Sök:

Sökresultat:

17016 Uppsatser om Bibliotek och samhälle - Sverige - Sida 20 av 1135

En vapenexport i förÀndring. En studie i svensk vapenexportpoliti.

I denna uppsats görs en beskrivning av hur vapenexporten i Sverige utvecklats. Uppsatsen redogör för den policyförÀndring som skett i Sverige dÀr en allt mer positiv instÀllning till exporten blivit ett faktum. Under 1990 och 2000-talet har en annan sÀkerhetspolitisk inriktning tagits i Sverige som pÄverkat vÄr export av vapen. Man har valt att gÄ ifrÄn den tidigare neutralitetspolitiken dÀr Sverige vÀrnade om alliansfrihet för att i stÀllet göra Sverige ömsesidigt beroende av andra lÀnder. Detta beror pÄ att det idag stÀlls andra sÀkerhetspolitiska utmaningar för nationalstaterna som krÀver samarbete för att lösas pÄ effektivt sÀtt.

Vad lockar kineser till Sverige?

Kinas ekonomi blir allt starkare och i takt med det förbÀttras ocksÄ den kinesiska levnadsstandarden. FörbÀttringarna innebÀr att fler kineser har rÄd att resa utomlands och antalet kinesiska turister som reser utomlands ökar för varje Är. 2003 var Kina den fjÀrde största nationen i vÀrlden för utrikesresor. World Tourism Organisation uppskattar att Är 2020 kommer 100 miljoner kineser att resa utomlands. Sverige Àr Àn sÄ lÀnge en liten destination för kineser men det finns ett ökat intresse för de skandinaviska lÀnderna.

OPAC - pÄ MÀrsta folkbibliotek

The purpose of this Bachelor thesis is to examine how user-friendly the OPAC of the MĂ€rsta public library is considered to be.Theoretical basis are HCI and Allwoods definition of usability. Issues are: Is the OPAC suited to its task? Is the OPAC user-friendly? How well does a user accept the OPAC? and What degree of competence is shown by users of the OPAC? The source material consists of six interviews in the form of .avi files. The method I have chosen is qualitative semi-structured interview form. The result is that, based on Carl Martin Allwood?s defini-tion and with exception for the using of help-resources, the usability of MĂ€rsta?s library OPAC can be considered less good..

Arbetet med sÀrbegÄvade elever i skolan. : Med fokus mot specialpedagogik.

Syfte med arbetet Àr att undersöka hur lÀrare, i de tidigare Äldrarna, arbetar med skönlitteratur och elevnÀra texter. Vi har undersöka hur lÀrare vÀljer texter till eleverna och vilket samarbete de har med bibliotek och bibliotekarie för att finna passande litteratur. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ vilket syfte lÀrare har nÀr de anvÀnder skönlitteratur i sin undervisning.  Undersökningen bygger pÄ intervjuer som har genomförts med lÀrare och sedan kategoriserats utefter de svar vi fÄtt. I resultatet kommer vi fram till att det bÄde finns möjligheter och en del hinder nÀr lÀrare ska arbeta med skönlitteratur. Elevers eget intresse, hemmiljö, samt vilka resurser som finns till hand har betydelse för lÀrarens arbete.

SJ?LVF?RVERKLIGANDE I F?RORTSKOLONIN: Hur Changers Hub navigerar vithetsnormen i deras arbete f?r demokratiserandet av framg?ng

M?let med denna studie ?r att unders?ka vad vithetsnormen har f?r betydelse f?r arbetsmetoder och beslutsfattande p? Changers Hub samt p? vilka s?tt strukturer kopplade till detta begrepp interagerar med Changers Hubs arbete f?r att skapa en parallell, positiv samh?llsber?ttelse g?llande f?rortens inv?nare. Studien fokuserar p? hur personalen navigerar externt och internt gentemot majoritetssamh?llet och r?dande normer. Uppsatsen ?r skriven p? svenska och baserad p? ?tta veckors f?ltstudie hos Changers Hub Hj?llbo.

Ledarskapets p?verkan p? h?llbarhetsarbete. En studie om ledarskapets p?verkan p? h?llbarhetsarbetet i svenska kommuner

I en v?rld som pr?glas av st?ndig f?r?ndring och oro ?ver klimatf?r?ndringar beh?vs ledare som uppmuntrar, engagerar och motiverar samh?llet och dess organisationer att anta ett mer h?llbart f?rh?llningss?tt. Idag l?gger m?nga olika intressenter vikt vid hur f?retag och offentliga organisationer prioriterar och planerar f?r att arbeta med klimatv?nliga val. Kommuners h?llbarhetsarbete styrs av lagar och ramverk som ledare m?ste anpassa sina organisationer till f?r att bedriva verksamhet.

Tillblivelsen av "Klassifikationssystem för svenska bibliotek"

The study's aim is to create an understanding for the question why Sweden in 1921chose to create its own classification system for public libraries instead of adapting e.g.the Dewey-system which - at this time - was internationally we11 spread. It examines thesocial changes which proceeded the creation of the Swedish Library Association (SLA)in 1915 and discusses in depth the work of the committee appointed by SLA to createthe classification system. Special interest is also given to the relation between SLACSand the Dewey-system.The study shows that the main influence on the codttee's work was the formerSwedish tradition of classification practice. The Dewey-system was seen as inappropriateto adapt in the Swedish libraries because of the vast changes that wouldhave to be done, and the fact that the decimal notation was practically unused in anylibraries in Sweden.From a methodological point of view, the study tries to apply a critical hermeneuticalapproach as developed by Paul Ricoeur.The study contains an extended English summary..

Fankultur pÄ folkbibliotek ? ett redskap för delaktighet

The aim of this essay is to examine fan culture?s role in Swedish public libraries. I have interviewed, via email, six librarians who encounter and use fan culture in their daily work. The theoretical elements of my essay are based on a modified set of theories by Dorte Skot-Hansen that identifies six ideal types of cultural political rationalities. My study reveals that fan culture is used in Swedish libraries as a tool in increasing user participation in library activities.

Klassifikation och ordning

This master thesis concerns the relationship the librarianhas to the libraries classification system. The system itselfis made by librarians for librarians and is only used bylibrarians. This raises the question of how the librariansrelate to their own system to create order. The empiricalmaterial consists of five in-depth interviews with librarians.Two theoretical approaches were used in the analysis of thematerial with one focus on the librarian?s professional rolland the other on the postmodern theories about humansneed for order.

Frihet att vÀlja krig - Sverige och Nato i ett sÀkerhetspolitiskt perspektiv

För första gÄngen nÄgonsin arrangerar Sverige Är 2005 ett möte för lÀnder som ingÄr i Nato och Partnerskap för fred, PFF. Med utgÄngspunkt i detta fokuserar uppsatsen pÄ hur Sveriges nuvarande relation till Nato kan förstÄs, och pÄ möjligheterna för Sverige att stÄ neutral i hÀndelse av krig.Studien utgÄr frÄn utrikesminister Laila Freivalds officiella retorik om sÀkerhetspolitik under Är 2004 och 2005. Totalt analyseras fem tal med hjÀlp av tre teorier. Dessa behandlar Sverige som liten stat, Nato:s nya roll och den förÀndrade hotbilden samt utvecklingen av den svenska sÀkerhetspolitiken.Resultatet visar att Freivalds i sin retorik bortser frÄn att Sverige Àr ett litet land med begrÀnsat inflytande i den internationella politiken. Hon mÄlar upp en komplicerad och global hotbild som indirekt riktas mot Sverige, och ger en uppfattning av att Sverige Àr i behov av sÀkerhetspolitiskt samarbete.

LÀsning, kommunikation och sprÄk : Hur de integreras i en undervisning som utgÄr frÄn skönlitteratur

Syfte med arbetet Àr att undersöka hur lÀrare, i de tidigare Äldrarna, arbetar med skönlitteratur och elevnÀra texter. Vi har undersöka hur lÀrare vÀljer texter till eleverna och vilket samarbete de har med bibliotek och bibliotekarie för att finna passande litteratur. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ vilket syfte lÀrare har nÀr de anvÀnder skönlitteratur i sin undervisning.  Undersökningen bygger pÄ intervjuer som har genomförts med lÀrare och sedan kategoriserats utefter de svar vi fÄtt. I resultatet kommer vi fram till att det bÄde finns möjligheter och en del hinder nÀr lÀrare ska arbeta med skönlitteratur. Elevers eget intresse, hemmiljö, samt vilka resurser som finns till hand har betydelse för lÀrarens arbete.

Teknik i Sverige och England : En jÀmförelse mellan tvÄ teknikÀmnens framvÀxt

Syftet med arbetet Àr att beskriva och jÀmföra teknikÀmnet i Sverige och England. Syftet har varit att ta reda pÄ varför teknik blev ett obligatoriskt Àmne i de bÄda lÀnderna, hur teknikÀmnets bakgrund ser ut, samt hur teknikÀmnet ser ut idag i de bÄda lÀndernas kursplan. Orsakerna till att teknikÀmnet blev obligatoriskt var ungefÀr samma i Sverige och England, men olika skÀl var olika viktiga. I Sverige var det huvudsakliga skÀlet att öka den tekniska allmÀnbildningen. I England var det viktigast att öka teknikÀmnets status.

Specialistsjuksk?terskors erfarenhet av att identifiera ?ldre personer med risk f?r suicid utanf?r den psykiatriska specialistv?rden

Bakgrund: Personer ?ver 65 ?r utg?r 17 procent av befolkningen, men de svarar f?r 25 procent av all suicid, vilket g?r gruppen ?verrepresenterad. Suicid f?rekommer i alla samh?llsklasser och ?r ett folkh?lsoproblem. P? varje fullbordat suicid genomf?rs cirka 30?40 suicidf?rs?k hos den yngre befolkningen.

MikrovÄgssimulering med realtidsljus : Realtids-ray tracing i CUDA

Detta arbete undersöker möjligheterna med att simulera mikrovÄgor i ett slutet system. Systemet implementeras med en redan befintlig teknik kallad ray tracing. Ray tracing Àr en ljussÀttningsteknik som gÄr ut pÄ att simulera fotoners rörelse mellan ljuskÀlla och betraktare i en miljö man önskar ljussÀtta, och sedan belysa de omrÄden som blir trÀffade för att pÄ detta vis rendera en bild. Fotoner och mikrovÄgor har egenskaper som liknar varandra dÄ de bÄda Àr elektromagnetism med olika vÄglÀngder. Ray tracing Àr en krÀvande algoritm dÄ mÄnga utrÀkningar för varje foton mÄste utföras varje uppdatering.

Dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Afrika : En rÀttslig analys om varför Sverige bör ingÄ skatteavtal med afrikanska stater - sÀrskilt fokus pÄ Sveriges skatteavtal med Sydafrika, Nigeria och Tunisien.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om och varför Sverige bör ingÄ skatteavtal med afrikanska utvecklingslÀnder. Sverige Àr medlem i OECD och har en lÄng tradition av skatteavtal framför allt gentemot andra industrialiserade lÀnder. Afrikanska utvecklingslÀnder dÀremot har inte ett lika utvecklat skattesystem eller konkurrenskraftigt skatteavtalsnÀt och har andra förutsÀttningar Àn Sverige pÄ den globala marknaden. FrÄgan om varför skatteavtal behövs mellan Sverige och afrikanska u-lÀnder ska belysas genom dessa tvÄ vitt skilda perspektiv och utgÄngspunkter. Jag ifrÄgasÀtter Àven vilka incitament afrikanska stater har för att ingÄ skatteavtal med Sverige.

<- FöregÄende sida 20 NÀsta sida ->