This two years master?s thesis in Library and Information Sciences aims to investigate and put the services of 118100 Svar På Allt (SPA, an SMS mobile question and answer service) and Fråga biblioteket (FB, a library operated e-mail reference service) into the context of the reference encounter. Questions sent to SPA and their subsequent answers are analysed, and part of these questions are forwarded to FB for comparative studies. Both of the formats are compared to the reference encounter as a whole. The framing of the question originates in the assumption that there may be a need for further negotiation of the questions submitted to the aforementioned formats.

Stroke drabbar årligen 25 000-30 000 personer i Sverige. För dem som insjuknar i stroke är dysfagi (sväljningssvårigheter) ett vanligt problem. Dysfagi kan bland annat leda till att patienten sväljer fel och blir undernärd och risk för hostattacker, aspiration och pneumoni kan uppstå som följd. Patienter med sväljningssvårigheter efter stroke kan också uppleva oro, rädsla, skam, lidande och orkeslöshet vid matsituationer. Forskning visar också att patienter upplever sig vara beroende av andra vid måltiderna.Syftet med denna studie är att beskriva patients upplevelser vid måltiden samt formulera omvårdnadsåtgärder som kan leda till förbättring i ätandet för patienter som drabbas av dysfagi efter stroke.Metoden är en litteraturstudie.

Denna studie syftade till att undersöka kvinnor och män i det historiska läromedlet skolplansch. Skolplanschen brukades i svenska skolor från att folkskolan instiftades 1842 fram till omkring 1960. De frågeställningar som undersöktes behandlade könens frekvens, aktivitet och sysselsättningar. Detta sett ur ett genusperspektiv. Genusperspektivet som användes i denna studie grundade sig på Hirdmans beskrivning av genus som en av människor konstruerad och upprättad bild av vad som anses manligt respektive kvinnligt samt isärhållandet av dessa.

Syfte: Uppsatsens bakgrund är Enronkraschen som skedde i USA år 2001. Kraschen har satt igång mycket betydande diskussioner om de bakomliggande anledningarna, om regelverkens användbarhet och om marknadens kapacitet att snabbt reagera på väsentlig information. Händelserna inom den amerikanska revisionen har skapat en internationell diskussion angående såväl ett ökat fokus på internrevisorernas arbete som företagets system för interna kontrollen. För att kunna utöva en effektiv styrning måste företagsledningen ha en internrevision till sin hjälp. Internrevisorns arbetsuppgifter är att se till att de interna kontrollerna på företaget är tillförlitliga och ändamålsenliga.

Sweden is today often defined as a multicultural society. The implications on organizing and providing information in public libraries are many, since the systems presently used in the western hemisphere are not adapted to multi-cultural information. This thesis aims to outline ethical and practical problems that arise when organising and providing information concerning cultures other than western, and not least, when dealing with material in other scripts. With this theoretical framework the thesis examines the website of the International Library in Stockholm, a website built to serve users of different languages and scripts than Swedish. The research questions in this thesis are: 1, what specific problems can be distinguished within library work in a multicultural and multilingual environment? 2, what problems and needs were considered in the creation and design of the International Library?s website? And 3, can examples of problems and possible solutions of these be seen in the information and it?s organisation on the International Library?s website? The empiric material consists of the International Library?s website, and interviews with three informants involved in developing it.

Information is essential in order for pharmaceutical companies to be successful. This essay focuses on the information provision of pre-clinical scientists at AstraZeneca R&D Lund, and the role of the company library in this process. In semi-structured interviews, four pre-clinical scientists were asked to describe their information provision regarding what type of information they need, how they find it and what sources of information they use. Four librarians from the company library were also interviewed to give their perspective on the information provision of pre-clinical scientist. The study also aimed at comparing the image of the process as described by the scientists themselves and the librarians.

This thesis deal with how seniors treat and view the digital world, what their information seeking process looks like and what they perceive as the major obstacles regarding the usage of IKT and the Internet. The experience of the seniors is put in relation to how Uppsala City Library is carrying out the task to increase digital participa-tion. This operation is part of the Digidel network which during the preceding year concluded their campaign Digidel2013 which aimed to render 500 000 new users digitally participant. Following the campaign Digidel published a report on how to further work to increase the digital participation derived from the experience gath-ered from Digidel2013. This report is discussed and put in relation to the proposed measures of Jan A.G.M.

Samhället har i en allt större utsträckning utvecklats till att bli ett informationssamhälle, där intressenterna ställer allt högre krav på företagen. Företag världen över har börjat fokusera på hur de påverkar den omgivande miljön, och rapporterar detta genom att upprätta en hållbarhetsredovisning. Förutom miljön, rapporterar även företaget i redovisningen hur de arbetar med de sociala och ekonomiska aspekterna för att nå en hållbar utveckling. I Sverige finns det idag inga lagar som reglerar de separata hållbarhetsredovisningarna, vilket gör att företagen åtar sig ett arbete som sträcker sig utöver vad lagen kräver. Syftet med den här studien har varit att undersöka vilka motiv som ligger bakom ett företags val att framställa en separat hållbarhetsredovisning, samt att ta reda på vilka riktlinjer som används vid upprättandet.

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur skolbibliotekarier medverkar i och upplever undervisningen i informationssökning för elever i grundskolans tidigare år, samt samarbetet mellan skolbibliotekarie och lärare vad gäller ovannämnda område. Studiens frågeställningar belyses med hjälp av teoretiska begrepp knutna till det sociokulturella perspektivet och riktar uppmärksamheten mot hur användandet av språkliga och fysiska artefakter i förhållande till lärprocessen upplevs och förstås i olika sociala praktiker.Den metod som använts är kvalitativa samtalsintervjuer som har genomförts på fyra olika skolor med fem medverkande skolbibliotekarier samt en skolbibliotekskonsulent. Intervjuernas längd varierade mellan 30-60 minuter och samtliga har dokumenterats med hjälp av ljudinspelningar.Resultatet visar att skolbibliotekariernas upplevelser av undervisning i informationssökning är beroende av de förväntningar, eller brist på förväntningar som finns i omgivningen. Samarbetet mellan skolbibliotekarie och lärare påverkas av omgivningens attityder till skolBibliotekets roll på skolan. Inställningen till skolBibliotekets roll påverkar också de resurser som tilldelas skolbiblioteket i form av exempelvis tid och personal och på så vis även vilka förutsättningar som finns för undervisning i informationssökning.

The digital era has led to technical advances that have transformed the role of the public library from being a place that is used only through physical visits and material, into also being a virtual space that can be accessed by users from outside the library through Internet-based access to e-media such as e-books and streamed or downloadable audiobooks.The aim of this study is to examine how the role of public libraries in Stockholm County has changed in the process of developing into digital libraries: how this has affected their organisation, work methods and strate- gies, as well as their accessibility. The theoretical framework of the study draws on Michael K. Bucklands theory of information accessibility, which is based on six factors of access that are determined by different types of barriers. The methodology is based on a combination of quantitative and qualitative methods. Primary data was gathered through an empirical survey, which consisted of a structured questionnaire distributed to most of the public libraries in Stockholm County and semi-structured interviews with selected librarians and experts for further in-depth understanding.

Denna utvärdering handlar om Referensbiblioteket.se, en ämnesportal som skapades 2005 av Informations-och lånecentraler i samverkan, ILS. Webbplatsen riktar sig till personal på folk- och gymnasiebibliotek,och tipsar dem (och andra intresserade) om kvalitetsgranskade internetkällor inom olika ämnesområden.Studien har ett brukarperspektiv. I syfte att undersöka om Referensbiblioteket är en ändamålsenliginformationstjänst har jag studerat webbstatistik, gjort en webbenkätundersökning och samtalat medsju bibliotekarier, fördelat på tre intervjuer. Jag ville ta reda på vilka som i praktiken besöker ämnesportalen,vad de tycker om den och hur de använder den. Bibliotekariernas åsikter har legat till grund förbedömningen av portalen.Utvärderingen visar att ReferensBibliotekets styrkor verkar finnas inom SAB-avdelningarna Språkvetenskap(F), Konst, musik, teater och film (I), Historia (K) samt Teknik, industri, kommunikationer(P).

Denna utvärdering handlar om Referensbiblioteket.se, en ämnesportal som skapades 2005 av Informations-och lånecentraler i samverkan, ILS. Webbplatsen riktar sig till personal på folk- och gymnasiebibliotek,och tipsar dem (och andra intresserade) om kvalitetsgranskade internetkällor inom olika ämnesområden.Studien har ett brukarperspektiv. I syfte att undersöka om Referensbiblioteket är en ändamålsenliginformationstjänst har jag studerat webbstatistik, gjort en webbenkätundersökning och samtalat medsju bibliotekarier, fördelat på tre intervjuer. Jag ville ta reda på vilka som i praktiken besöker ämnesportalen,vad de tycker om den och hur de använder den. Bibliotekariernas åsikter har legat till grund förbedömningen av portalen.Utvärderingen visar att ReferensBibliotekets styrkor verkar finnas inom SAB-avdelningarna Språkvetenskap(F), Konst, musik, teater och film (I), Historia (K) samt Teknik, industri, kommunikationer(P).

Denna utvärdering handlar om Referensbiblioteket.se, en ämnesportal som skapades 2005 av Informations-och lånecentraler i samverkan, ILS. Webbplatsen riktar sig till personal på folk- och gymnasiebibliotek,och tipsar dem (och andra intresserade) om kvalitetsgranskade internetkällor inom olika ämnesområden.Studien har ett brukarperspektiv. I syfte att undersöka om Referensbiblioteket är en ändamålsenliginformationstjänst har jag studerat webbstatistik, gjort en webbenkätundersökning och samtalat medsju bibliotekarier, fördelat på tre intervjuer. Jag ville ta reda på vilka som i praktiken besöker ämnesportalen,vad de tycker om den och hur de använder den. Bibliotekariernas åsikter har legat till grund förbedömningen av portalen.Utvärderingen visar att ReferensBibliotekets styrkor verkar finnas inom SAB-avdelningarna Språkvetenskap(F), Konst, musik, teater och film (I), Historia (K) samt Teknik, industri, kommunikationer(P).

Den här utvärderingen undersöker den läsfrämjande verksamheten Ettorna på Östersunds stadsbibliotek. Ettorna tar emot besök av förstaklassare med målet att välkomna dem till biblioteket. Syftet med utvärderingen är att undersöka främst barnens upplevelser av besöket och därigenom få en förståelse förom verksamheten verkar läsfrämjande. Syftet med utvärderingen är också att undersöka verksamhetens genomförande gentemot de mål verksamheten har och se om den skulle kunna förändras och/eller förbättras med hjälp av en utveckling av mål och styrning.Utvärderingen har genomförts genom observationer av tre besök, intervjuer med tolv av de barn som medverkat på besöken, intervjuer med de tre ansvariga lärarna för de aktuella besöken samt intervjuer med den ansvariga bibliotekarien. Resultaten av utvärderingen har visat att barnen och lärarna varit överens om vad som är positivt och negativt med besöket.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka om bibliotekarien upplever känsloregler i sin yrkesroll, vilket känsloarbete som i så fall utförs, hur det påverkar jaget, samt om yrkesrollen kräver något iscensättande av kön och hur det i så fall påverkar eventuellt känsloarbete i mötet med låntagare. Hochschilds teori om känsloarbete används tillsammans med teorier om performance-diskurser och olika modeller för biblioteksarbete. Materialet bestod av fyra kvalitativa intervjuer med bibliotekarier, baserade på dagböcker skrivna av tre av dem.Min studie visar att känsloarbete ingår i bibliotekarierollen. Att vara social och trevlig upplevs av mina informanter som de främsta känsloreglerna i yrkesrollen. Jag ser tre performancediskurser samexistera: yrket som en roll, yrkesrollen som uttryck för något inre och att man blir det man gör.