Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur ett åkeriföretag använder sig av nyckeltal i verksamhetsstyrningen samt utveckla nya tänkbara nyckeltal för att effektivisera verksamhetsstyrningen. Metod: I vår fallstudie har vi har valt oss att använda den kvalitativa metoden.  Tillvägagångssättet bygger på den hermeneutiska tolkningen. Underlaget till fallstudien har samlats in genom intervjuer med Gävle fjärrfrakts ekonomiansvarig. Information har även samlats in från litteratur som sedan har sammankopplats med den empiriska undersökningen som ligger till grund för vår analys.   Resultat & Slutsats: Ett flertal nyckeltal används hos fallföretaget.

BakgrundEfter flera år av sjunkande elevresultat fick år 2006 Myndigheten för Skolutveckling i uppdrag att fördela ett statligt Bidrag för att anordna sommarskolor. Trots Bidraget har antalet elever som inte når gymnasiebehörighet fortsatt att sjunka. År 2012 togs det statliga Bidraget bort för att åter införas 2014.SyfteStudiens syfte är att vinna kunskap om sommarskolors betydelse för skolors måluppfyllelse och elevers lärande. Studiens frågeställningar rör hur sommarskolor är organiserade, vilka argument som finns för respektive emot sommarskolor enligt berörd personal samt hur sommarskolors existens kan förstås och tolkas utifrån å ena sidan samhällets krav på måluppfyllelse och å andra sidan elevers behov och lärares professionella bedömningar.MetodEn kvalitativ metod med hermeneutisk ansats och intervjuer som redskap. Som teoretiskt perspektiv har Balls begrepp performativitet och fabrikation använts.ResultatUndervisning och lärande i sommarskolan skiljer sig från den ordinarie undervisningen genom större samsyn och samarbete lärare emellan och att ett individanpassat arbetssätt används i större omfattning.

Ingemansson Technology AB är deltagare i ?Designåret 2005?. Företagets Bidrag - ?Happy New Ears? skall vara tillgängligt för allmänheten under slutet av 2005 på konstgallerian Wetterling Gallery i Stockholm. Olika typer av rumsakustik, ljudmiljöer och ljudkonst skall demonstreras för galleribesökarna i ett rum.

Ingemansson Technology AB är deltagare i "Designåret 2005". Företagets Bidrag - "Happy New Ears" skall vara tillgängligt för allmänheten under slutet av 2005 på konstgallerian Wetterling Gallery i Stockholm. Olika typer av rumsakustik, ljudmiljöer och ljudkonst skall demonstreras för galleribesökarna i ett rum. Syftet med examensarbetet är att realisera det påtänkta Bidraget. Flera olika inspelningstekniker, uppspelningsmetoder och högtalaruppställningar beskrivs: deras respektive för- och nackdelar diskuteras.

Utomhuspedagogik har blivit mer och mer populärt i dagens skola. Forskning har visat att undervisning utomhus främjar inlärningen. Då naturen används som klassrum stimuleras flera sinnen så som lukt, känsel, hörsel och smak. Ju fler sinnen som är aktiva desto djupare inlärning berikas man med. Hur fungerar det egentligen på en central skola i en storstad? En storstad som hela tiden växer i omfång saknar ofta en skog i närmiljön då den får ge vika för ännu mer bebyggelse.

Att stra?va mot en ha?llbar utveckling, inom alla dess aspekter, a?r i dagsla?get ho?gst aktuellt. Sa?rskilt da? medvetenheten o?kat kring de negativa effekter som exempelvis utsla?pp, fo?roreningar och buller ger upphov till. Dessa effekter finns alla na?rvarande na?r man utvecklar en av samha?llets allra mest vitala funktioner, na?mligen transportinfrastruktur.

Titel: Hur påverkar kontantlösa banker relationen till kunderna?Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Sofia Ågren och Nanette BrorénHandledare: Per-Arne WikströmDatum: Juni 2013 Syfte: Syftet är att belysa hur förändringen med bankernas kontanthantering i Sverige påverkar relationen med deras kunder med anseende på kundernas syn till de nya bankkanalerna. Metod: Denna uppsats har genomförts med en kvalitativ metodansats, detta på grund av att vi ville få en djupare förklaring och förståelse till det fenomen som vi studerade. Vi valde att utföra sju intervjuer med personer på sju olika bankkontor. För att samla information till empirin använde vi oss i denna studie av semi-strukturerade intervjuer, där frågorna som vi ställde till respondenterna var ganska öppna. Detta valde vi eftersom att vi ville att respondenterna skulle få mer rum för att fritt kunna framföra det som de ville ha sagt, att vi då inte skulle styra dem särskilt mycket i deras svar.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur energideklarationen har tagits emot och påverkat fastighetsägares arbete med energifrågor i flerbostadshus i Gävle.Metod: Denna uppsats baseras på kvalitativa intervjuer med fastighetsägare i Gävle. Fastighetsägarna som har medverkat är från den kommunala och privata hyressektorn samt kooperativa bostadsrättsorganisationer och privata bostadsrättsföreningar. Intervjumaterialet har sammanställts i fem olika kategorier i löpande text med förtydligande tabeller och diagram.Resultat och slutsats: Endast tre av de sju tillfrågade fastighetsägarna är helt färdiga med energideklarationerna. Alla respondenter anser att energideklarationen är bra över lag, men det finns även flera saker som de anser är negativt med energideklarationen. Majoriteten av respondenterna anser att de inte har gjort några större förändringar i och med den nya lagen, de jobbade redan med energibesparande åtgärder innan energideklarationerna genomfördes.Förslag till fortsatt forskning: I uppsatsen har vi inte tagit hänsyn till de boende och deras påverkan av energiförbrukningen.

Syfte: Syftet är att göra en marknadsplan för VSK bandy. Denna marknadsplan ligger till grund för att locka mer publik till arenan vid matchdagar. Metod: Kvalitativ och kvantitativ metod har används i uppsatsen, både en intervju och en enkätundersökning. Resultatet från intervjun redovisas i empiridelen och enkätundersökningen har använts när handlingsplanen har skrivits. Resultat & slutsats: Resultatet visar att VSK bandy har kommit mycket långt när det gäller att jobba för sponsorerna och för att locka till sig publiken. För sponsorerna handlar det nu om att skapa ett mervärde. Det har blivit extra viktigt att jobba så de känner att de får något tillbaka.

Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att utforma ett balanserat styrkort för att genom dettavisa hur en managementgrupp kan arbeta med viktiga målsättningar för att utveckla enattraktiv stadskärna och cityhandel.Metod: I denna uppsats har vi använt oss av den kvalitativa metoden med en abduktiv ansats,där vi fördjupat oss i teori samtidigt som vi genomfört intervjuer med personer som arbetarinom ämnet. Vi har utifrån denna teori och resultat analyserat vilka delar som är viktiga för attskapa en attraktiv stadskärna och attraktiv cityhandel.Resultat & slutsats: Det resultat som vi genom detta arbete kommit fram till är att de allraviktigaste målsättningarna att utveckla för att skapa en attraktiv stadskärna och cityhandel är -Motiverade och aktiva aktörer inom stadskärna, ökat samarbete inom stadskärnan, ökaantalet besökare, öka andelen besökare som blir kunder samt öka andelen nöjda kunder. Omdessa målsättningar uppfylls menar vi att attraktionskraft skapas i stadskärnan ochcityhandeln.Uppsatsens Bidrag: Det teoretiska Bidraget med denna uppsats är att det finns ett antalmålsättningar som är viktigast för att skapa en attraktiv stadskärna och cityhandel. Detpraktiska Bidraget är ett balanserat styrkort samt målkort som centrumledare.

Möten mellan människor, grupper, idéer och intressen är en naturlig del av stadslivet. Mötandet är dessutom en förutsättning för omförhandling av fördomar om den Andre, gemensam problemlösningsförmåga, upprättandet och upprätthållandet av vardagliga bekantskaper samt skapandet och stärkandet av olika slags gemenskaper. Därför är det samtida intresset för mötesplatsen inom stadsutvecklingsdiskursen viktigt och lovvärt. Det är emellertid så att olika slags mötande skiljer sig åt kvalitativt, vilket medför ett behov av en mer nyanserad diskussion om platskvalitet och andra slags mötandeförutsättningar till grund för mer specifika klargöranden om hur, var och varför mötesplatser skapas och upprätthålls. Föreliggande mastersuppsats är skriven inom ramarna för programet Hållbar Stadsutveckling ? ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet och Malmö högskola ? och utgår från denna konstruktiva kritik av användningen av mötesplatsbegreppet. I syfte att stimulera en mer nyanserad mötesplatsdiskurs utgår uppsatsen från en diskussion om mötandets praktik och dess relation till plats. Uppsatsens första huvudavsnitt utgörs av en extensiv, transdisciplinär litteraturstudie med teoretiska Bidrag från bland annat socialpsykologi, kulturgeografi, arkitekturteori och statsvetenskap med fokus på det levda stadslandskapet. Den teoretiska avhandlingen är strukturerad utifrån tre dimensioner eller temata, som syftar till att identifiera och kartlägga olika aspekter som kan bidra med förståelse för mötande och dess förhållande till sociomateriella platskvaliteter: relationer, rum och tid. Kartläggningen av dessa kategoriers olika Bidrag leder fram till en integrativ modell; en första syntes av aspekter på mötande. Denna modell är avsedd att etablera en förståelse för mötandet och dess förutsättningar som ett socio-­?tempo-­?materiellt komplex som bör närmas och diskuteras sammansatt. Modellen utgår från ett perspektiv på mötande som process och rymmer tre nya analytiska kategorier: mötandets förutsättningar, mötandets nyanser och mötandets möjliga effekter. I syfte att pröva och illustrera de teoretiska resonemangen, och samtidigt påvisa behovet av en mer nyanserad diskusson om mötesplatser och mötande i planeringssituationer, innehåller uppsatsen också en fallstudie av vad som kan beskrivas som ett paradigmatiskt exempel på mötesplatser för socialt hållbar stadsutveckling: sex stycken stadsodlingar i och vid Malmöstadsdelen Rosengård. Underlaget för diskussionen om dessa utgörs av intervjuer med odlare och tjänstemän samt observationer och deltagande. Diskussionen om odlingsverksamheterna som mötesplatser visar upp ett antal skillnader odlingarna emellan, vilket visar på behovet av en diskussion om kvalitativa variationer mellan olika slags mötespalatser. Bland dessa kan nämnas olikheter i graden av interaktion, samt graden av självorganisation. Fallstudien blottlägger också ett antal likheter; mer allmänt hållna kvaliteter som utmärker kollektiv odling som mötandesituation. Exempel på dessa är odlingens identitetsskapande effekt, odlingsaktiviteternas avtryck i stadslandskapet samt odlingen som en konkret, praktisk aktivitet och en gemensam angelägenhet som utgångspunkt för samarbete. Avslutningsvis mynnar uppsatsen ut i ett antal frågeställningar som utgör potentiella grunder för vidare studier. Sådana studier kan exempelvis syfta till att belägga kausaliteter i mötandeprocesser härledda från registrerade effekter, eller att identifiera och organisera specifika och separata mötesplatstyper..

Syfte: Att skapa djupare förståelse av nationella dansk-svenska kulturkrockar och bidra till en teoretisk utökning. Vidare ämnar arbete föreslå användbara lösningar till tvärkulturella problem inom fallföretaget och eventuellt andra dansk-svenska samarbeten. Metod: Arbetet har baserats på hermeneutisk ansats. En deduktiv ansats har även legat till grund för studien. Vid empirisk datainsamling användes kvalitativ metod och semistrukturerade intervjufrågor.

SAMMANFATTNINGTitel:K3 ? En uppsats rörande argumenten som förts kring regelverketNivå:Kandidatuppsats i företagsekonomi: RedovisningFörfattare:Matilda Larsson och Henriette SletbakHandledare:Arne FagerströmBiträdande handledare:Peter LindbergDatum:Maj 2013Syfte:Uppsatsen syftar till att beskriva hur argumentationen har förts under utvecklandet av det nya K3-regelverk samt förklara vilka instanser som har ansetts viktiga i detta arbete. Samt vad Bokföringsnämnden bör tänka på i framtiden när de upprättar ett redovisningsregelverk.Metod:I denna uppsats har en kvalitativ metod använts för att granska remissvar och argument från tidskrifter genom dokumentanalys. För att kategorisera argument som funnits i remissvaren och tidskrifterna har en metod för att finna mönster, utvecklad av Sarah Philipson använts.Resultat och slutsats:De argument som förts kring K3 har främst varit negativa då det har varit stora problem med både struktur och användarvänligheten. Mycket kritik har även riktats mot att regelverket avviker från IFRS for SMEs och svensk lag.

Titel: Employer Branding- En fallstudie om hur Landstinget Gävleborg uppfattas som arbetsgivare ur de anställdas perspektivSyfte: Syftet med denna studie är att få en förståelse om hur arbetsgivare inom den offentliga sektorn och deras arbetsgivarvarumärke kännetecknas utifrån de anställdas perspektiv.Metod: Vår studie har utförts genom en kvalitativ metod eftersom syftet med uppsatsen handlar om att skapa en förståelse. Empiriskt material har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tio sjuksköterskor från Gävle Sjukhus. Utifrån vår teori har vi funnit teman som användes för att presentera empiri och analys. Dessa teman har valts för att skapa en röd tråd genom arbetet. Avslutningsvis presenteras slutsatsen som innehåller de resultat vi har funnit med studien. Slutsats: Den slutsats vi kommit fram till är att vi upplever att Landstinget Gävleborgs arbetsgivarvarumärke har brister för att attrahera potentiell arbetskraft och bibehålla sin nuvarande.

Bakgrund: För att kunna stilla kunders behov och skapa kvalitet och därigenom värde, krävs kunskap. Två teoribildningar som talar om värde och kvalitet respektive kunskap var för sig är Service Management och Knowledge Management. Service Management är huvudsakligen externt orienterad medan Knowledge Management är näst intill uteslutande internt orienterad, vilket medför att vissa "spänningar" återfinns dem emellan. Frågan är hur dessa"spänningar"hanteras i kunskapsföretags värdeskapande. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera vad Service respektive Knowledge Management bidrar till i förståelsen för kunskapsföretags värdeskapande.