Bakgrund: En försäkringstagare kan välja att antingen köpa en försäkring genom direkt kontakt med ett försäkringsföretag eller genom att anlita en försäkringsförmedlare som sköter upphandlingen av de försäkringar som försäkringstagaren önskar. Under det senaste decenniet har försäkringsförmedlarna kommit att utgöra en viktig del av försäkringsmarknaden och de omsätter stora ekonomiska värden i sin verksamhet. Mot denna bakgrund är det av stor betydelse att den lagstiftning som reglerar förmedlarnas verksamhet ger ett tillfredsställande kundskydd. Tidigare fanns endast lagregler beträffande försäkringsmäklare som var tvungna att agera oberoende av försäkringsgivarintressen. Den 1 juli 2005 trädde dock en ny lag i kraft, lagen om försäkringsförmedling (2005:405), som har ett vidare tillämpningsområde än den äldre lagstiftningen om försäkringsmäklare.

Det har blivit vanligt att kommuner måste hänvisa en ny hämtningsplats pga. att sophämtningsentreprenörens skyddsombud har belagt hämtningen med skyddstopp. Därmed kan inte hushållsavfallet hämtas på den befintliga hämtningsplatsen utan kommunen måste hitta en ny hämtningsplats för hushållsavfallet. Ny hämtningsplats får inte meddelas hur som helst utan detta måste ske i enlighet med lagstiftning och förordningar.Syftet med denna uppsats är att få fram riktlinjer för vad som gäller när en ny hämtningsplats för hushållsavfall måste utfärdas och hur kommuner runt om i landet har löst problem som har uppstått i samband med detta.För att kunna upprätta en hämtningsplats måste Kommunen ha rådighet över eller avtal med ägaren till den mark som skall användas för hämtningsplatsen. Kommunerna som svarade på enkäten har löst problemet på olika sätt men i regel har det varit antingen kommunens eller den berörda fastighetsägarens mark som använts till hämtningsplats för hushållssoporna.Avståndet mellan bostaden och hämtningsplatsen kan variera från fall till fall men Avfall Sverige har tagit fram riktlinjer för fritidshus om 400-500 meter.

Denna uppsats syftar till att ge en inblick i webbhotellens värld då det idag finns 1 706 webbhotellstjänster (inklusive dataservicebyråer och hostingföretag) i Sverige, varav 245 är namngivna webbhotell. Uppsatsen ska redogöra skillnader mellan kostnader, funktioner och service utav elva webbhotell som ingick i undersökningen.Uppsatsen vänder sig till privatpersoner, organisationer och företag som vill införskaffa sig kunskap om webbhotell och deras tjänster. Genom att läsa denna uppsats kan målgruppen få bättre kännedom om de kostnader, funktioner och service som webbhotellen förmedlar innan man t.ex. ingår ett avtal.Undersökningen visar bland annat att antalet anställda och priset utgör ett tydligt samband, att webbhotell som har minsta antal anställda samtidigt har de lägsta priserna.Det har även tidigare varit priset som har varit ett konkurrentverktyg mellan webbhotellen men undersökningen visar att priset inte längre har någon betydelse och att priset i förhållande till webbutrymme och datatrafik håller på att förändras.Konkurrensen i framtiden mellan webbhotellen kommer inte att baseras på prissättningen, datatrafiken eller webbutrymmet utan support, kontrollpanel och prestanda kommer att bli webbhotellens centrala konkurrensverktyg.Webbhotell anses ha bättre prestanda om webbhotellets placering är i Sverige men undersökningen visar att ett utländskt webbhotell vann sidladdningstestet.Om månadens datatrafik överskrids kommer webbplatsen att stängas ner eller prestandan kommer att bli märkbart försämrad.Webbhotell utlovar 100 % upptid, dvs. de garanterar att webbservern alltid kommer att fungera, vilket är viktigt för företag som har sina affärssystem online.Fjorton webbadministratörer som använder sig av webbhotell både privat och genom sitt företag har svarat på en kvalitativ frågeformulärsundersökning med 43 frågor och svaren på frågorna visar att skillnader mellan de elva webbhotellen i undersökningen förekommer.Rekommendationer lämnas till målgruppen i valet av ett webbhotell samt andra tips om hur man kan kontrollera t.ex.

The EU has had a special agreement with their former colonies in Africa, the Caribbean and the Pacific Islands, the ACP-countries, for almost 30 years. This has granted the ACPs with preferences on the Europen market, which have been excluded from other countries. The agreement is now beeing re-negotiated to make it more in terms with the rule of the WTO?s most favoured nation-principle. The new agreement will differ from the present one as it will be a mutual free trade agreement where the ACP countries will open their markets to the EU as much as the EU opens up it?s market to them.

Titel: Liten mot Stor: En studie om press i affärsrelationerÄmne: Företagsekonomi III ? ledning och utveckling i handelsföretag, 30 hpFörfattare: Emelie Almqvist, Charlotte Dahlesson och Victor LagergrenHandledare: Christine Tidåsen Bakgrund: Inköpsorganisationer har funnits länge och växer sig allt större på dagens marknader, därmed har de en stark position som har allt fler konkurrensfördelar gentemot andra aktörer. Detta bidrar till att inköpsorganisationerna erhåller makt i affärsrelationen till deras leverantörer, genom fördelaktiga avtal samt högre krav. Detta medför att leverantören producerar allt större volymer och anpassar sig efter den större aktörens behov.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om press kan uppstå mellan svenska, något mindre leverantörer och stora inköpsorganisationer. Vidare ämnar vi undersöka om det uppstår någon form av beroendeställning samt hur hanterar de etik och makt i relationen.Metod: Vi har analyserat hur pressen av en större inköpsorganisation upplevs av leverantörer genom att genomföra en kvalitativ studie.

Idag tillämpas den s.k. bruksvärdeshyran som har sin grund i att lägenhetens standard avgörhyran. Företagets produktionskostnader ska ej tas i beaktande vid ett bruksvärdessystem. Detmedför både för- och nackdelar för hyresgästen. Om företagets kostnader överstigervärderingen av de standardhöjande åtgärderna kan detta inte åläggas hyresgästerna samtidigtsom hyresgästerna ej ålägger en hyresrabatt när åtgärderna kan avses avbetalad.

Syftet med studien var att ta reda på vilka faktorer som påverkar värdet i ett sponsoravtal. Uppsatsen undersöker hur företag arbetar med sponsring och vilka motiv de har med sponsringen, samt hur de kommer fram till ett avtals värde. Detta jämförs sedan mot idrotten, vad de kan erbjuda företagen samt hur de kommer fram till sitt eget värde. Frågeställningarna som uppsatsen behandlar är: Vad av affärsmässigt värde kan idrotten erbjuda och vad är företagen villiga att betala för? Vilka faktorer bestämmer sponsringsbeloppets storlek och hur kommer de fram till beloppet? Hur kan idrottsorganisationerna agera för att påverka värdet av ett sponsringsavtal? Hur skaffar sig idrottsorganisationerna nya avtal? I undersökningen har sex stycken djupintervjuer genomförts, i syfte att göra en jämförande flerfallstudie.

Idag finns ett växande engagemang för hållbar dagvattenhantering. Ämnet är högaktuellt då vi står inför klimatförändringar med fler skyfall och ökad nederbörd. Vi har ett stort ansvar att skapa en hållbar planering av våra städer för att säkerställa en god framtida livsmiljö för dagens och kommande generationer. Syftet med uppsatsen var att, genom litteraturstudier och intervjuer, undersöka hur Stockholms Stad arbetar för en hållbar dagvattenhantering, med fokus på ekologisk dagvattenhantering (ED) genom styrande dokument. ED innefattas av en kombination av lokala åtgärder och öppna dagvattenanläggningar för att fördröja, minska och rena dagvattnet på naturlig väg.

I samband med nytt avtal med SAKAB gällande prissättning på de strömmar som skickas till extern destruktion träder i kraft i oktober 2004 ökar fokus på att sortera rätt för att få lägsta möjliga pris. Prissättningen som tidigare var fast för de olika destruktionskvaliteterna övergick till att vara baserade på värmevärde och vattenhalt på innehållet i tankarna. Stora pengar kan sparas genom att pumpa rätt kvalitet till rätt tank då den totala destruktionskostnaden på Drug Substance Supply uppgått till 12-15 Mkr de senaste åren. Problemet har varit att man tidigare inte vetat vad man pumpat fel, därför genomfördes två pumpkartläggningsperioder där samtliga pumpningar till HSR (AstraZeneca:s lösningsmedelhanterings anläggning) loggades och sammanställdes. Kartläggningen användes sedan som underlag när strömmar som var ledda fel spårades.

I HFD 2014 ref 76 ändrar Högsta Förvaltningsdomstolen tidigare instansers domslut och fastställer hur beräkningen av bruttolönen ska göras för utländska arbetstagare med nettolöneavtal, vilka tillämpar 11 kap. 22 § 3 st. Inkomstskattelagen (1999:1229), IL. Vid ett nettolöneavtal kommer arbetstagaren och arbetsgivaren vanligtvis överens om att arbetsgivaren ska stå för arbetstagarens skatt. Eftersom IL utgår från en bruttolönebeskattning krävs att en gross-up görs från nettolönen till en bruttolön, vilket samtliga instanser är eniga om.

Sedan sommaren 2010 finns det en ogiltighetssanktion i den svenska upphandlingslagstiftningen. Ett offentligt kontrakt kan ogiltigförklaras under vissa omständigheter, bland annat om den upphandlande myndigheten företagit en otillåten direktupphandling. Lagändringen har sin grund i EU:s rättsmedelsdirektiv 2007/66/EG. EU har överlämnat de rättsliga konsekvenserna av ogiltigheten åt medlemsstaternas nationella rättsordningar. För svensk del har lagstiftaren, i den proposition där ändringsdirektivet implementerades, valt ett retroaktivt upphörande innebärande att ett ogiltigförklarat offentligt kontrakt är ogiltigt från dess tillkomst.

Magister uppsats inom skatterättTitel: Omvandling och återbetalning av aktieägartillskottFörfattare: Christian EklundHandledare: Björn WestbergDatum: 2009-12-14ÄmnesordAktieägartillskott, ovillkorade, villkorade, omvandling, återbetalningSammanfattningAktieägartillskott är en förmögenhetsöverföring utan formkrav från aktieägare till eget aktiebolag utan rätt till nya aktier. Det finns idag inga lagstöd kring aktie-ägartillskotten men de har alltsedan 1800-talet varit en accepterad form för att främst täcka kapitalbrist i aktiebolag. Tillskotten kan vara såväl villkorade som ovillkorade och är varken avdragsgilla för givaren eller skattepliktiga för mottaga-ren. Mottagaren redovisar tillskotten som fritt eget kapital, såvida täckning finns för det bundna kapitalet i bolaget. Skillnaden mellan ovillkorade tillskott och vill-korade tillskott är rätten till återbetalning där ovillkorade tillskott till skillnad från villkorade tillskott inte ger en återbetalningsrätt.

Denna uppsats syftar till att belysa den problematik som uppstått i kölvattnet av det moderna sjöröveriet utanför Somalias kust och vad man gjort för att komma till rätta med problemen. Dessa problem uppstod för bara några år sedan och på det sjörättsliga området upptäckte man snart att rådande avtal, bestämmelser och försäkringsformer var dåligt anpassade till den nya situationen. Inom Certepartirätten uppstod bland annat frågan kring om ett fartyg skulle anses vara off-hire under tiden det kontrollerades av pirater och vilka åtgärder fartygets ägare hade rätt att vidta för att minska risken för angrepp. Efter en tid började marknaden dock anpassa sig och tilläggsklausuler till certepartierna utformades. Särskilda försäkringar för betalandet av lösensummor utfärdades också.

Förmågan att hantera konflikter och kriser har blivit en huvuduppgift för många av Europasförsvarsmakter. Marinstridskrafternas förmåga att kunna operera med andra nationer ställer krav påinteroperabilitet. Att kunna kommunicera med varandra och kunna delge information i realtid är avyttersta vikt för att undvika vådabekämpning vid internationella insatser.Denna uppsats syftar till att ge en sammanställd beskrivning av tre taktiska datalänkar för marint bruk.Vidare skall uppsatsen kunna ligga till grund för ett framtida val av datalänk. Inledningsvis görs enredovisning av de interoperabilitetsmål som Sverige ingått med Nato samt erfarenheter fråninternationella övningar där svenska marina förband deltagit. De länkar som ligger till grund för dentekniska beskrivningen är: 8000-systemet, Link 11 samt Link 22.

Ett offentligt uppko?pserbjudande skiljer sig fra?n andra typer av fo?retagsfo?rva?rv pa? sa? sa?tt att det riktar sig till en sto?rre a?gandekrets. Eftersom ko?paren av praktiska ska?l inte kan fo?rhandla enskilt med aktiea?garna riktar sig ko?paren ista?llet, i ett offentligt erbjudande, till alla aktiea?gare i bolaget. Aktiea?garna har sedan att fo?rkasta eller acceptera erbjudandet.Fo?rfarandet kring ett offentligt uppko?pserbjudande kra?ver en aktiv ma?lbolagsstyrelse fo?r att tillvarata aktiea?garnas intresse.