Sök:

Sökresultat:

856 Uppsatser om Bibliografiska databaser - Sida 3 av 58

Indexering av humanistisk litteratur och humanistiska databaser ? exemplet MLA International Bibliography

This thesis aims to answer the following questions: What type of vocabulary is used in the humanities? What does this implicate when it comes to indexing in the humanities? How do humanities scholars seek information and what type of information do they need? What consequences does this have when it comes to the development of humanities databases? How is the MLA International Bibliography organized? How does its indexing system ? CIFT ? work? How does the MLA International Bibliography correspond with the needs of the humanities scholar? The study shows that the type of vocabulary used in the humanities differs significantly from that used in the sciences. Therefore, information retrieval is often said to be problematic in the humanities when compared to the sciences. This is, however, not completely true. If consideration is taken to the different type of vocabulary used in the humanities, subject access proves to be more straightforward than has been generally recognized.

Specifikation för ett visualiseringsverktyg för consumption modes i aktiva databaser.

Syftet med denna rapport är att ta fram en specifikation för ett datorverktyg som visualiserar händelseupptäckt i aktiva databaser.Konventionella databashanteringssystem (DBHS) är passiva i den mening att data är skapad, hämtad, modifierad och raderad endast när en användare eller ett applikationsprogram explicit angivit detta. Många applikationer, såsom process control och power generation/distribution networks, kräver en snabb respons i kritiska situationer, och därför räcker inte ett passivt DBHS till. För dessa applikationer måste man kunna definiera villkor som övervakas av databasen. När dessa villkor sedan uppfylls utförs specificerade åtgärder/handlingar.Consumption modes är ett svårt och komplext område inom aktiva databaser. Som ett resultat av detta finns ett intresse i att använda visualisering för att lättare förstå de olika consumption modes som finns.En prototyp utformades för att fungera som underlag vid de intervjuer som senare genomfördes.

Mäns upplevelser av vardagen efter en hjärtinfarkt: En litteraturstudie

Att drabbas av hjärtinfarkt kan innebära att kastas från ett frisk till ett livshotande tillstånd på nolltid. Sex av tio som drabbas av hjärtinfarkt är män. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mäns upplevelser i vardagen efter en hjärtinfarkt. Systematiska artikelsökningar utfördes i tre bibliografiska referensdatabaser ? PubMed, Cinahl och Psycinfo.

Analys och design av nätverksmodul

Dagens samhälle blir mer och mer beroende av olika typer av kommunikationsmedel. GIS kan på ett effektivt och smidigt sätt planera för samhällets krav på transporter och kommunikation. Detta kan göras med olika typer av nätverksanalyser i olika GIS där man kan beräkna och planera olika färdvägar. På WM-data, där examensarbetet har utförts, används bl a utvecklingsverktyget MapObjects. MapObjects saknar i sitt grundutförande en nätverksmodul för att kunna utföra olika analyser för planering av färdvägar.

Biblioteket som resurs i geografiundervisningen

I denna uppsats undersöks hur biblioteket kan fungera som resurs igeografiundervisningen samt hur ett samarbete mellan bibliotek och skola kan se ut. Idagens värld, med ny teknik som t.ex. datorer och internet samt olika databaser, därinformation finns i överflöd kan ett skolbibliotek vara en viktig källa inomundervisningen. Läroboken som förr i tiden var huvudläromedlet är idag i många ämneninte längre den enda källan i undervisningen och många lärare tar fram material frånbiblioteket, internet och databaser.Samarbetet mellan bibliotek och skolan ser idag olika ut på olika skolor och kanvara olika utvecklat ifall det överhuvudtaget finns ett samarbete. I denna uppsats utförsintervjuer med sju olika skolbibliotekarier i Uppsala för att kasta ljus över hur derasbibliotek integreras som pedagogisk resurs i geografiundervisningen samt vilka källorsom biblioteket tillhandahåller till geografiundervisningen..

Versant, en objektorienterad databas i jämförelse med relationsdatabas.

Relationsmodellen kom 1970 och är i våra dagar generellt accepterad som ett landmärke. Databasen lagrar sin data i form av tabeller och har ett välbeprövat sätt att lagra information på. Första generationens objektorienterade databaser kom 1986. Det som är kännetecknande för en objektorienterad databas är att data sparas i form av objekt i databasen. Vi vill med vår uppsats testa om användandet av Versant minskar relationsdatabasens nackdelar och därmed är ett bättre val till typ av databas.

Metrias vegetationsdatabas i skogsbruket : en GIS-studie

Metria håller på att ta fram en vegetationsdatabas över Värmlands län; det finns flera intressenter bakom framtagandet av databasen. Utöver dessa är StoraEnso en eventuellt tillkommande intresent, som undrar över praktiska användningsområden med databasen. De är även intresserade av att veta hur databasen överensstämmer med egna befintliga databaser. I detta arbete har jag samkört Metrias vegetationdatabas med StoraEnsos databaser för att få en bild av hur de överensstämmer och hur ett eventuellt praktiskt användande skulle kunna fungera. Tre olika försök har gjorts: ett användarförsök och två samstämmighetsförsök.

Versant, en objektorienterad databas i jämförelse med relationsdatabas.

Relationsmodellen kom 1970 och är i våra dagar generellt accepterad som ett landmärke. Databasen lagrar sin data i form av tabeller och har ett välbeprövat sätt att lagra information på. Första generationens objektorienterade databaser kom 1986. Det som är kännetecknande för en objektorienterad databas är att data sparas i form av objekt i databasen. Vi vill med vår uppsats testa om användandet av Versant minskar relationsdatabasens nackdelar och därmed är ett bättre val till typ av databas. I objektorienterade databaser är det möjligt att spara komplexa datatyper, som t.ex.

Kunskapsförmedling mellan projektledare : Hur överföring av kunskap och erfarenheter sker mellanprojektledare

Projekt är en etablerad arbetsform på bland annat kunskapsföretag inom många olikaaffärsområden. Ett projekt har ett mål, en budget, en given tidsram och ger en möjlighetatt tillfälligt samla expertkompetens från många olika områden. Projektledaren har enstor roll inom projektet och ansvarar för upplägget av arbetet och resultatet. För attkunna analysera och bedöma projektets kvalitet är således projektledarens kompetens avstort värde.Projektledare kan lära av varandra genom att utbyta kunskap och erfarenheter. Det ärviktigt att behålla kunskap inom organisationen då kunskapsföretag är beroende avkunniga anställda och företagets affärsidé bygger på att sälja kunskap.Denna uppsats redovisar hur överföring av kunskap och erfarenheter sker mellanprojektledare.

MC.d.o.t : Motion capture data och dess tillgänglighet

Hårdvara kan bli gammal, program kan sluta utvecklas, filer som skapats från sådan hårdvara respektive mjukvara kan bli oanvändbara med tiden. Samt att hålla ordning på många individuella filer kan i längden bli jobbigt för användare. Med en databasorienterad lagrinsgslösning kan olika API:er användas för att göra data kompatibel med flera olika verktyg och program, samt att det kan användas för att skapa en centraliserad lösning för att enkelt hålla ordning på information. Bland databaser finns det två primära grupperingar: SQL och NoSQL. Detta arbete ämnar undersöka vilken typ som passar för att hantera motion capture data.

Användning av existerande relationsdatabaser i elektronisk handel

Att undersöka huruvida det är möjligt att underlätta framställningen av ett elektroniskt handelssystem som använder sig av en existerande relationsdatabas är intressant av flera anledningar. Med Internets utveckling har möjligheterna till elektronisk handel ökat. Många företag har idag redan existerande databaser till sin verksamhet. Ändringar eller driftstopp i dessa databaser medför stora problem för företagen.Denna rapport beskriver en prototyp som underlättar användandet av en existerande databas och som underlättar skapandet av de komponenter som ingår i ett enkelt elektroniskt handelssystem. För att skapa prototypen har en hybrid mellan en templatbaserad och en hårdkodad lösning använts.

KONSEKVENSER AV STROKE I DET SOCIALA LIVET

Syfte: Syftet med litteraturstudien är att undersöka yrkesverksamma individers postakuta erfarenheter av stroke och dess konsekvenser på det sociala livet. Metod: För att svara på syftet har en allmän litteraturstudie genomförts där 8 kvalitativa och 3 kvantitativa artiklar valts genom sökning i de två Bibliografiska databaserna PubMED och CINAHL. Bakgrund: Stroke är med 30 000 årliga incidenser den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige efter hjärtsjukdom och cancer. Antalet insjuknade sjunker totalt sett men bland yngre medelålders personer av båda könen ses istället en viss ökning. Stroke har ofta både kroppslig, psykisk och social påverkan.

Kognitiva belastningar vid läsning och navigering i elektronisk text.

Idag lagras enorma mängder elektronisk text i databaser på företag, institutioner och liknande ställen. Textmassorna är oftast lättåtkomliga, lätt redigerade och enkla att sprida. Dessvärre dyker det upp problem när man ska läsa och navigera i stora dokument. Kognitiva belastningar på korttidsminnet är en följd av svårigheten att överblicka stora dokument. Det uppstår även problem med navigeringen i dokumenten.

NURSES POSSIBILITIES OF IDENTIFICATION OF PAIN AMONG PATIENTS DIAGNOSED WITH DEMENTIA

BAKGRUND: En av våra snabbast växande folksjukdomar i dagens samhälle är demens. Individer med demenssjukdom besitter olika hinder därav bl.a. kognitiv påverkan eller kognitiv svikt, vilket i sig medför svårigheter av kommunikationsart. Detta medför vidare problematik kring identifieringen av smärtsymtom. SYFTE: Att undersöka hur sjuksköterskor bedömer smärta hos äldre personer med en diagnostiserad demenssjukdom.

Icke-farmakologiska interventioner för att lindra illamående hos patienter med cancer som genomgår kemoterapi: en litteraturstudie

Vid behandling av kemoterapi är illamående ett vanligt och besvärligt symtom hos patienter med cancer. Illamående påverkar patientens dagliga liv genom att det ofta leder till viktminskning, dehydrering, ökade kostnader och påverkan på det sociala livet. Antiemetiska läkemedel är effektivt mot behandling av kräkningar men lite fokus har lagts vid behandling av illamående. I syfte att redogöra för kunskapsläget om icke-farmakologiska interventioner för att lindra illamående hos patienter som genomgår kemoterapi genomfördes en integrerad systematisk litteraturöversikt. Litteratursökningen genomfördes i fyra bibliografiska referensdatabaser, och fokuserades till vetenskapliga studier vilka beskrev icke-farmakologiska interventioner, hur dessa hade studerats, vilka effekter de hade samt vilka erfarenheter patienterna erhöll av interventionerna.

<- Föregående sida 3 Nästa sida ->