Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur svensklärare arbetar med och tänker kring integrering av Bild som estetisk uttrycksform i svenskundervisningen. Uppsatsens undersökning baseras på semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Resultatet i uppsatsen visade att svensklärarna ser positivt på att anlägga estetiska perspektiv på undervisningen. Lärarna påtalade att användningen och arbetet med Bild som estetisk uttrycksform bidrar till att stärka den enskilde elevens självförtroende samt språkliga förmåga. Resultatet visade även att svensklärarnas arbete med Bild som estetisk uttrycksform främst koncentreras till att framhäva de språkliga aspekterna.

Abstrakt Denna uppsats handlar om Bild och visuellt lärande i matematiken på förskolan. Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers föreställningar om hur pedagoger kan konkretisera matematik för förskolebarn med hjälp av visuellt lärande och Bildskapande aktiviteter samt hur barnen uppfattar dessa aktiviteter. Genom observationer av Bildskapande aktiviteter och kvalitativa intervjuer undersöker jag hur pedagogerna och barnen förhåller sig till Bild och visuellt lärande i matematiken. I min litteraturgenomgång redogör jag för tidigare forskning som är relevant för min undersökning. Undersökningen visar att pedagogerna arbetar med Bild och visuellt lärande i matematiken på olika sätt och att de har olika uppfattning om begreppet Bild. Resultatet visar vikten av Bild och visuellt lärande i matematikundervisningen när det gäller barns utveckling och lärande.

Arbetet består av en undersökning av förskollärares arbetssätt kring Bild- och formskapande i förskoleverksamheten. Fokus har lagts kring barns lärande och utveckling vid dessa skapandetillfällen. Syftet med vår undersökning är att synliggöra faktorer som främjar barns utveckling och lärande vid Bild- och formskapande. Enligt våra erfarenheter är Bild- och formaktiviteter ofta annorlunda utformade på olika förskolor. Med anledning av detta ville vi göra en undersökning för att se skillnader och likheter mellan förskolor.

Syftet med denna studie ä?r att undersö?ka hur infö?randet av den nya revisionsstandarden ISA upplevs av revisorerna i Sverige och hur ISA fö?rhåller sig till god redovisningssed och rättvisande Bild..

Sandström Maud & Svahn Katrine (2006). Varför väljer elever till det Estetiska programmet med inriktning Bild och dans? Why do students choose the Arts programme with concentration of art and dance? Skolutveckling och ledarskap. LärarutBildningen, Malmö högskola. Vi arbetar på det Estetiska gymnasieprogrammet med inriktningarna Bild och dans och ansvarar för att utBilda elever i Bild och dans under tre års tid.

Med denna uppsats undersöker jag med kvalitativ metod om, på vilket sätt och i vilken utsträckning som en svensk dagstidnings text, Bild och i viss mån även omgivande komponenter samspelar. Undersökningsmaterialet består av fem nyhetsartiklar publicerade i Sydsvenska Dagbladet mellan år 2005 och 2007. Artiklarna behandlar ämnet hemlösa personer. Resultatet visar att Bild och text ofta har en liknande form om man jämför Bildkomposition och textdisposition. De hemlösa skildras något oftare som objekt och upplevare, både i text och i Bild, medan de icke-hemlösa framställs som subjekt i Bild och har i texten främst funktion som agent.

Syftet med studien är att utifrån begreppet Bildskapande studera hur Bild används som pedagogiskt verktyg på tre olika typer av förskolor. I inledningen beskrivs att Bild har fått stå tillbaka i jämförelse med de förstärkta målområdena som matematik, naturvetenskap och teknik. En kvalitativ metod används där nio pedagoger intervjuas. De valda frågeställningarna är: Hur uppfattar pedagoger att de arbetar med Bild i förskolan? Hur motiverar pedagoger Bild i verksamheten, det vill säga är några specifika lärmål kopplade till metoden? Hur definierar pedagoger Bild, det vill säga vad (hur), med vilket material arbetar barnen med då? Hur tänker pedagoger kring sin egen roll i barns Bildskapande? Är det några skillnader hur olika typer av förskolor arbetar med Bild?  I resultatet framkommer det att majoriteten av pedagoger arbetar med Bild i förskolan samt att de kopplar Bild till det fria skapandet i förskolans verksamhet vilket innebär att barn har tillgång till material och skapar på egen hand.

Jag vill undersöka vad som motiverar och lockar mellanstadieelever att välja Bild som fördjupningsämne i elevens val. Jag vill undersöka deras förväntningar på lektionernas innehåll. För att få bredd på min undersökning planerar jag att använda mig av både kvantitativa och kvalitativa metoder. För att få förståelse om deras motivation och förväntningar tänker jag göra en enkät och samla in önskelistor i två grupper om totalt 20 elever som komplement till detta gör jag en gruppintervju av kvalitativ karaktär med sju elever som valt Bild.De viktigaste resultaten av min undersökning är att eleverna väljer Bild som fördjupningsämne för att de tycker att det är roligt och valet gör de utifrån sin egen inre motivation. Eleverna har stora förväntningar på variationen av lektionsinnehållet och de vill lära sig att ?rita fint? så det liknar..

Detta utvecklingsarbete undersöker om arbete med Bild gynnar elevernas språkutveckling samt om elevernas förståelse för att uttrycka sig med Bild ökar. Arbetet undersöker även om eleverna får en bredare uppfattning om vad Bild kan vara. Studien är genomförd med 9 elever i år 4. Eleverna har provat på olika sätt att arbeta med Bild och eleverna har fått uttrycka sig muntligt, skriftligt och med kroppen. Utvecklingsarbetet visar en tydlig utveckling hos eleverna framförallt när det gäller det kroppsliga och muntliga språket.

I den nya läroplanen för förskolan, lpfö 98 (reviderad 2010) ligger stort fokus på estetiken. Estetik kan innefatta många olika områden i förskolans verksamhet men poängteras ofta i ämnen som musik och Bild. Den här studien syftar på att undersöka hur sex förskollärare tycker och tänker om musik och Bild i verksamheten. Detta ska sedan sättas i relation till läroplanen för förskolan, lpfö 98 (reviderad 2010). Undersökningen genomförs med hjälp av samtalsintervju där sex förskollärare intervjuas med samma frågor.

Syftet med denna studie var att undersöka hur elever i årskurs nio uppfattar och tolkar syftet med att ha Bild i skolan i relation till kursplanen i Bild. Avsikten var att få en Bild av huruvida elevernas syn på ämnet förändrades om de fick möjlighet att tolka kursplanen, vilket jag ansåg som användbart i mitt framtida yrke som Bildlärare då Bild ofta är ett ämne som ses ner på och jag vill hitta ett bra angreppssätt för att nå eleverna. Genom att låta eleverna tolka kursplanen hoppades jag att det skulle påverka elevernas attityd mot ämnet. Problemställningen berörde elevernas syn på ämnet före, under och efter undersökningen. Undersökningen genomfördes i form av en enkät som delades ut till tre klasser på två skolor.

Syftet med denna c-uppsats är att belysa Bild- och formskapandets betydelse för barnen i förskolan utifrån pedagogers synsätt. Studien innefattar likeheter och skillnader mellan uttalade Reggio Emilia-inspirerade förskolor och andra förskolor i avseende till miljöns betydelse för Bild- och formskapande aktiviteter i förskolan, vid planering, kommunikation, materialets betydelse och tillgänglighet. I bakgrunden görs en historisk tillbakablick på Bild- och formskapande och tidigare forskning om Bild- och formskapandets betydelse med tanke på miljöns utformning. Metoden som använts i denna studie är halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem pedagoger. Studien utgår ifrån den sociokulturella teorin och fenomenologin.

Uppsatsen undersöker möjligheten att utveckla en metod för att komponera musik utifrån Bild. Inspiration till att färdigställa fyra musikaliska kompositioner har hämtats från fyra olika Bilder. Metoden har centrerats kring en föreställning om världen som uppbyggd av fem element. Inspiration till metoden har hämtats ur antika grekiska och traditionella indiska elementläror..

Detta arbete grundar sig på fyra klasslärares tankar och erfarenhet av att integrera Bild och form i undervisningen, hur de ser på Bild och form som ämne och vilket pedagogiskt värde de menar att Bild och form har för elevernas utveckling och lärande. Vi har intervjuat dessa fyra lärare och genom deras exempel får vi ta del av hur de använder Bild och form samt varför de använder det den ämnesteoretiska undervisningen. Vårt syfte med detta arbete är att ta reda på om Bild och form som ett praktiskt/estetiskt ämne har ett pedagogiskt värde som redskap för barns utveckling och lärande. Teorier, forskning och LpO94 pekar på att undervisningen måste anpassas efter elevernas behov och förutsättningar så den ska bli mångsidig och stimulerande för dem. Forskning har visat att det behövs mer än ett sätt att ta till sig och uttrycka sina kunskaper på eftersom vi människor är olika och inte enbart lär oss genom det skrivna och verbala ordet.

Syftet: Syftet är att:? Identifiera olika innebörder av begreppet en rättvisande Bild och av försiktighetsprincipen.? Utifrån de identifierade innebörderna fastställa relationen mellan en rättvisande Bild och försiktighetsprincipen.? Med den fastställda relationen fastlägga om och hur en rättvisande Bild och försiktighetsprincipen kommer till uttryck genom värdering av tillgångar i IAS 40 och RR:s utkast Förvaltningsfastigheter. Utifrån detta avser vi att urskilja en trend rörande en rättvisande Bild och försiktighetsprincipen. Metod: För att uppfylla vårt första delsyfte har vi genomfört en litteraturstudie, vilken har utmynnat i utarbetandet av en tolkningsmall. De två kvalitativa egenskaperna, reliabilitet och relevans, har utgjort ett redskap för att uppfylla vårt andra delsyfte.