Syfte: Syftet är att analysera konsekvenserna av nedskrivningstestet och om detta kommer att leda till en mer rättvisande bild. För att uppnå detta ger vi en deskriptiv bild av förslaget samt redogör för skillnaderna gentemot det rådande redovisningssättet i Sverige. Metod: För att få en förståelse för uppsatsområdet har vi utgått från befintlig teori, genom att huvudsakligen undersöka lagar, rekommendationer samt förslaget ED 3. Vi har även gjort intervjuer med personer som har kunskap inom området. Intervjuerna gjordes med utgångspunkt från en kvalitativ metod på grund av att uppsatsen i första hand förespråkar ett förstående syfte.

Syftet är att öka förståelsen hur ljudets och bilders meningsskapande och symboliska funktion i marknadskommunikation bearbetas av konsumente. Teorier har hämtats från främst två områden, det semiotiska perspektivet: betydelselära och tolkning av ljud och bild. Företagsekonomiska perspektivet: Kommunikationsmodellen och perceptions processen. De slutsatser vi har dragit av vårt arbete är främst att konsumenter tolkar och skapar en individuell mening och symbolvärde när de utsätts för ljud och bild i marknadskommunikation. Ljudet och reklammusikens status verkar öka, bidragande faktorer är kunskapsökning och musiker som behöver nya försörjningsmöjligheter.

Syftet med denna uppsats är att skänka en grundläggande illustration av hur relationen bildinom bild och skräck kan se ut. Studien koncentrerar sig på estetiken och reflexiviteten hosbilderna inom bilden hos de japanska skräckfilmerna The Ring, Pulse och Dark Water. Dessabilder består av ett videoband i The Ring, webbkamerabilder i Pulse och övervakningsbilder iDark Water.Användningen av rörliga bilder inom rörliga bilder är reflexivt i den meningen att vimedvetandegörs om filmmediet självt som en konstruktion av bilder. Detta fenomenuppmärksammar oss också på akten att se. Syftet i skräckfilm är att skapa känslor av olust ochskräck hos oss och detta åstadkoms, bland annat, genom hur bilderna ser ut och är upplagda.Ett återkommande element hos bilderna inom bilden hos våra filmer är otydligheten hosflera av dem och detta att vi inte kan se bilden tydligt kan ge upphov till olustkänslor.

Syftet med denna uppsats är att granska hur ledarskapet framställs i tidningar i samband med SM-slutspelet i ishockey 2004, samt jämföra tidningarnas bild av ishockeyledarskap med den bild som Riksidrottsförbundet och Svenska ishockeyförbundet ger i sina officiella idéprogram. Frågeställningen är: Hur framställs ledarskapet i olika medier? Stämmer massmedias bild av ledarskap överens med den som ishockeyn själva vill förmedla?Under SM-slutspelet får ishockeyn stor exponering i massmedia. De tidningar som vi har studerat ägnar flera sidor varje dag åt matcherna. SM-slutspelet i ishockey är ett forum med stor lyskraft.

Detta är en C-uppsats som handlar om traditionella och moderna metoder och tekniker ibildundervisning. Syftet var att se hur begreppen moderna och traditionella metoder och teknikertolkas av lärare i bild och hur de lägger upp sina planeringar i undervisningen utifrån dessa tvåbegrepp. Jag intervjuade tre lärare i bild om hur de tolkade begreppen traditionella metoder ochtekniker i deras undervisning, vad som påverkade dem i deras planeringar och vad de undervisadei utifrån dessa begrepp. Resultatet visade att lärarna hade liknande tolkningar av begreppen menmed vissa variationer. Det som främst påverkade deras planeringar var elevernas önskemål iundervisningen och skolornas utrustning..

Syftet med denna uppsats är att undersöka skillnaderna mellan kursplanerna för ämnet bild i Lpo94 och Lgr11 samt bildlärares uppfattningar kring den nya kursplanen och hur de väljer att bedriva sin undervisning utifrån den. Slutligen har även relationen mellan dessa delar analyserats. Studien bygger på de två metoderna, komparativ textanalys och kvalitativ intervjustudie. Textanalysen riktar sig mot grundskolans senare år och därför har kursplanerna i bild, med fokus på årskurs sju till nio studerats. I intervjustudien ingick fyra bildlärare som undervisar i grundskolans senare år.

I och med internationalisering av redovisningsregler har vi fått nya standarder för redovisning för noterade bolag. En av dessa nya standarder är IAS 38 som behandlar värdering av immateriella tillgångar. Denna standard innebär att vi fått ett nytt sätt att redovisa tillgångarna, detta är till ett verkligt värde. När värdering sker av immateriella tillgångar finns det många saker som kan påverka värderingen detta kan till exempel vara vilken syn den person som värderar har på begreppen rättvisande bild och god redovisningssed. All redovisning ska följa god redovisningssed men i och med nya EU standarder ska även en rättvisande bild uppnås.

På grund av en av oss upplevd marginalisering av bildämnet i den moderna skolan har vi undersökt hur ämnesintegrering med bild kan främja kreativitet och förståelse. Som ett led i processen har vi undersökt begreppet ämnesintegrering och formulerat en definition av detta. Vi har utifrån ett hermeneutiskt förfarande, genom litteraturstudier av tidigare forskning samt kvalitativa intervjuer, undersökt attityder och erfarenheter av ämnesintegrering i allmänhet och dess praktiska genomförande med bild i synnerhet. Parallellt med undersökningen har vi skapat bildintegrationsövningar som en gestaltande del av arbetet. Resultatet visar att ämnesintegrering med bild har potentialen att bredda kunskapsutbudet och är ett roligt och intressant arbetssätt som kan innebära ett djupare meningsskapande för eleverna samt ett djupare engagemang hos lärarna.

Detta är en undersökning om hur tolv elever i årskurs 9 ser på bildämnet. Uppsatsen tar upp deras tankar och åsikter kring ämnet, vilka tekniker och metoder de är vana vid att arbeta med samt eventuella skillnader mellan killar och tjejer när det kommer till deras syn på ämnet. Genom intervjuer kommer undersökningen fram till att eleverna ser bild som ett roligt och avslappnande ämne som inte är särskilt svårt. De får arbeta med varierande tekniker vilket de tycker är roligt och det finns inte tydliga skillnader mellan killar och tjejers syn på ämnet..

Syftet med denna studie var att öka förståelsen av bildskapande i förskolan utifrån pedagogers perspektiv. Jag ville ge en inblick i hur pedagoger ser på bildskapandets betydelse i förskolan samt undersöka hur pedagoger i förskolan förhåller sig till bildarbete och barns bildskapande. De tre frågeställningar som ställdes var: Hur beskriver pedagogerna arbetet med bild i förskolan?, Vad vill pedagogerna uppnå med bild i förskolan? och Hur beskriver pedagogerna barns bildskapande utveckling? För att besvara forskningsfrågorna användes en kvalitativ intervjuteknik kallad halvstrukturerad livsvärldsintervju. Totalt sju pedagoger intervjuades.

Bakgrund: Trikompartmentell knäartroplastik (TKA) är en vanlig behandlingsmetod vid artros. Vid bildtagning finns rekommendationer författade av Svensk Ortopedisk Förening. Dessa täcker inte knäledsrotation på en frontalbild. Syftet var att ta reda på skillnader mellan röntgensjuksköterskors och radiologers rutiner att godkänna/underkänna knäfrontalbilder med TKA ifall knät projicerats roterat.Metod: Genom en enkät bestående av två till fyra frågor om fem frontalbilder på knän med TKA som elva röntgensjuksköterskor och nio radiologer fick svara på samlades materialet in. Bilderna visade fem olika knän som i denna studie respektive bedömdes som rak, lite utåtroterad, mycketutåtroterad, lite inåtroterad samt mycket inåtroterad.

I den här rapporten redovisas ett designprojekt som utgår ifrån vårt kulturlandskapängen. Arbetet undersöker den problematik som rör ängarnas försvinnande samt utforskar kulturella och biologiska värden. Med hjälp av illustrerad bild och text i ett bokformat, där designern står som avsändare, strävar projektet efter att kommunicera aspekter av ängen och dess situation samt belysa ett rådande förhållningssätt i vår tid. Som metod utforskas och inventeras spår i det urbana kulturlandskapet och genom detta synliggörs såväl mänsklig aktivitet som tid och kulturella avtryck. Resultatet blir en bok med en blandning av text och bild i olika konstnärliga tekniker, som tillsammans målar upp en bild av författarens blick, minne och upplevelse av det som är och det som var.TitelnAsfaltsstigar är en kombination av två begrepp som syftar till de olika landskap som människan rör sig i..

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka om det finns några könsrelaterade orättvisor i dagens betygsystem. Som blivande lärare i ämnet bild var vi intresserade av frågor kring bedömning och betygssättning. Målet på sikt är att vårt arbete ska bidra till att det tas fram ett, om möjligt, mer rättvist betygssystem. Vi har arbetat fram specificerade frågor: ?Upplever elever att deras estetiska kunskaper och utveckling i ämnet bild bedöms olika beroende på kön?? och ?Har någon kön biologisk fördel framför det andra att nå högre resultat i ämnet bild?? Undersökningen består av en aktionsforskning, som följs upp av gruppintervjuer.

I och med Sveriges medlemskap i EU är man skyldig att följa unionens bolagsdirektiv, genom vilka begreppet rättvisande bild har införts i lagstiftningen. Grundtanken är en enhetlig redovisning inom unionen som ska öka jämförbarheten i redovisningsrapporteringen. Sverige har ett annat begrepp; god redovisningssed. Då dessa två begrepp är motstridiga syftar den här uppsatsen till att reda ut de skillnader som finns mellan begreppen.Uppsatsen visar att de främsta skillnaderna är värdering av tillgångar då de antingen ska värderas till anskaffningsvärde eller verkligt värde. Det har också visat sig att begreppen god redovisningssed och rättvisande bild är svårdefinierade, och att de otydliga definitionerna gjort införandet av EU:s bolagsdirektiv i svensk redovisningslagstiftning komplicerat.

Titel Got Event i Nationella MedierFörfattare Alexander Jönsson, Philip Strömbäck & Johan ÖhrlingKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap,Institutionen för journalistik och masskommunikation vidGöteborg universitetTermin Höstterminen 2008Handledare Magnus FredrikssonSidantal 40 sidor exklusive bilagorSyfte Syftet med studien är att kartlägga och undersöka Got Eventsbild som speglats i nationell media.Metod Kvantitativa innehållsanalyser av 272 artiklarMaterial 272 artiklar från Dagens Nyheter, Expressen och AftonbladetResultat Resultatet visar att nationell media överlag ger en bild av Got Event som överensstämmer med den bild bolaget själva villförmedla. Dock kan vi se att mediebilden inte ger bolaget hjälp med målen att sprida kunskap och ge en bild att man har moderna arenor. Sett över tid är det just moderniteten avarenorna som har fått den kraftigaste förändringen. Ju senare i vår undersökningsperiod, desto mer omskrivs arenorna som omoderna..