Denna studie behandlar IKT och Bild som lärandeverktyg. På grund av det studerade områdets komplexibilitet fann vi tidigt att det krävdes en omfattande litteraturstudie kring tidigare forskning inom områdena IKT och bild, allra helst eftersom vi utifrån vårt syfte även har fått studera konvergensen mellan IKT och bild i lärandesammanhang. Genom litteraturstudier har vi undersökt hur IKT och bild beskrivs som lärandeverktyg i styrdokument, rapporter och aktuell forskning. Vi har också gjort en empirisk studie med syfte att undersöka hur studenterna i lärarutbildningens första termin upplevt IKT och bild som lärandeverktyg utifrån tre specifika kurser i den första terminens allmänna utbildningsområde. I vår empiriska studie har studenterna fått reflektera över huvudsakligen följande tre frågeställningar: Hur de upplevde IKT och Bild innan de påbörjade sin utbildning, hur de upplevde IKT och bild som lärandeverktyg efter den första terminen samt hur de har sett på IKT och Bild som lärandeverktyg i sin kommande lärarprofession.

Syftet med studien är att genom diskursanalys lyfta fram exempel på medias bild av kvinnan. Materialet för analysen består av artiklar som berör skönhet, kropp och hälsa i tre nummer av tidningen Amelia samt bilder på tidningens omslag. Samtliga omslags bilder visar stylade, leende kvinnor som visar hur en kvinna kan, läs ska se ut, vilket följs upp inne i tidningarna där vi får förslag på val av handlingar för att uppnå samma (själv)bild. De funna resultaten kopplas till socialpedagogikens; det sociala arbetets arena, som handlar om mänsklig tillväxt, relationer, kommunikation samt tilltro till individen som kapabel att välja och förhålla sig till rådande explicita och implicita normer i den samhälleliga kontexten. Normerna bygger på mönster av makt, som kan relateras till uppfattning och attityder gentemot individers delaktighet i samhället utifrån hur avvikande val kring skönhet, kropp och hälsa bestraffas.

Bakgrund och problemformulering: Det svenska regelverket inom redovisningsområdet genomgår stora förändringar, inte minst till följd av det europeiska redovisningssamarbetet inom EU. En av dessa förändringar är införandet i svensk rätt av kravet på att årsredovisningen skall ge en rättvisande bild till följd av ett EG-direktiv. Uppsatsens forsknngsfråga är: hur de olika redovisningstraditionerna påverkat redovisningsutvecklingen i Sverige samt hur konflikter i de grundläggande synsätt på redovisningen har hanterats. Exempelvis vilken intressents intressen skall få styra gällande värderingsfrågor och utformningen av redovisningsinformationen. Syfte: Uppsatsens syfte är att utreda och analysera vilka funktioner som rättvisande bild fyller i Sverige, speciellt override-regeln.

I detta arbete redovisas vad olika styrdokument, skolplaner och regeringspropositionen för en förnyad lärarutbildning, anser om bilden i förskola/skola. Vi har gjort två enkätundersök-ningar om vad pedagoger (lärarutbildare, verksamma pedagoger i skola och förskola och studenter som avslutar sin utbildning men har viss praktisk erfarenhet) anser om ?Bildens betydelse i förskola/skola?. Anser de att bilden har betydelse, hur gör de konkret och hur använder de sig av bild i så fall. Detta har då jämförts med vad styrdokumenten säger om bild i förskola/skola och en skillnad mellan teori och praktik kan konstateras.

Cyborgen, en samansättning av orden cybernetik och organism, en gestalt vars innebörd bör ses som mer än en fiktiv gestaltning. Cyborgen är idag enligt forskare och filosofer en samhällelig verklighet och dess inverkan på individen är mycket större än vi tror. Det här kandidatarbetet undersöker vad som definierar en cyborg, med stöd ifrån forskning och filosofin summeras tankar och synsätt för att få en mer definitiv bild av begreppet. Arbetet studerar även hur den sociala kontexten kan komma att förvrängas när tekniken letar sig in i den köttsliga kroppen. De resultat och insikter arbetet resulterat i sammanfattas och står som grund för en gestaltning vars mål har varit att kategorisera öppen data från individer med inbyggda Rfid-chip, en diskussion av begreppet och dess innebörd sammanfattas i en resultatdel för att få en bred bild av cyborgen som helhet.

SammanfattningJag har i min studie undersökt om lärarna i grundskolans tidigare år använder sig av integrering av de estetiska ämnena bild och musik i sin naturorienterade undervisning och i sin biologiundervisning. Avgränsningen till bild och musik bottnade i att dessa ämnen inte kändes så komplicerade i integreringen. Litteraturstudier inom det valda ämnesområdet bidrog till en fördjupad kunskap om estetik i kombination med skolvärlden. Jag har intervjuat sex stycken klasslärare som arbetar på låg och mellanstadiet. Där framkom att pedagogernas kompetens och personliga åsikter om bild och musik påverkade om läraren valde att integrera dessa eller inte.

Syftet med den här studien har varit att lära känna skolsystemet i utvecklingslandet Tanzania för att kunna ge en bild av vilka möjligheter lärare där har att stödja elever med läs- och skrivsvårigheter. För att bättre förstå under vilka premisser lärare i Tanzania arbetar har vissa jämförelser gjorts med svenska förhållanden. Genom att studera Tanzanias policydokument har jag fått en bild av hur Tanzanias regering vill att den tanzaniska skolan ska se ut. Frågan är om den bilden stämmer överrens med den bild lärare i Tanzania ger. För att ta reda på det åkte jag till Tanzania där jag genomförde intervjuer i grundskolor och på ett universitet där man utbildar specialpedagoger/speciallärare.

Syftet med studien är att genom tidigare forskning och verksamma pedagoger i ämnet bild inom grundskolans senare års utsagor ta reda på och åskådliggöra fenomenet kreativitet, kreativiteten hos elever samt hur denna kreativitet kan stimuleras och utvecklas. De frågeställningar som studien behandlar är vad som kännetecknar den kreativa eleven i bildämnet i grundskolans senare år? Hur verksamma pedagoger i ämnet bild inom grundskolans senare år uppfattar fenomenet kreativitet och om finns det skillnader i dessa uppfattningar? Samt hur man som pedagog kan stimulera och främja elevens kreativitet i ämnet bild i grundskolans senare år? Undersökningen består av ett resultat som visar på kreativitet som någonting komplext som både existerar inom oss och i den yttre världen, att kreativiteten innefattar en mängd egenskaper och i allra högsta grad är personlig. Resultatet visar även på kreativiteten som ett fenomen som både kan te sig kraftfullt och känsligt och att ett arbete med kreativitet ska tas på allra största allvar. I fråga om kreativitet och skola så visar studien på processen och meningsfullheten som viktiga faktorer i arbete med stimulans och utveckling av kreativitet.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur synen på och tilltron till ämnet bild ser ut och undersöka bildämnets status. Problemformuleringen utgörs av dessa frågor: Hur ser rektorers syn på och förståelse av ämnet bild ut? Hur ser inställningen ut till den ökade digitaliseringen i ämnet bild? Hur ser rektorerna på bildämnets status? Detta undersökte jag genom en halvstrukturerad intervjumetod med sex stycken rektorer, samtliga verksamma i en och samma kommun med samma ansvarsområde. För att skapa en förståelse för hur traditionen för bild har sett ut så tecknade jag en historisk bakgrundsbild. Det resultat jag fick fram var att det finns en positiv inställning till ämnet bild men att det förekommer en ålderdomlig syn på ämnet och dess syfte i skolan.

Syftet med uppsatsen har varit att se vilka värderingar elever har efter genomförd religionskurs och hur dessa stämmer överrens med lärarnas ambitioner. Genom en intervjustudie av elever och lärare har jag fått fram en bild av både värderingarna och ambitionerna. Dessa diskuteras mot bakgrund av läroplanen och kursplanen samt det medborgerliga utbildningsperspektivet, citizenship education. För att förstå elevernas värderingar bättre har jag använt mig av Bourdieus sociologiska teorier, vilket gett mig en bild av att skolan inte kan ta på sig hela ansvaret när det gäller överförandet av samhällets värden..

I denna studie undersöker jag barn i förskolan mellan fyra och fem år. Vad de har för tankar i ett möte med för dem ett okänt djur, vattenloppan. Aktiviteten där jag även ställt frågor till barnen angående bl.a. vattenloppans utseende och livsmiljö. Samtidigt som jag filmat har jag kunnat observera två grupper som möter dessa djur antingen med hjälp av bild och video eller med verkliga djur.

Denna kvalitativa studie diskuterar ämnesintegrering mellan svenska och bild i gymnasieskolan med fokus på mötet mellan olika diskurser. Jag analyserar styrdokument och intervjuer med fyra gymnasielärare för att belysa ämnes­ integrering och förändringar inom bild­ och svenskämnet. Diskursanalys används som metod för att kartlägga diskurser och belysa frågor om makt och förändring inom området ?ord och bild?. I båda ämnenas kommande ämnesplan sker en förskjutning mot både ämnets och de enskilda kursernas innehåll.

Det finns flera studier som visar att text och bild i samverkan är bra för inlärningen och förståelsen. Men att bara lägga till bilder i ett textmaterial eller tvärtom, garanterar ingen förbättring. Hur kan text och bild samverka från ett kognitionsteoretiskt perspektiv i en produktinformation för att öka förståelsen om funktioner i ett komplext system? Det är frågan jag ställer mig i denna studie och avgränsar mig till att analysera en broschyr om internsystemet PERFEKT. Broschyren är framställd av Tjeders som marknadsför och tillverkar komponenter inom bland annat vård och omsorg.

Denna studiesyftar till att undersöka typer av relationer mellan modaliteterna skrift och bild som tillsammans bildar en text. Centrala begrepp så som multimodalitet, literacy och det vidgade textbegreppet behandlasi teoridelen och återkopplas till i diskussionen. Metoden som valts är en innehållsanalys av text med Unsworths (2006) analysverktyg som utgångspunkt. Femläromedel har analyserats varav två storböcker, två lillböcker och en läsebok. I ett första skede har typer av relationer undersökts i de olika läromedlen och därefter har en jämförande analys gjorts för att undersöka eventuellaskillnader, i linjemedsyftet.

Cyborgen, en samansättning av orden cybernetik och organism, en gestalt vars innebörd bör ses som mer än en fiktiv gestaltning. Cyborgen är idag enligt forskare och filosofer en samhällelig verklighet och dess inverkan på individen är mycket större än vi tror. Det här kandidatarbetet undersöker vad som definierar en cyborg, med stöd ifrån forskning och filosofin summeras tankar och synsätt för att få en mer definitiv bild av begreppet. Arbetet studerar även hur den sociala kontexten kan komma att förvrängas när tekniken letar sig in i den köttsliga kroppen. De resultat och insikter arbetet resulterat i sammanfattas och står som grund för en gestaltning vars mål har varit att kategorisera öppen data från individer med inbyggda Rfid-chip, en diskussion av begreppet och dess innebörd sammanfattas i en resultatdel för att få en bred bild av cyborgen som helhet.