Bakgrund Ett CRM?system lagrar all information om sina kunder i en databas för att hjälpa företagen att hantera sina kundrelationer på ett bättre sätt. Företagen skall med assistans av ett CRM?system tillföra mervärde till sina kunder. Finns det en väl fungerande försörjningskedja ger det en bättre service och skapar i och med det ett högre kundvärde.Problemdiskussion Kunderna har idag stora valmöjligheter vilket skapar huvudbry för företagen.

Text-till-talsystem blir allt vanligare i vardagen, och det forskas även en hel del på utvecklingen av tal-till-talöversättningssystem. Många företag använder sig i allt större utsträckning av telefontjänster där automatiska system med syntetiskt tal och taligenkänning ersätter människor. För att vi som konsumenter ska känna att det är bekvämt att nyttja dessa tjänster och förstå budskapen är det viktigt att dessa syntetiska röster låter så naturliga som möjligt. Det som gör en röst naturlig är dess prosodi, dvs.dess ickesegmentella aspekter såsom röstens intonation, intensitet och tempo, för att nämna några. Prosodin har inte endast lingvistiska funktioner utan den signalerar även känslor och attityder hos talaren.

Jag har i min uppsats gjort en studie av dansmotivet i Gustaf Frödings lyriska diktning. Det visar sig att motivet oftast utmärks av en positiv laddning. Glädje och lekfullhet förknippas gång på gång med dans i Fröding dikter, och dansen har även ett nära förhållande till musik, fest och lek. Just glädjen kan sägas vara signifikativt för dansmotivet i stort, som med enbart några få undantag kopplas till lyckliga tilldragelser.Egenskapen att kunna dansa förefaller vara något som Gustaf Fröding värderade högt, vilket jag pekat på genom att åskådliggöra hur skalden använder sig av dansen som ett karaktäriserande drag hos hans fiktiva personer. Det är dock inte enbart människor som dansar i Frödings dikter, utan i stort sett allt i universum kan få denna egenskap.

Text-till-talsystem blir allt vanligare i vardagen, och det forskas även en hel del på utvecklingen av tal-till-talöversättningssystem. Många företag använder sig i allt större utsträckning av telefontjänster där automatiska system med syntetiskt tal och taligenkänning ersätter människor. För att vi som konsumenter ska känna att det är bekvämt att nyttja dessa tjänster och förstå budskapen är det viktigt att dessa syntetiska röster låter så naturliga som möjligt. Det som gör en röst naturlig är dess prosodi, dvs.dess ickesegmentella aspekter såsom röstens intonation, intensitet och tempo, för att nämna några. Prosodin har inte endast lingvistiska funktioner utan den signalerar även känslor och attityder hos talaren.

Vårt syfte med studien var att belysa skolkuratorernas, på låg ? och mellanstadie-nivå, upplevelse av anmälningsskyldigheten enligt SoL 14:1§. Syftet var även att belysa skolkuratorernas erfarenheter, liksom upplevelser av hinder och möjlighet-er i kontakten med föräldrarna till det barn som misstänks fara illa. Vidare var vårt syfte att undersöka om och i så fall hur skolkuratorerna kommunicerar sin oro till föräldrarna. Vi använde oss av ett målinriktat urval, eftersom vi var intresserade av en särskild målgrupp.

Sammanfattning Titel: Balanserat styrkort i en polisorganisation ? en fallstudie av Polisområde Malmö på användning och erfarenheter Författare: Mikael Engqvist, Björn Gustafsson och Annika Larson Handledare: Gert Paulsson och Jan-Olof Müller Problem: Den traditionella ekonomistyrningen har kritiserats hårt de senaste tio åren, vilket lett till att nya styrsystem utvecklats. De nya styrverktygen ser verksamheten på ett nytt sätt och är inte lika bakåtriktade, kortsiktiga och alltför ekonomiskt orienterade som tidigare styrverktyg. Ett av dessa är det flerdimensionella styrverktyget, balanserat styrkort. Balanserat styrkort utvecklades för den privata sektorn, men har på senare år även blivit oerhört populärt inom den offentliga sektorn.

Vårt syfte med studien var att belysa skolkuratorernas, på låg ? och mellanstadie-nivå, upplevelse av anmälningsskyldigheten enligt SoL 14:1§. Syftet var även att belysa skolkuratorernas erfarenheter, liksom upplevelser av hinder och möjlighet-er i kontakten med föräldrarna till det barn som misstänks fara illa. Vidare var vårt syfte att undersöka om och i så fall hur skolkuratorerna kommunicerar sin oro till föräldrarna. Vi använde oss av ett målinriktat urval, eftersom vi var intresserade av en särskild målgrupp.

Umeå universitetsbibliotek är en plats där studenter inte bara kan få tillgång till information och material de behöver, utan det är även en plats där det finns möjlighet att studera. Universitetsbiblioteket har genomfört användarundersökningar, men i dessa framkommer inte icke-användarnas åsikter och det är därför av intresse att undersöka varför somliga studenter väljer att inte studera på biblioteket. Syftet med denne utvärdering var att få en inblick i varför en del inte studerar i universitetsbiblioteket och om brister i studiemiljön eller studenters kännedom om den kan vara bidragande orsaker till detta. Frågeställningarna som skulle besvaras var: Vad är det som gör att studenter inte väljer att studera i universitetsbiblioteket? Är något fel i den nuvarande studiemiljön? Känner studenterna inte till vad biblioteket har att erbjuda? För att besvara frågorna genomfördes en enkätundersökning bland studenter på campus, enkäten var anpassad så att både användare och icke-användare skulle kunna besvara den och enkäten hade en fråga för att kunna se vilka som var icke-användare.

Bakgrund: Kaplan och Nortons modell Balanced Scorecard (BSC) introducerades i början av 1990-talet och är ett populärt resultatmätningssystem och strategiskt managementsystem inom ekonomi- och verksamhetsstyrning. BSC exemplifierar det Røvik (2008) kallar ett organisationsrecept och Abrahamson (1996) ett organisationsmode som spridits på en marknad för ekonomistyrningsmodeller. För att underlätta spridning av BSC samt minska motståndet på lokala marknader kan komponenter inkluderas, till exempel som Ax och Bjørnenak (2005) exemplifierar i Sverige avseende BSC och medarbetarperspektivet, ett budgetlöst företagande och det intellektuella kapitalet. Utöver modellens grundare, forskare, konsulter och massme-dia utgör studenter en aktörsroll som både är mottagare av BSC under utbildningen och spridningsagenter i samband med uppsatsarbeten och sedermera i yrkesutövningen. Det är kategorin studenter som är huvudfokus i denna uppsats om BSC popularitet och livscykel.Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för om och på vilket sätt BSC kan uppfattas som ett populärt organisationsrecept.

Vårt syfte med studien var att belysa skolkuratorernas, på låg ? och mellanstadie-nivå, upplevelse av anmälningsskyldigheten enligt SoL 14:1§. Syftet var även att belysa skolkuratorernas erfarenheter, liksom upplevelser av hinder och möjlighet-er i kontakten med föräldrarna till det barn som misstänks fara illa. Vidare var vårt syfte att undersöka om och i så fall hur skolkuratorerna kommunicerar sin oro till föräldrarna. Vi använde oss av ett målinriktat urval, eftersom vi var intresserade av en särskild målgrupp.

SammanfattningSyftet med denna studie har innehållit flera aspekter. De mest centrala var att fördjupa mig i Fernando Sor och verket Mozartvariationerna. Vidare innefattade syftet att utveckla mig som gitarrist och musiker. Att skriva en såväl mångsidig som detaljerad studie och genom denna process utvecklas som interpret var ännu en aspekt. Att klargöra vilka stildrag som är wienklassiska respektive förromantiska var också ett syfte.

The purpose of this essay is to examine how public libraries work with children's books, in other languages thanSwedish, regarding acquisitions. The purpose is also to describe what the libraries assignments are in regard tochildren with non-Swedish backgrounds. This is then put in a relation to the libraries democratic assignment.The main questions are: What are the libraries' assignments, as described in the libraries regulations? How do thelibraries work to fulfil their assignments?To answer these questions a survey in two parts has been carried out. The first is a study of the libraries'regulations, and various handbooks that serve as an inspiration for librarians.

I detta examensarbete undersöks hur landskapsarkitektur kan bidra till att skapa meningsfulla rum i utemiljön kring köpcentrum. På 50 och 60-talet planerades Stockholms tunnelbaneförorter enligt grannskapsidealen där centrumen utgjorde stadsdelens mittpunkt eller hjärta som skulle serva och samla befolkningen som bor runtom. Centrumet var en plats för möten, byggd i demokratins anda där service och handel skulle vara lätt att nå och ligga centralt i stadsdelen. Idag, i många av Stockholms ytterstadsdelar har denna cirkelns mitt, stadsdelscentrumets hjärta, kommit att innehålla ett köpcentrum där både butiker, restauranger, upplevelser, torgmiljöer och ofta bibliotek samt läkarmottagning finns samlande under ett och samma tak. Köpcentrum har sen 70-talet och framåt blivit allt vanligt förekommande i Stockholms ytterstadsområden där samma problematik och kritik, nu som vid tiden då de första inomhuscentrumen byggdes, återkommer. Funktioner som är vända inåt, storskalighet och likriktning i köpcentrumsarkitekturen är några exempel. Köpcentrumet anpassar sitt utbud och sin arkitektur i första hand efter kundens behov, där ökade intäkter är drivkraften i utvecklingen. Vid sidan av detta utgör centrumområdena lika mycket nu som då, en livsmiljö för den lokala befolkningen där köpcentrumet är del av en stads-eller tätortsbebyggelse.

Syftet är att utifrån en socialpsykologisk teori syna och förstå vad som händer i relationen mellan pedagog och elev i ett gemensamt arbete på en friskola i södra Skåne. En grupp av sju pedagoger kom till skolan för att starta upp ett projektarbete tillsammans med eleverna. Projektet sträckte sig under tre veckor med sammanlagt tio dagar. Arbetet som presenterades gick under temanamnet Människan och samhället och behandlade frågor som gällde social hållbar utveckling. Problemet som uppdagades var när fyra elever redan från första dagen inte visade något motivation till att delta och genom odemokratiska förhållningssätt försvårar arbetet för sina klasskamrater och de sju projektpedagogerna.

Denna uppsats handlar om rörelsen Anonyma Alkoholister som grundades 1936 i USA. Grundarna, William Griffith Wilson och Robert Holbrook Smith var två alkoholister som tidigare fått hjälp till självhjälp av de evangelikala Oxford-grupperna, men ingen av dem hade lyckats tillfriskna eller behålla sin nykterhet. När de möttes på ett bibliotek och samtalade med varandra kom de till insikten om att först genom att hjälpa en annan individ kan man fullt ut börja processen med att hjälpa sig själv. Med hjälp av de principer som de tillägnat sig under sina år i Oxford-gruppen byggde de tillsammans med kristna andliga ledare från olika samfund, forskningsresultat i psykologi och psykiatri, präster, pastorer, läkare, psykologer och övriga eldsjälar upp en modell i tolv steg för att hjälpa människor att andligt, kroppsligt och psykiskt tillfriskna från alkoholism. Denna modell har än idag visat sig vara mycket effektiv.