Sökresultat:
7613 Uppsatser om Bildöverföring - Sida 8 av 508
Bild- och formskapande i förskolan : Pedagogers syn pÄ sin roll
Syftet med undersökningen har varit att belysa vad pedagoger har för syn pĂ„ sin roll i bildochformskapande verksamhet i förskolan. Vi har funnit det viktigt att alla som arbetar iförskolan skall vara vĂ€l insatta i hur arbetet med bild- och formskapande kan pĂ„verka barnsutveckling. VĂ„rt tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt för insamling av material har bestĂ„tt av sex kvalitativaintervjuer med förskollĂ€rare som Ă€r verksamma i tre olika kommuner i södra Sverige.Resultatet har visat pĂ„ att pedagogerna ser sin roll i bild- och formskapande som vĂ€ldigtbetydelsefull. Genom att vara stöttande och utgĂ„ frĂ„n barnen kan det ske bĂ„de personlig- ochkunskapsutveckling hos barnen. Ăven pedagogernas utveckling Ă€r viktig eftersom det Ă€r desom ger barnen förutsĂ€ttningarna för att utvecklas.
Sverige - Naturens mecka eller blondinernas hemland? : En studie om VisitSwedens förmedlade bild av Sverige och hur bilden uppfattas av internationella turister
I dagens turismbransch ökar konkurrensen stÀndigt mellan olika besöksmÄl vilket har lett till att lÀnder mÄste finna nya sÀtt att differentiera sig pÄ. I Sveriges fall Àr det den statliga organisationen VisitSweden som har det yttersta ansvaret för att skapa ett konkurrenskraftigt land. Syftet med studien var att undersöka vilken bild VisitSweden förmedlar av Sverige som besöksland och vilken bild internationella turister har av Sverige. För att ta reda pÄ detta valde studien att anvÀnda en hermeneutisk metod dÀr det genomfördes en diskursanalys av VisitSwedens marknadsföringsmaterial 2014, intervjuer med VisitSweden samt intervjuer med internationella turister. Studien kom fram till att VisitSweden förmedlar en bild av Sverige genom kÀrnvÀrdena natur och orördhet, tradition, och unicitet.
Coops egna ma?rkesvaror : en uppdatering av varukraven
Coop Sverige inga?r i ett nordiskt inko?pssamarbete fo?r sina egna ma?rkesvaruprodukter (EMV), Coop Trading. Na?sta a?r, 2012, bryter man sig ur detta samarbete och av den anledningen vill Coop Sverige se o?ver varukraven fo?r sina EMV-produkter.
Coop har som ma?lsa?ttning att vara det ledande och mest innovativa detaljhandelsfo?retaget och branschens fra?msta spra?kro?r och inspirationska?lla fo?r ha?llbar konsumtion.
BlÀstring av trÀ : Ett materialbibliotek av blÀstrade och ytbehandladetrÀytor
In my thesis I have sand blasted different type of woods - ring-porous and diffuseporous deciduous tree species and conifers - to show different results depending on the species, the direction of the grain and the effects of surface treatment of a blasted surface.The results of my tests were sometimes unexpected, such as that the sand from blasting almost completely disappeared, that all wood surfaces after blasting exhibited a much lighter or paler surface than before and that the diffuse-porous tree species showed differences in hardness between the beginning and end of annual rings.By creating a library of different kinds of wood and sandblasted surface treatment, I have created a reference bank that I will be able to use me in the manufacturing of interiors, furniture and other objects..
LÀroboken i bildÀmnet : en studie av hur en lÀrobok lever upp till kursplanens mÄl
Syftet med detta examensarbete var att undersöka en specifik lÀrobok i bild utifrÄn den gÀllande kursplanen i bild. Tidigare forskning visar att bildlÀrare Àr de lÀrare som sÀllan eller aldrig anvÀnder sig av lÀroböcker i undervisningen. Tidigare forskning visar Àven att bildlÀrare anser att det finns sÄ pass lite undervisningsmaterial inom bildÀmnet att de tvingas skapa eget undervisningsmaterial och de fÄ undervisningsmaterial som faktiskt finns lever inte upp till den standarden lÀraren vill ha pÄ undervisningen. För att undersöka detta djupare genomfördes en undersökning dÀr en lÀrobok i bild valdes ut och dÀrefter gjordes en kvalitativ innehÄllsanalys utifrÄn lÀroboken och den gÀllande kursplanen i bild. Resultatet visar att lÀroboken saknar vissa delar för att leva upp till kursplanens uppnÄendemÄl, men visar Àven att lÀroboken har ett rikt innehÄll..
2000-talets metod att möta alla elever? Estetiska lÀroprocesser med fokus pÄ bild och drama
Vad Àr det som Àr viktigt med bild och drama? I denna undersökning ges det svar pÄ bild- och dramas olika funktioner, och vad det innebÀr att anvÀnda dessa Àmnen i undervisningen. LÀrare med olika erfarenheter av bild och drama har jÀmförts, och deras motiveringar till dessa Àmnens betydelse har belysts. Tyngdpunkten i uppsatsen Àr att lyfta fram bilden och dramats funktion för elevens lÀrande i olika situationer. En kvalitativ metod har sÄledes anvÀnts till undersökningen av den erfarna lÀrarens arbetssÀtt.
Bild- och slöjdÀmnet i framtidens grundskola? förslag pÄ utvecklingsmöjligheter
Jag har baserat denna studie pÄ att undersöka hur yrkesverksamma bild- och slöjdlÀrare ser pÄ utvecklingsmöjligheter för sina respektive Àmnen för framtidens grundskola, och att relatera detta till aktuell forskning pÄ omrÄdet. Med en stor litteratur och forskningsbakgrund i detta arbete samt kvalitativa intervjuer av yrkesverksamma bild- och slöjdlÀrare har jag besvarat mina frÄgestÀllningar: Hur ser forskningen pÄ möjligheter för utveckling av bild- och slöjdÀmnet? Vad anser yrkesverksamma lÀrare inom bild och slöjd om utvecklingsmöjligheter för Àmnet? Undersökningen har visat pÄ att bildÀmnet kan vinna pÄ och bör öka sin digitalisering och slöjdÀmnet skulle vinna pÄ att lyfta fram designaspekten mer. Dessa utvecklingsmöjligheter skulle kunna stÀrka Àmnenas roll i den framtida skolan. Men Àven ett större helhetstÀnkande över undervisningen kan vara efterstrÀvansvÀrt dÀr lÀrare kan integrera de sÄ kallade teoretiska och praktiska Àmnena med varandra.
LÀrande med rörlig bild i fokus
Syftet med detta arbete har varit att bekrÀfta att film Àr anvÀndbart och bör dessutom enligt styrdokument anvÀndas i undervisningen. Vi ville veta hur lÀrare gÄr till vÀga för att införskaffa rörlig bild till sin undervisning. Syftet har vidare varit att ta reda pÄ vilka hinder lÀrare, skolledare och sakkunniga upplever för rörlig bild i undervisningen.
Arbetet ger en inblick i tidigare forskning om varför film Àr anvÀndbart, införskaffandet av rörlig bild, vilka hinder som föreligger, samt om framtidssatsningar för rörlig bild och andra medier. Med hjÀlp av enkÀtundersökningar bland lÀrare pÄ gymnasieskolor i Malmö vill vi se hur lÀrare anvÀnder sig av rörlig bild idag, och vilka hinder de upplever.
Debattens tvÀrmediala rörelser - en studie av tre debattformat och deras förutsÀttningar
This thesis studies three kinds of debate formats. Those are DN Debatt, SVT Debatt and Ring P1. The focus lies in the interrelations between these forums and how they interact with theri audience. Since debate is an essential tool for political and democratic practice, it is vital to study the movements and the realtions between these media formats. Some of the questions in this study are: What happens with a debate topic when it moves between the formats? In which way are the formats democratic and what does their communicative forms mean for political practice and citizen participation? The study shoes how the interpretation of a specific term can expand during a debate.
En lÀrobok i Àmnet bild
Syftet med detta examensarbete Àr att försöka förstÄ undervisande lÀrare i
Àmnet bilds nyttjande av lÀroböcker och hur stort behovet Àr efter ett nytt.
Undersökningen fokuserar pÄ grundskolans senare Är. Tidigare forskning
visar att lÀrare i Àmnet sÀllan anvÀnder sig av lÀroböcker i undervisningen.
Tidigare forskning visar Àven att det Àr frÀmst nyexaminerade eller
obehöriga lÀrare i Àmnet bild som nyttjar lÀroboken. Teoretiska
utgÄngspunkter och diskussioner angÄende lÀrobok som verktyg redogörs.
Bild uttrycker mer Àn tusen ord : - en kvalitativ studie om Àmnet bilds legitimitet i grundskolan
Genom fokusgruppinterjuer har vi med vÄr studie kommit fram till vilken status och funktion bildaktiviteter har och vilka problem som Àr förknippade med att anvÀnda bildaktiviteter i grundskolan f-3, detta genom att 11 lÀrare frÄn förskoleklass till grundskola 1-7, har fÄtt ge sin syn pÄ hur de anvÀnder Àmnet bild och bildaktiviteter i sin undervisning. Vi ser att dÄ lÀrare sÀger sig anvÀnda Àmnet bild i f-3 Àr det i form av bildaktiviteter vilka mestadels anvÀnds för att bli ett undervisningskomplement. VÄra informanter har en strÀvan att uppvÀrdera Àmnet bild gentemot de mer teoretiska Àmnena dÄ de anser att det Àr de teoretiska Àmnena som fÄr uppmÀrksamheten i planeringar, kursplaner, uppnÄendemÄlen och i undervisningen. Informanterna vill anvÀnda mÄnga bildaktiviteter i sin undervisning för att stÀrka elevernas kunskapsutveckling men vi anser att de döljer syftet med anvÀndningen av bildaktiviteter för eleverna men ocksÄ för sig sjÀlva. Vi har observerat att informanterna har i sin anvÀndning av bildaktiviteter fastnat i ett traditionellt förhÄllningssÀtt dÀr Àmnet bild utgörs av stora bildalster, men vi anser att det Àven finns stora funktioner i smÄ bildaktiviteter.
En bild sÀger mer Àn tusen ord : -      En bild- och genusanalys av illustrationer i ett lÀromedel i SO
Syftet med undersökningen var att undersöka hur illustrationer och bilder anvÀnds i ett lÀromedel i SO, vilket syfte bilderna har, hur bilder anvÀnds för att introducera ett nytt kapitel, om text och bild samverkar samt hur kvinnor och mÀn framstÀlls genom bilder i lÀromedlet. För att undersöka detta har jag analyserat bilderna i lÀromedlet i form av en dokumentanalys dÀr bÄde bild och text har analyserats. Resultatet visar att bilder anvÀnds som en del av en multimodal text dÀr bild och text samverkar för att förtydliga och underlÀtta inlÀrningen, i en del avsnitt anvÀnds bilder pÄ ett neutralt informativt sÀtt medan andra delar i större grad innehÄller vÀrderande bilder. Kvinnor och mÀn avbildas inte i lika stor utstrÀckning, det förekommer betydligt fler mÀn Àn kvinnor bÄde i form av anonyma och namngivna personer. Slutsatsen av min undersökning Àr att bilderna fungerar vÀl i ett pedagogiskt sammanhang men att genusperspektivet saknas och att lÀromedlet dÀrigenom inte följer kursplanen.  .
KursmÄl i teori och praktik
I vÄrt examensarbete ville vi undersöka hur nÀra skolverkets kursplaner för fotografisk bild ligger nÀringslivets önskemÄl, och vad som Àr relevant kunskap. Anledningen Àr att inom fotografisk bild gÄr utvecklingen vÀldigt snabbt tack var den digitala tekniken. För att fÄ en relevant bild av kursplanerna vÀnde vi oss till branschfolk som dagligen hanterar bilder inom olika omrÄden. Vi genomförde dels en enkÀtundersökning dÀr vi pÄ en skala kan se hur de olika yrkena ser pÄ de olika delmomenten, dels en intervju dÀr det framgÄr hur fotografyrket förÀndrats och vart yrket Àr pÄ vÀg.
Vi gjorde Àven en intervju med en kursplaneskribent som arbetade med gymnasiereformen 2007 för att fÄ en bakgrund till hur kursplaner tas fram.
Bild som kulturellt redskap : - en resurs för elevers lÀrande
I detta examensarbete Àr det övergripande syftet att ta reda pÄ i vad mÄn lÀrare integrerar bild som kulturellt redskap i undervisningen för att bidra till elevers meningskapande i lÀrprocesser. Studien belyser Àven de möjligheter och hinder lÀrarna upplever genom att integrera bild som kulturellt redskap i undervisningen. Som grund för analys och diskussion Àr de kvalitativa intevjuerna som vi genomfört med fem verksamma lÀrare i grundsolans tidigare Är. Reslutatet visar pÄ att lÀrarna pÄ flera sÀtt inbegriper bild som kulturellt redskap i undervisningen och att de anser att bilden har en viktig funktion för elevers meningkspande lÀrprocessen. Gemensamt för lÀrarna Àr Àven att de arbetar ur ett multimodalt perspektiv dÀr flera resurser för lÀrande samverkar och att eleverna ges möjlighet att arbeta i ett socialt samspel med andra, vilket bidrar till elevers meningskapande..
Bild som terapeutiskt medel inom arbetsterapi och dess verksamma komponenter
Arbetsterapeuter inom psykiatrin anvÀnder i stor utstrÀckning bild som terapeutiskt medel i behandlingen. Trots detta finns begrÀnsat med forskning inom Àmnet. Stftet med denna studie var att identifiera arbetsterapeuters erfarenheter av verksamma komponenter hos bild som terapeutiskt medel. Intervjuer har gjorts med arbetsterapeuter inom psykiatrisk verksamhet som anvÀnt bild inom behandlingen i minst ett Är. Intervjuerna har byggt pÄ att informanterna fÄtt berÀtta om ett patientfall dÀr bilden varit ett lyckat inslag i behandlingen.