Denna studie ämnar belysa coaching och undersöka relationen mellan coaching och kompetensutveckling. Syftet är att undersöka hur coaching kan hjälpa till kompetensutveckling i arbetslivet. Genom en kvalitativ textanalys granskas texter om arbete med kompetensutveckling. Intentionen med granskningen är att undersöka likheter mellan coaching och arbete med kompetensutveckling. Texterna valdes slumpmässigt ut med förutsättning att de hade en gemensam faktor, vilket i detta fall är att de representerar olika fackförbund.Med hermeneutik som vetenskaplig ansats tolkas texterna med hjälp av den hermeneutiska cirkeln som tillvägagångssätt.

Syfte Mitt syfte är att undersöka hur komponerandet samt arbetsflödet eventuellt kan förbättras/påverkas genom att arbeta med ett tydligt koncept som bas. Frågeställning Hur påverkar ett starkt koncepttänkande ens komponerande arbete? Vad finns det för fördelar/nackdelar med att jobba på detta sätt? Metod Jag har valt att undersöka detta genom att själv skriva musik i form av en fulllängds-cd i pop/rock-stil och sedan analysera det egna arbetet. Den största delen av detta arbete ligger därför av naturliga tidsskäl i själva skapandet av musiken och inte i den skriftliga delen. Slutsats Mycket av de koncept och idéer som dyker upp under ett projekt av detta slag kommer inte nödvändigtvis att gagna lyssnaren i första hand utan ger snarare den som skriver musiken en riktlinje att följa.

ArcGIS är ett geografiskt informationssystem (GIS) som finns tillgängligt i bataljonsstaber. Föreliggande arbete genomför en analys av vad som krävs för nyttjande av ArcGIS i en bataljonsstab vid PUT-bedömande och vilka förutsättningar som finns för det utifrån Handbok geosupport. Uppsatsens resultat visar att det som krävs för nyttjande av ArcGIS i en bataljonsstab vid PUT-bedömanden till del återfinns i Handbok geosupport. Förutsättningarna som finns utgörs främst av rutiner för dataflöde. De förutsättningar som saknas utgörs huvudsakligen av brister i utbildningen av personal samt brister i resurser avsatta för arbete med ArcGIS i bataljonsstaber..

Inom hälso- och sjukvård hanteras dagligen stora mängder information, patientrelaterad och av generell karaktär, som effektivt ska stödja verksamhetens huvudprocess, vårdprocessen. Då vårdprocessens minsta beståndsdel är vårdpersonalens arbetsuppgifter måste ett datorstöd effektivt stödja deras arbete.Detta arbete har studerat om spridning av generell information via ett intranät kan förenkla och effektivisera användning och åtkomst av information på en vårdavdelning ur sjuksköterskans och undersköterskans perspektiv. Arbetet har bestått av en fältstudie på en vårdavdelning samt en enkätundersökning riktad till sjuksköterskor och undersköterskor på elva vårdavdelningar inom Skaraborgs Sjukhus. Detta har resulterat i ett förslag på en intranätbaserad datorstödsarkitektur för generell informationshantering på en vårdavdelning. Arkitekturen beskriver informationsinnehåll, fysisk arkitektur och gränssnitt.Resultatet visar att ett intranät är en möjlighet till förenklad och effektiviserad informationshantering om vissa faktorer uppfylls såsom att personalen får utbildning, datorstödet är lätt att använda, informationsinnehållet utformas av personalen samt ett tillräckligt antal datorer finns tillgängliga där de behövs..

Bakgrund: Övervikt under uppväxtåren har ökat markant de senaste åren, 20-25% av Sveriges tioåringar är idag överviktiga. För att häva denna utveckling krävs att bland annat sjuksköterskor utövar förebyggande arbete. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur sjuksköterskor kan förebygga övervikt/fetma hos barn och ungdomar. Metod: Studien är en systematisk literaturstudie och bygger på tio vetenskapliga artiklar samt en avhandling. Dessa har granskats och analyserats.

Syftet med detta arbete är att belysa den muntliga kommunikationen i klassrummet med särskild observans på tystlåtna elever. Jag har undersökt vilka kommunikationsstrategier en lärare har för att synliggöra tystlåtna elever, samt hur tystlåtna elever uppfattar den muntliga kommunikationen i klassrummet. För att uppnå mitt syfte har jag genomfört litteraturstudier, klassrumsobservationer och fem kvalitativa intervjuer med en lärare och fyra elever. Resultatet av undersökningen visar att läraren utför ett långsiktigt strategiskt arbete med klassen, hon arbetar medvetet med de pratglada eleverna, med saknar en utarbetad strategi för att förhindra att de tystlåtna eleverna åsidosätts. De tystlåtna 10-åriga eleverna är inte själva medvetna om att de uppfattas som tystlåtna..

Bakgrund: Övervikt ökar idag bland svenska barn och skolsköterskor inom elevhälsan har en viktig del i arbetet för att få ner barns övervikt.   Syfte: Beskriva skolsköterskors erfarenheter av hälsofrämjande arbete med övervikt hos elever i högstadiet och gymnasiet. Metod: Nio skolsköterskor har intervjuats individuellt med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades utifrån en innehållsanalys. Kategorier och subkategorier utformades sedan för att få en överblick av skolsköterskornas erfarenheter. Resultat: Skolsköterskorna möter vanligtvis eleverna vid hälsosamtalet och detta samtal är ofta grunden till hälsoarbetet när de har identifierat övervikt hos eleven.

Bakgrund Arbetet och dess psykosociala arbetsmiljo?faktorer a?r av betydelse fo?r va?lbefinnande i arbetslivet. Syftet med detta examensarbete var att underso?ka sambandet mellan arbetsmiljo?faktorer, arbete-livsbalans och arbetsrelaterat va?lbefinnande samt att identifiera fo?rklaringsfaktorer fo?r va?lbefinnande i arbetslivet.Metod En kvantitativ tva?rsnittsstudie genomfo?rdes med insamlad data fra?n ett pa?ga?ende projekt, GodA-projektet. Ansta?llda inom tre kommunalt a?gda bolag i Ga?strikland (n = 303) fick a?r 2013 besvara en enka?t.

AbstractUppsatsens syfte är att undersöka om pedagoger medvetet använder sig av fysisk aktivitet som en del av deras dagliga arbete med barn samt hur pedagogerna anser att barnens inlärningsförmåga gynnas av fysisk aktivitet. Våra syftesfrågor är: Vilka medvetna val gör pedagoger om fysisk aktivitet i sitt arbete med barnen? På vilket sätt tycker pedagogerna att fysisk aktivitet gynnar barnens lärande? Hur genomför pedagoger sina medvetna val om fysisk aktivitet med barnen? Bakgrunden består av tidigare forskning och litteratur kring kopplingen mellan fysisk aktivitet och barns lärande. Vi har använt oss av den kvalitativa metoden för att få svar på våra syftesfrågor. Genom semistrukturerade intervjuer, det vill säga huvudfrågor att utgå från med möjlighet till följdfrågor, har intervjuat sju pedagoger i skolans tidigare år.

Syftet med uppsatsen har varit att utreda kronofogdemyndighetens indrivningsarbete och då främst deras förfarande kring exekutionsformen utmätning av lön. De intressanta frågorna var hur en löneutmätning rent praktiskt verkställdes och vilka bestämmelser som styrde kronofogdemyndighetens arbete. Utsökningsbalken innehåller visserligen tydliga och omfattande bestämmelser, men de är långt ifrån tillräckligt precisa för att ge kronofogdemyndigheten tillräcklig vägledning. Med utgångspunkt från riksskatteverkets utgåvor och riktlinjer för kronofogdemyndighetens arbete jämte utsökningsbalkens 7 kapitel kunde kartläggningen av de olika delförfarandena i uppsatsen ske. Den tidigare löneexekutionslagstiftningen och dess förarbeten har dock varit nödvändiga att studera för att utreda de olika begrepp och rättslägen som i den senare lagstiftningen verkat nästintill självklara.

Studiens syfte handlade om att ge en ökad insikt i hur livssituationen ser ut för ungdomar som genomgått gymnasiesärskolans nationella program, speciellt med avseende på arbete/sysselsättning och deras möjligheter på arbetsmarknaden. Frågeställningar som aktualiserats är: Hur ser professionella yrkesföreträdare på de ungas situation och möjligheter till arbete/sysselsättning? Hur ser de unga själva på sin situation och sina möjligheter? Vilket stöd och insats är betydelsefullt för de ungas möjligheter till upplevelse av delaktighet i arbete och samhälle? Vi har utgått ifrån en kvalitativ ansats där vi använt oss av intervjuer och genom detta fick vi möjlighet att möta människor som önskar finna en meningsfull plats i samhälls och arbetslivet. Studien bygger på fyra intervjuer med olika berörda yrkesföreträdare samt fyra intervjuer med unga vuxna vilka har en särskolebakgrund. Från intervjuerna har de viktigaste aspekterna kring de ungas förutsättningar, möjligheter och det önskvärda stöd som behövs lyfts ur och analyserats.

En upplevelse av, elevers negativa attityd till arbete med konkreta praktiska läromedel, samt ett behov av kunskap om konkreta praktiska läromedel, var grunden till denna studie. Syftet med studien blev att undersöka hur konkreta praktiska läromedel kan utformas för att skapa intresse. Undersökningen genomfördes med litteraturstudier av teorier och forskning, samt en aktionsforskningsstudie på en gymnasial fordonsutbildning. Resultaten visade att konkreta läromedel bör utformas så att det förhindrar enformig imitation och förenar teori och praktikkunskaperna. Resultaten visade också att det sociala samspelet var avgörande för ett lyckat arbete med konkreta praktiska läromedel..

Möjligheten till att uppnå balans mellan arbete och privatliv antas i framtiden bli en allt viktigare fråga och i allt högre grad påverka individen i hennes val av arbetsgivare. Studiens syfte utformade författarna tillsammans med Halmstad kommun vilka har märkt av en svårighet att rekrytera yngre kompetenta chefer och därför önskar bli mer attraktiv som arbetsgivare. Syftet med studien är att öka förståelsen för hur kvinnliga chefer mitt i livet upplever balans i livet och vad arbetsgivaren, Halmstad kommun, kan erbjuda för att de skall uppnå balans. Undersökningen är av kvalitativ karaktär och till grund för studien låg åtta djupintervjuer med kvinnliga mellanchefer. Enbart kvinnor valdes ut till studien eftersom kvinnor utöver sitt lönearbete traditionellt sett även antas utföra det mesta av hushållsarbetet.

Följande empiriska studie har som syfte att ta reda på hur grundsärskolelärare använder sig av betyg i sitt arbete, vad dessa enligt lärarna har för relevans för eleverna samt om de anser att betygen är en exkluderande faktor ute i samhället. Studien bygger på halvstrukturerade intervjuer med fem grundsärskolelärare. Av intervjuerna framgick det att inte alla lärare använder sig av kursplanen i sitt vardagliga arbete och att eleverna, enligt lärarna, sällan ser en koppling mellan betygsgrundande mål och skolarbete. Vidare uppges oro över att i framtiden inte kunna sätta betyg utifrån elevens egna förutsättningar och att inskrivningen av en elev i särskolan har livslånga konsekvenser oavsett vilka betyg en elev kan uppnå. En slutsats av studien är att betygen från grundsärskolan endast är till för eleven och läraren vid det tillfället de ges eftersom betygen inte används för ansökning till vidare utbildning och/eller arbete.

Syftet med studien var att undersöka hur skolpersonal upplever sitt arbete med ensamkommande flyktingbarn mellan 12 och 19 år, i både högstadieskola och gymnasieskola vid två orter i norra Sverige. Frågeställningarna för studien berörde ämnen som attityder, integrering samt skolpersonalens upplevelser av sitt arbete och de ensamkommandes situation. Detta är en kvalitativ studie som bygger på sju semistrukturerade intervjuer som genomförts med personal från två skolor. Meningskoncentrering har varit inspirationen för att bearbeta de insamlade data vi haft. Resultatet visar att skolpersonalen upplevde sitt arbete med de ensamkommande flyktingbarnen som något viktigt och att en majoritet visade ett stort engagemang när det kom till arbetet med målgruppen.