Sök:

Sökresultat:

9146 Uppsatser om Bildämnets status - Sida 35 av 610

RÀttvisande bild : Verklighet eller besvÀrjelse?

Bakgrund och problemformulering: Det svenska regelverket inom redovisningsomrÄdet genomgÄr stora förÀndringar, inte minst till följd av det europeiska redovisningssamarbetet inom EU. En av dessa förÀndringar Àr införandet i svensk rÀtt av kravet pÄ att Ärsredovisningen skall ge en rÀttvisande bild till följd av ett EG-direktiv. Uppsatsens forsknngsfrÄga Àr: hur de olika redovisningstraditionerna pÄverkat redovisningsutvecklingen i Sverige samt hur konflikter i de grundlÀggande synsÀtt pÄ redovisningen har hanterats. Exempelvis vilken intressents intressen skall fÄ styra gÀllande vÀrderingsfrÄgor och utformningen av redovisningsinformationen. Syfte: Uppsatsens syfte Àr att utreda och analysera vilka funktioner som rÀttvisande bild fyller i Sverige, speciellt override-regeln.

Checklistan som verktyg inom intensivvÄrden : UtvÀrdering av en checklista för patientens kliniska status och vÄrdplats

År 2003 introducerades en checklista för patienters kliniska status och vĂ„rdplats pĂ„neurointensivvĂ„rdsavdelningen (NIVA) pĂ„ ett universitetssjukhus i Mellansverige.Studiens syfte var att utvĂ€rdera denna checklista som verktyg i klinisk verksamhet med fokuspĂ„ brister, Ă„tgĂ€rder och anvĂ€ndarvĂ€nlighet.Studien bestĂ„r av tre delar och Ă€r deskriptiv med kvantitativ ansats. En observationsstudie avtvĂ€rsnittskaraktĂ€r dĂ€r funna brister och Ă„tgĂ€rder studerats, en journalgranskning dĂ€ranvĂ€ndarvĂ€nlighet studerats och en enkĂ€tstudie avseende intensivvĂ„rdssjuksköterskornaserfarenheter och upplevelser.Resultatet visade att checklistan var anvĂ€ndarvĂ€nlig med nyttjandefrekvens pĂ„ 100 %.IntensivvĂ„rdssjuksköterskorna ansĂ„g att checklistan inverkar positivt pĂ„ arbetet, utgör ett stödoch bidrar till ökad patientsĂ€kerhet. Den vanligast funna bristen var larmgrĂ€nser. TotaltpĂ„trĂ€ffades brister i 38 % av fallen och dessa gav en Ă„tgĂ€rdsfrekvens pĂ„ 77,5 %. Ensignifikant skillnad avseende Ă„tgĂ€rdsfrekvensen pĂ„trĂ€ffades mellan dag- och nattpass.Slutsatsen Ă€r att checklistan bidrar till att brister upptĂ€cks och Ă„tgĂ€rdas, den Ă€r anvĂ€ndarvĂ€nligoch personalen Ă€r positivt instĂ€lld till den.

Bild i förskola/skola - en undersökning om bildens betydelsei praktik kontra styrdokument

I detta arbete redovisas vad olika styrdokument, skolplaner och regeringspropositionen för en förnyad lÀrarutbildning, anser om bilden i förskola/skola. Vi har gjort tvÄ enkÀtundersök-ningar om vad pedagoger (lÀrarutbildare, verksamma pedagoger i skola och förskola och studenter som avslutar sin utbildning men har viss praktisk erfarenhet) anser om ?Bildens betydelse i förskola/skola?. Anser de att bilden har betydelse, hur gör de konkret och hur anvÀnder de sig av bild i sÄ fall. Detta har dÄ jÀmförts med vad styrdokumenten sÀger om bild i förskola/skola och en skillnad mellan teori och praktik kan konstateras.

Vad gör vissa medarbetare mer benÀgna att sluta Àn andra? : En studie om hur medarbetares organisationsidentifikation och yrkesstatus pÄverkar deras intentioner att lÀmna sin organisation.

Lojalitet gentemot arbetsgivare har tidigare ansetts vara en merit för anstÀllda, medan det i dagens arbetsliv kan upplevas vara mer av en belastning. Lojala medarbetare fÄr ofta en sÀmre löneutveckling och blir mindre attraktiva pÄ arbetsmarknaden Àn de som med jÀmna mellanrum byter arbetsplats, vilket kan vara en orsak till att organisationer idag har problem med personalomsÀttningar dÀr individer lÀmnar sina anstÀllningar i snabbare takt Àn vad som förvÀntas. Detta stÀller höga krav pÄ organisationer att arbeta strategiskt med sitt personalarbete för att rekrytera rÀtt personal samt behÄlla dem. Studiens syfte var att undersöka varför vissa individer Àr mer benÀgna till att lÀmna sina organisationer Àn andra. Detta genomfördes genom att kvantitativt studera variablerna organisationsidentifikation, upplevd yrkesstatus och dess korrelation med individens intention att lÀmna sin organisation.

Inverkan pÄ Göteborgs Energi NÀt ABs elnÀt av en ökning av SolcellsanlÀggningar

Cyborgen, en samansÀttning av orden cybernetik och organism, en gestalt vars innebörd bör ses som mer Àn en fiktiv gestaltning. Cyborgen Àr idag enligt forskare och filosofer en samhÀllelig verklighet och dess inverkan pÄ individen Àr mycket större Àn vi tror. Det hÀr kandidatarbetet undersöker vad som definierar en cyborg, med stöd ifrÄn forskning och filosofin summeras tankar och synsÀtt för att fÄ en mer definitiv bild av begreppet. Arbetet studerar Àven hur den sociala kontexten kan komma att förvrÀngas nÀr tekniken letar sig in i den köttsliga kroppen. De resultat och insikter arbetet resulterat i sammanfattas och stÄr som grund för en gestaltning vars mÄl har varit att kategorisera öppen data frÄn individer med inbyggda Rfid-chip, en diskussion av begreppet och dess innebörd sammanfattas i en resultatdel för att fÄ en bred bild av cyborgen som helhet.

"LÀraren har tappat sin status och förvandlats till en underbetald dussinakademiker" : Diskursanalys av den mediala bilden av lÀraryrket och dess status

Bakgrund: TillgĂ€nglighet till service och resurser i nĂ€rmiljön har betydelse för mĂ€nniskors hĂ€lsa och livskvalitet. Äldre mĂ€nniskor Ă€r sĂ€rskilt beroende av god tillgĂ€nglighet i nĂ€romrĂ„det dĂ„ det utgör den huvudsakliga vistelsemiljön för mĂ„nga Ă€ldre, samtidigt som Ă„ldrandet ofta medför en försĂ€mrad rörelseförmĂ„ga. Begreppet tillgĂ€nglighet innefattar flera faktorer, exempelvis avstĂ„nd och antal faciliteter som finns inom ett visst omrĂ„de, hur bekvĂ€mt och obehindrat man kan ta sig till faciliteterna och i vilken utstrĂ€ckning faciliteterna uppfyller invĂ„narnas behov. God tillgĂ€nglighet till faciliteter i nĂ€rmiljön som frĂ€mjar Ă€ldres hĂ€lsa och höjer deras livskvalitet förbĂ€ttrar möjligheterna att uppnĂ„ ett gott Ă„ldrande.Syfte: Syftet med undersökningen var att beskriva tillgĂ€ngligheten i nĂ€rmiljön för Ă€ldre som bor i seniorboende samt studera skillnader i tillgĂ€nglighet i olika nĂ€romrĂ„den. Studien belyste sĂ€rskilt tillgĂ€ngligheten till grönomrĂ„den, livsmedelsbutiker, sociala mötesplatser för Ă€ldre och kollektivtrafik och fokuserades speciellt pĂ„ faktorer relaterade till ?de fyra hörnpelarna för ett gott Ă„ldrande?, d v s fysisk aktivitet, god kosthĂ„llning, social gemenskap och stöd samt meningsfullhet och delaktighet.Metod: I studien ingick fyra seniorboenden i GĂ€vle kommun, tvĂ„ belĂ€gna i centrala GĂ€vle och tvĂ„ lokaliserade i perifera stadsdelar.

Estetik och biologi : Hur fungerar integreringen i grunskolans tidigare Är

SammanfattningJag har i min studie undersökt om lÀrarna i grundskolans tidigare Är anvÀnder sig av integrering av de estetiska Àmnena bild och musik i sin naturorienterade undervisning och i sin biologiundervisning. AvgrÀnsningen till bild och musik bottnade i att dessa Àmnen inte kÀndes sÄ komplicerade i integreringen. Litteraturstudier inom det valda ÀmnesomrÄdet bidrog till en fördjupad kunskap om estetik i kombination med skolvÀrlden. Jag har intervjuat sex stycken klasslÀrare som arbetar pÄ lÄg och mellanstadiet. DÀr framkom att pedagogernas kompetens och personliga Äsikter om bild och musik pÄverkade om lÀraren valde att integrera dessa eller inte.

MÄl att strÀva mot : - En kvalitativ litteraturstudie av fyra lÀromedel i svenska för Ärskurs Ätta

AbstraktDetta examensarbete handlar om sprÄkval engelska/svenska, alternativet för de elever som av olika anledningar vÀljer att inte lÀsa ett modernt sprÄk. En undersökning har gjorts i form av intervjuer med lÀrare och en skolledare samt en enkÀtstudie med elever, för att fÄ fram en bild av hur de ser pÄ sprÄkvalet och dess funktion. Syftet med arbetet Àr att söka svar pÄ just detta, samt ta reda pÄ vilka elever det Àr som gÄr i dessa grupper och hur tiden utnyttjas dÀr. De svar jag fÄtt fram tyder pÄ att bÄde elever och lÀrare ser brister i organisationen; det Àr en relativt stökig miljö och mÄnga elever som finns i grupperna har egentligen inget behov av extra engelska eller svenska. Alla Àr dock i princip överens om vilket syfte undervisningen har: att stötta de elever som behöver hjÀlp med dessa tvÄ Àmnen.

"Man vÀntar inte pÄ nÄgot lÀngre..."

Titel ?Man vĂ€ntar inte pĂ„ nĂ„got lĂ€ngre? ?I huvudet pĂ„ framtidens mediekonsumenter - hur tĂ€nker,kĂ€nner och agerar de?Författare Cornelia Andersson och Emma AskKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vidInstitutionen för journalistik och masskommunikation,Göteborgs universitetTermin Höstterminen 2010Handledare Ingela WadbringUppdragsgivare Sveriges Radio. Kontaktperson: Ingrid Östlund, Chef Publik& OmvĂ€rld.Sidantal 52, inklusive bilagorAntal ord 15 346 st.Syfte Att analysera mediernas roll i unga vuxnas liv.Metod och material Samtalsintervjuer med Ă„tta unga vuxna inom Ă„lderspannet20-25 Ă„r gamla, som har flyttat frĂ„n förĂ€ldrahemmen.HuvudresultatStudiens huvudresultat var fem teman som visade sig ha betydelse för de unga vuxnasmedieanvĂ€ndning. Dessa var: tid, ekonomi, tillgĂ€nglighet, pĂ„verkan och status.Detta Ă€r sĂ„dana faktorer som i olika utstrĂ€ckning har inverkan pĂ„ respondenternas medieanvĂ€ndning. Dessa teman hittades inom ramen för de teoretiskautgĂ„ngspunkterna identitet, livsstil och sociala strukturer som studien utgĂ„tt ifrĂ„n.Studiens har visat att medier upptar en stor del utav unga vuxnas liv, och Ă€rbetydande för den personliga och sociala identiteten.

En usabilityutvÀrdering av UmeÄ Universitetsbiblioteks OPAC

This is a heuristic evaluation of UmeÄ university library?s Online Public Access Catalog (OPAC). It makes use of four of Nielsen?s ten heuristics, flexibility and efficiency to use, match between the system and real world, visibility of system status, and aesthetic and minimalist design. The evaluation was done by having 3 evaluators inspect the interface individually, as per Nielsen?s (1990) recommendation of 3-5 evaluators.

Vad sjunger vi egentligen om?: En innehÄllsanalys av sÄngtexter som lÀromedel ur ett genusteoretiskt perspektiv

Syftet med föreliggande studie Àr att kartlÀgga hur kvinnor och mÀn representeras och framstÀlls ur ett genusperspektiv i de sÄngtexter som anvÀnds som lÀromedel i sÄngundervisning av musiklÀrare pÄ högstadiet. Materialet bestÄr av 50 sÄnger och Àr hÀmtat frÄn verksamma musiklÀrare pÄ Ätta olika högstadieskolor belÀgna i södra delen av Norrbotten. Den genomgÄende metoden Àr en textlig innehÄllsanalys dÀr en kvalitativ inriktning med inslag av kvantitativa metoder legat till grund för studiens genomförande. Resultaten har analyserats i förhÄllande till genusteorins begrepp om normer och en genusordning dÀr mannen stÄr som norm och kvinnor och mÀn tillskrivs motsatta egenskaper. Studiens resultat kan i stort sÀgas bekrÀfta tidigare lÀromedelsforskning inom omrÄdet som visar att en manlig norm ofta Àr dominerande i lÀromedel och att kvinnor och kvinnors erfarenheter i mÄnga fall osynliggörs eller ges mindre utrymme.

Kommunikation mellan lÀrare och förÀldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser

Syftet med den hÀr studien har varit att lÀra kÀnna skolsystemet i utvecklingslandet Tanzania för att kunna ge en bild av vilka möjligheter lÀrare dÀr har att stödja elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. För att bÀttre förstÄ under vilka premisser lÀrare i Tanzania arbetar har vissa jÀmförelser gjorts med svenska förhÄllanden. Genom att studera Tanzanias policydokument har jag fÄtt en bild av hur Tanzanias regering vill att den tanzaniska skolan ska se ut. FrÄgan Àr om den bilden stÀmmer överrens med den bild lÀrare i Tanzania ger. För att ta reda pÄ det Äkte jag till Tanzania dÀr jag genomförde intervjuer i grundskolor och pÄ ett universitet dÀr man utbildar specialpedagoger/speciallÀrare.

Hur hÄllbar Àr serogrisproduktion? :

Raising pigs in absence of a number of certain diseases is called Seroproduction in Sweden. Internationally it?s called SPF (Specific Pathogen Free) ? Production. It results in higher growth, lower feed consumption, and lower medicine consumption. The pigs are produced under the same concept, but the rules vary a bit between countries.

Barns sprÄkutveckling : En kvalitativ studie om barns sprÄkutveckling vid samlingar i förskolan

Syftet med studien Àr att undersöka hur barns sprÄk frÀmjas och utvecklas hos förskolans yngsta barn och pÄ vilket sÀtt detta genomförs i praktiken pÄ förskolan. Studien genomförs med fokus pÄ innehÄllet i samlingar. Samlingarnas innehÄll analyseras med Vygotskijs teori i Ätanke genom att intervjua förskollÀrare och observera samlingar med fokus pÄ de tre teoretiska begreppen involvering, delaktighet och autonomi. Resultatet visar att förskollÀrarna anvÀnder sig av principerna involvering, delaktighet och autonomi genom samlingarnas olika Äterkommande aktiviteter sÄsom upprop, höglÀsning, ramsa, sÄnglek och avslutning. Studien visar Àven att förskollÀrarna följer tvÄ olika modeller som bestÄr av Bornholmsmodellen och förskollÀrarnas egen modell.

Kreativitet som fenomen och begrepp i bildÀmnet : en kvalitativ studie

Syftet med studien Àr att genom tidigare forskning och verksamma pedagoger i Àmnet bild inom grundskolans senare Ärs utsagor ta reda pÄ och ÄskÄdliggöra fenomenet kreativitet, kreativiteten hos elever samt hur denna kreativitet kan stimuleras och utvecklas. De frÄgestÀllningar som studien behandlar Àr vad som kÀnnetecknar den kreativa eleven i bildÀmnet i grundskolans senare Är? Hur verksamma pedagoger i Àmnet bild inom grundskolans senare Är uppfattar fenomenet kreativitet och om finns det skillnader i dessa uppfattningar? Samt hur man som pedagog kan stimulera och frÀmja elevens kreativitet i Àmnet bild i grundskolans senare Är? Undersökningen bestÄr av ett resultat som visar pÄ kreativitet som nÄgonting komplext som bÄde existerar inom oss och i den yttre vÀrlden, att kreativiteten innefattar en mÀngd egenskaper och i allra högsta grad Àr personlig. Resultatet visar Àven pÄ kreativiteten som ett fenomen som bÄde kan te sig kraftfullt och kÀnsligt och att ett arbete med kreativitet ska tas pÄ allra största allvar. I frÄga om kreativitet och skola sÄ visar studien pÄ processen och meningsfullheten som viktiga faktorer i arbete med stimulans och utveckling av kreativitet.

<- FöregÄende sida 35 NÀsta sida ->