Denna magisteruppsats tittar närmare på den svenska musikfestivalmarknaden år 2008. Uppsatsen intresserar sig för varför marknaden är viktig och vilka strukturer som existerar på marknaden. Uppsatsen undersöker vilka regler och vilket spel som marknadens aktörer måste ta i beaktande och för att undersöka detta har författaren valt att använda Pierre Bourdieus teorier om kulturella fält som analysverktyg.Uppsatsen har ett inifrån -och utifrånperspektiv. Arrangörens perspektiv, d v s den interna marknadsbilden tas upp. Den mediala bilden, d v s pressens bild av festivalmarknaden och dess roll där, finns också med samt publikens bild av marknaden.

Uppsatsens syfte är undersöka hur två gruvorter (Gällivare/Malmberget och Kiruna) arbetar med och integrerar hållbar stadsutveckling i samband med den pågående och planerade flytten av städerna. Vidare är syftet att belysa eventuella svårigheter/otydligheter i arbetet med hållbar stadsutveckling och hur det praktiska planeringsarbetet i samhällsomvandlingens namn bedrivs i Gällivare och Kiruna. Då båda städerna har med ordet ?hållbarhet? i sin vision om hur det nya samhället ska vara, blir det intressant att undersöka hur deras syn på hållbarhet ser ut och hur de integrerar hållbar stadsutveckling i samhällsomvandlingen. Hållbarhet och hållbar stadsutveckling har sedan 1960-talet utvecklats till att bli det rådande planeringsidealet. Det är dock ett luddigt begrepp som inte är mätbart eller enkelt att använda för de som arbetar med fysisk planering. Då fokus ligger på två svenska städer har Sveriges politiska syn på hållbarhet studerats.

Syftet med detta arbete har att varit att undersöka vilka faktorer som påverkar bildlärarens förutsättningar att arbeta utifrån den reviderade kursplanen i bild (Lgr11).  Jag har använt mig av en kvalitativ intervjumetod där informanten är en bildlärare som är verksam på en högstadieskola. Jag valde att utgå ifrån ett ramfaktorperspektiv där jag undersökte i vilken utsträckning olika ramfaktorer hjälpte eller begränsade bildläraren. Att jag även använde mig av Marner och Örtegrens forskning om skolämnesparadigm gav mig ytterligare ett forskningsperspektiv och användbara begrepp gällande underökningen av bildlärares attityder och inställning till digitala medier. Attityd kan ses såsom en mänsklig resurs som alla bildlärare använder sig av i undervisningen och i verksamheten.

Jag har undersökt bilders påverkan på flerspråkiga elevers språkutveckling. Jag har lagt fokus på elever som precis har kommit till Sverige. Jag har undersökt hur och vilka tekniker bildpedagoger tar till hjälp för att hjälpa nyanlända flerspråkiga elever att kommunicera. Genom att jag har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra bildpedagoger som har olika arbetserfarenheter och har arbetat som pedagoger i flertal år. Förutom de kvalitativa intervjuerna har jag sökt inom relevant teori för just denna studie. Mitt resultat visar att bild i olika former kan användas flitigt på skolorna och att den främjar flerspråkiga elevers språkutveckling.

Syftet med vårt arbete var att undersöka om barnens skrivintresse kunde påverkas positivt genom att de fick skapa egna bildarbeten som de sedan fick skriva till. Eftersom skrivning är så viktigt och för att vi båda känner starkt för bildämnet har vi valt att integrera bild och skrivning, då vi ville undersöka om bilden är nyckeln till en ökad motivation och glädje inför skrivandet på ett kreativt sätt. Vi har hämtat tankegångar från främst Freinet, Piaget och Vygotskij samt kopplat våra tankar till styrdokumenten och annan litteratur. Undersökningen genomfördes under sju veckor i en fjärdeklass. Resultatet mättes genom enkäter, observationer och intervjuer.

Hur elever lär och vilka de bästa förutsättningarna för lärande skulle kunna vara är frågor som alltid funnits med i skolans värld. I denna uppsats är begreppet som "lärstilar" centralt, men det betyder inte att begreppet i sig skall uppfattas som helt nytt. Det har bedrivits forskning kring detta ämne i cirka 35 år. Följande studie har behandlat lärstilar i tre olika ämnen så som svenska, matematik och bild. Syftet med studien är att få fördjupad förståelse för hur lärare reflekterar kring inlärningsstilar i relation till undervisning och klassrum och hur deras tillämpningar i några skolämnen ser ut.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur tonåriga grundskoleelever skildrar människor i bild och hur genus påverkar deras bilder. Genom att analysera 71 bilder som föreställer människor tecknade av elever i årskurs 8 har jag funnit att eleverna nästan uteslutande väljer att rita människor av det egna könet, och att det finns en rad aspekter där pojkars och flickors bilder skiljer sig åt. Människorna tar större plats på flickornas bilder medan pojkarna tecknar personer med fler föremål. Vilken typ av föremål de har skiljer sig också mellan könen. Bilderna uppvisar flera tydliga tecken eleverna använder sig av för att markera genus, exempelvis ögonfransarnas synlighet.

Denna undersökning målar upp en översiktlig bild av det exopolitiska fältet och några av frontfigurerna har lyfts fram, speciellt två personer i en separat temasektion. Exopolitiken strävar efter att på ett disciplinerat sätt studera politiska processer och aktörer förknippade med interstellärt samhälle.Dessa frontfigurer drivs av gemensamma mål, men de har bitvis olika metoder hur att nå dessa mål. De kompletterar dock varandra bra, eftersom de täcker in olika områden av exopolitiken. Det exopolitiska fältet framstår till viss del som fragmenterat.Den större bilden visar på många likheter med ufo-fältet, och även på vissa likheter med New Age och nyandliga rörelser. Utöver likheterna har exopolitiken även sina egna särdrag och en komplex bild av framträder.

Syftet med min undersökning har varit att se om ett kreativt arbetssätt kunde stärka barnens självkänsla. Den empiriska delen av min undersökning genomfördes under en sjuveckorsperiod på en skola i Boden. Eleverna som deltog i detta arbete gick i årskurs 4 och var 18 stycken. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med enkätfrågor och strukturerade observationer. Barnen fick arbeta kreativt i olika material, samtidigt som jag gav dem en tanke eller ett tema.

I denna uppsats undersöks gestaltningen av mammor i kärnfamiljer i SVT:s julkalendrar. Fokus är på ett urval av fyra kalendrar: Sunes jul (1991), Mysteriet på Greveholm (1996), Håkan Bråkan (2003) och Mysteriet på Greveholm-Grevens återkomst (2012). Syftet är att granska om kalendrarna uppvisar en stereotyp eller en feministisk bild av moderns roll i familjen samt om denna syn har förändrats från 1991 till 2012.För att besvara frågeställningen nyttjas genusteori, feministisk filmteori och ekonomisk-historiska och statistiska perspektiv på den svenska och västerländska kvinnan i förhållande till arbete och familj. Den teoretiska utgångspunkten för analysen finns i genusvetenskap och består i att genus är något icke-biologiskt som kvinnor och män agerar genom att följa sociala och kulturella konventioner. I västvärlden lever vi i en samtid där traditionella genus- och familjeroller förändras i mycket stor utsträckning.

Vi gjorde en fördjupning inom området akutsjukvård. Vi ansåg att detta är ett väldigt primärt och viktigt område som vi väntas kunna hantera inom vår framtida yrkesroll som polis. Syftet med detta arbete var att få ett komplement till den utbildning i akutsjukvård som vi fått under tiden på polisutbildningen. Vi fick en god bild av hur hanteringen av skador som ambulanspersonal samt poliser anser vara viktiga att kunna hantera som utexaminerad polisaspirant. Metoden som vi använde oss av bestod i intervju med ambulanspersonal, poliser samt polisstudenter.

Syftet med uppsatsen är att den ska bli ett underlag för norrländska företag som vill stärka sitt varumärke i både norra och södra Sverige med en norrländskt präglad visuell identitet. Ett företag eller en organisation kan med en visuell identitet utrycka sig grafiskt på samma sätt varje gång för att bygga upp en visuell igenkänning. Alla företag har en visuell identitet oavsett om de medvetet byggt upp den eller om de inte bryr sig. 15 respondenter i södra och norra Sverige har deltagit i en halvstrukturerad intervju bestående av ett frågeformulär och en visuell undersökning för att uppfylla uppsatsens syfte. Resultatet visar både likheter och skillnader mellan sörlänningens och norrlänningens bild av Norrland.

Jag beskriver i detta arbete en klassrumsstudie där fyra seende och en synskadad elev samverkar kring ett taktilt bildarbete. Undersökningen har fokus på den sociala interaktionen mellan ungdomarna. Den metod som använts har främst varit etnografinspirerad, där jag dokumenterat med hjälp av filmkamera tre olika lektionstillfällen, när eleverna gjorde en taktil bild av en känd konstbild. Bearbetningen har skett via en induktiv analys där målet har varit att utgå från mitt filmade material för att hitta vilka former av interaktioner som uppstått under just det ögonblick kameran har fångat handlingarna mellan eleverna.Syftet har varit att få en insikt i hur kunskaper om hur synskadade ska få ökade tillgångar till bilden och bildämnet på grundskolan. Den frågeställning som varit aktuell har fokuserat på hur elever med synskada kan integreras i klassrumsundervisning i ämnet Bild och vilken form av interaktion som uppstått mellan eleverna.Eftersom även den pedagogiska rollen inbegripits beskrivs också skolverkets riktlinjer för att hjälpa elever med synskada eller andra funktionella handikapp att nå målen i kurs -och läroplaner.

För att nå betyget E i ämnet svenska behöver elever i årskurs 9 uppvisa förmågan att använda sig av enkla gestaltande beskrivningar. Genom kvalitativ textanalys av tio elevtexter undersöks hur eleverna använder sig av just gestaltande beskrivningar. En gestaltande beskrivning innebär den strategi eleverna använder sig av för att skapa en visuell bild av texten. Med en tvärvetenskaplig ansats fokuserar undersökningen på gestaltande beskrivningar av miljö, deltagande personer och synvinkel. Elevtexterna som analyserats är hämtade från det nationella provet i svenska för årskurs 9.

Under senare år har en negativ bild av den svenska skolan målats upp i media, med stöd av den nu regerande borgerliga alliansen. Här har Folkpartiet liberalerna skaffat sig en position som talesman för denna avseende skolfrågor. Som relativt nyblivna lärare blir vi förvånade över slagsidan mot det nattsvarta i debatten. Detta har väckt vårt intresse att undersöka bilden av den svenska skolan. Vårt fokus har varit ordning och reda.