet samtalar om inriktningen och dess olika aspekter.

Atomer och molekyler kanske är komplext för många, men i en lärarhandledning har jag försökt att lära ut och ge en Bild vad atomer kan vara i en klass 3 med tre laborationer. Lärarhandledningen har jag utvecklat i enlighet med uppsatta punkter i metoddel, och en teoridel har jag skrivit för att få en Bild av vardagsföreställningar, kunskap och intresse hos elever. Mitt viktigaste resultat är att det går att lära ut om atomer. Laborationerna passade eleverna och de fick goda resultat och vissa elever fick en Bild av vad atomer kan vara för något. Eleverna hade bra koll på olika grundämnen, fick intresse för att använda sig av stereolupp för att se närmare på föremål..

Syftet med denna studie är att undersöka möjligheten att betygsätta elevers arbeten i kursen Bild och form, 50 poäng, i åk 2 på gymnasiet. Frågeställningen är om de för kursen angivna betygskriterierna räcker till för att sätta betyg i ett ämne som förutsätter ett kreativt arbete. Forskningen består av kvalitativa intervjuer med fem lärare. Intervjufrågorna var öppna och sakliga. Styrdokumenten gällande betygsättning överhuvudtaget och betygsättning i praktiska ämnen för gymnasiet i synnerhet samt annan relevant litteratur har granskats och sedan kombinerats med intervjuresultaten.