Om rörlig bild på konstmuseet och begreppen medialisering och aktivering..

Syftet med arbetet är att belysa möjligheter och metoder för ett ämnesövergripande arbetssätt mellan bild och slöjd genom nutida konst-och hantverksfenomen såsom gatukonst och graffitiarterna, samt att undersöka pedagogernas uppfattningar om de sätt genom vilka de arbetar med dessa konst- och hantverksfenomen i undervisning och i sina kurser. Utgångspunkten är att studien ska besvara hur lärarna arbetar ämnesintegrerat mellan Bild och Slöjd och hur pedagogerna förhåller sig till gatukonst och graffitiarterna i sin undervisning och i sin verksamhet. Frågan om hur dessa konstformer kan motiveras som undervisningsinnehåll ska också få svar. Kvalitativa intervjuer har gjorts med informanter med skilda erfarenheter av området, men de är alla lärare, lärarutbildare eller workshopsledare. Resultatet är belyst ur ett sociokulturellt perspektiv och med Foucaults teorier om makt och diskurs.

AbstractDet a?r en utbredd uppfattning att bilda?mnet finns till fo?r att eleverna ska ha mo?jlighet att vila upp sig fra?n andra teoretiskt tyngre a?mnen. Detta trots att vi idag lever i ett bildsamha?lle da?r bilder har en betydelsefull funktion. En fra?gan som da? kan sta?llas a?r hur ser eleverna pa? bildundervisningen? Syftet med uppsatsen a?r att synliggo?ra hur elever som la?ser inriktningen bild i a?mnet estetisk verksamhet pa? gymnasiet samtalar om inriktningen och dess olika aspekter.

Atomer och molekyler kanske är komplext för många, men i en lärarhandledning har jag försökt att lära ut och ge en bild vad atomer kan vara i en klass 3 med tre laborationer. Lärarhandledningen har jag utvecklat i enlighet med uppsatta punkter i metoddel, och en teoridel har jag skrivit för att få en bild av vardagsföreställningar, kunskap och intresse hos elever. Mitt viktigaste resultat är att det går att lära ut om atomer. Laborationerna passade eleverna och de fick goda resultat och vissa elever fick en bild av vad atomer kan vara för något. Eleverna hade bra koll på olika grundämnen, fick intresse för att använda sig av stereolupp för att se närmare på föremål..

Syftet med denna studie är att undersöka möjligheten att betygsätta elevers arbeten i kursen Bild och form, 50 poäng, i åk 2 på gymnasiet. Frågeställningen är om de för kursen angivna betygskriterierna räcker till för att sätta betyg i ett ämne som förutsätter ett kreativt arbete. Forskningen består av kvalitativa intervjuer med fem lärare. Intervjufrågorna var öppna och sakliga. Styrdokumenten gällande betygsättning överhuvudtaget och betygsättning i praktiska ämnen för gymnasiet i synnerhet samt annan relevant litteratur har granskats och sedan kombinerats med intervjuresultaten.

Bakgrund: Sverige har implementerat EGs fjärde bolagsdirektiv i sin nationella lagstiftning, ÅRL. Ett av de nya begreppen som implementeringen förde med sig var rättvisande bild. I ÅRL fanns sedan tidigare begreppet god redovisningssed. Lagstiftaren valde att behålla god redovisningssed och införde samtidigt det nya begreppet rättvisande bild. Motiveringen till detta var att de fann betydande skillnader mellan begreppen.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur normkritisk pedagogik kan vara ett redskap i ämnet Rörlig Bild på gymnasieskolans medieprogram. Inom ramen för uppsatsen har ett undervisningsförsök i kursen Rörlig Bild B genomförts i samband med kursmomentet manusskrivande. Med hjälp av lektionsobservationer, intervjuer och loggböcker har jag undersökt på vilket sätt ett normkritiskt förhållningssätt kan prägla undervisningen samt motverka kränkningar och diskriminering i skolan. Resultaten visar att eleverna anser att det normkritiska arbetet underlättat deras skrivande samt lärt dem skriva bättre och mer spännande manus. Vissa elever menar att undervisningsförsöket utgjort en skillnad jämfört med den övriga skolvardagen i och med att det under lektionerna har varit möjligt att ha diskussioner om normer utan att någon har blivit kränkt..

Betydelsen för redovisning av immateriella tillgångar har på senare tid kommit att öka. Det beror mycket på att det anglosaxiska synsättet, som kräver att finansiella rapporter skall ge en rättvisande bild, har blivit allt mer utbrett. Immateriella tillgångar kan klassificeras i olika grupper, en av dem är intellektuella tillgångar som innefattar varumärken, patent och upphovsrätter. År 2005 infördes IAS-förordningen i Sverige. Det innebar att alla koncerner skulle tillämpa IFRS/IAS i sin redovisning.

Detta arbete vänder sig till aktiva pedagoger och lärarstudenter och syftar till att undersöka hur bild och formundervisningen skulle kunna utvecklas. Det finns ?temaarbeten? i många skolor men fortfarande ses bilden som ett komplement eller en dekoration. Den tematiska undervisningen är det som vi tycker ska tillämpas i större utsträckning undervisningsmässigt för elevernas förståelse men används bildens potential fullt ut? Kan den utvecklas mer för att komma till sin fulla rätt i klassrummet? Vår problemprecisering är därför följande:- Hur kan bild- och formundervisningen utvecklas för att möta den tematiska undervisningsformen?För att undersöka vår problemprecisering användes det deltagande observationer, intervjuobservation och semistrukturerade intervjuer.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur elever samt tidningarna Aftonbladet och Sydsvenskan beskriver Zlatan Ibrahimovic. För att få svar på studiens frågeställningar har en enkätundersökning gjorts, där 60 gymnasieelever fick ingå. För att analysera det insamlade materialet har Faircloughs tredimensionella modell inom den kritiska diskursanalysen använts. De centrala teorier som studien utgått ifrån är dagordningsteorin, framing, sensationsjournalistik samt diskursanalys. Studiens viktigaste slutsats är att det främst är en positiv bild av Zlatan som målas upp, både hos eleverna och i de valda artiklarna.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka pedagogernas förhållningssätt till bild och användning av bild som en uttrycksform vid undervisningen av de teoretiska ämnena i skolår 1-5. I undersökningen vill vi även diskutera om pedagogernas intresse, erfarenheter eller kunskaper inom bildområdet kan styra eller påverka deras val av implementering av bilden i undervisningen. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sex pedagoger bestående av fyra lärare och två fritidspedagoger alla verksamma inom skolår 1-5. Analysen tolkas med hjälp utav forskarna Skinner, Piaget och Vygotskijs olika teorier om barns utveckling, lärande och inlärning samt av andra teorier relevanta för ämnet och av skolans styrdokument. I undersökningen framgår att alla pedagogerna har en positiv inställning till bild som uttrycksform och att alla pedagogerna arbetar i någon utsträckning med bild i undervisningen.

Denna studiers syfte är att få inblick i hur lärare och elever tänker kring betygsättningen i ämnet bild och hur den nya läroplanen Lgr 11 har påverkat lärarnas bedömning i ämnet. Genom litteratur behandlas en historisk bakgrund av betyg i ämnet bild, likheter och olikheter av Lpo 94 och Lgr 11 och röster om det nya betygsystemet. Studien bygger på litteratur och intervjuer av fyra bildlärare och åtta högstadieelevers tankar kring betyg och bedömning i ämnet bild. Den första undersökningen skedde under 2010, då två lärare och fyra elever intervjuades. Den andra undersökningen skedde under 2013, då intervjuades två nya lärare och fyra nya elever. Resultatet av studien visar att i detta tidiga skede av den nya läroplanens införande, så väljer lärarna att följa sin egen väg i undervisningen.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka beröringsytor mellan skolämnena svenska och bild och att lyfta fram aspekter av ämnena som stärker och kompletterar varandra. Jag har utgått ifrån tesen att man kan se på svenskämnet som ett ?praktiskt-estetiskt? ämne och bildämnet som ett kommunikativt språkämne. Hur kan man utifrån det arbeta ämnesintegrerat med ämnena svenska och bild? Hur kan den undervisningen förstås i förhållande till estetiska lärprocesser? Sex lärare, tre svensklärare och tre bildlärare, intervjuas om deras tankar om dessa begrepp och aspekter av ämnena och de får berätta om hur de arbetar med dem i sin undervisning..

Detta utvecklingsarbete undersöker om arbete med bild gynnar elevernas språkutveckling samt om elevernas förståelse för att uttrycka sig med bild ökar. Arbetet undersöker även om eleverna får en bredare uppfattning om vad bild kan vara. Studien är genomförd med 9 elever i år 4. Eleverna har provat på olika sätt att arbeta med bild och eleverna har fått uttrycka sig muntligt, skriftligt och med kroppen. Utvecklingsarbetet visar en tydlig utveckling hos eleverna framförallt när det gäller det kroppsliga och muntliga språket.

I det här arbetet har jag undersökt hur man kan använda sig av konst i en ämnesintegrerad undervisning med syfte att uppnå målen i historia och bild i grundskolans senare år. För att nå detta mål har jag utvecklat ett undervisningsmaterial med målningar från 1800-talets s.k. genremåleri för att visualisera det svenska bondesamhället under 1800-talet. Min undersökning bygger på en tolkning av styrdokumentens möjligheter samt elevers, i en klass i årskurs åtta vid en skola i norra Dalarna åsikter om historia och bild i integrering med hjälp av konst. Undersökningen visade att historieämnet och bildämnet mycket väl gick att integrera med varandra i syftet att uppnå målen för dessa båda.