Sök:

Sökresultat:

265 Uppsatser om Bevarande naturmiljö - Sida 2 av 18

Bevarandets problematik och möjligheter i historiska miljöer

SammanfattningMÀnniskans levnadsmiljöer Àr i stÀndig förÀndring. Ett faktum vilket idag kanske tydligast ses i den allt mer exploaterade stadsmiljön. Detta Àr en utveckling som innebÀr att ?gröna? miljöer i form av trÀdgÄrdar, parker och andra ?gröna? element skapade av mÀnniskan mÄste ha grunder som styrker deras bevarande. Det Àr anlÀggningar som har en historik bakom sig och dÀrtill anvÀnds av mÀnniskor.

Bevarande och tillgÀngliggörande av raritetssamlingar i Serbien. Ett kulturpolitiskt perspektiv pÄ ett land i förÀndring

This paper aims to analyze how preservation of and access to old and rare book collections are organized in public libraries in Serbia. The paper is based on an analysis of documents, a survey and qualitative interviews with librarians in Belgrade and Novi Sad. Serbia is a country that has experienced violent historical periods with far-reaching consequences for its old and rare book collections. The interpretative background refers to documents about cultural policy in Europe and in Serbia. Serbia is a country in transition which aims to join the European Union.

Bevarande av digitalt kulturarv - en del av museets ansvar?

Begreppet "digitalt kulturarv" har tvÄ betydelser: dels digitaliserat fysiskt kulturarv, till exempel digitala kopior av föremÄl, dels det kulturarv som bestÄr av företeelser som skapats digitalt och dÀrmed inte har nÄgon fysisk motsvarighet. Det Àr det senare omrÄdet, föremÄl som i sin ursprungsform Àr digitala, som denna uppsats fokuserar pÄ. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om digitala kulturföremÄl kan rÀknas som en del av museernas uppdrag, samt hur museer i sÄ fall kan samla in, bevara och visa dessa föremÄl.Digitalt material bygger inte pÄ att föremÄlen har en fysisk form, och de stÀlls dÀrför ofta i motsats till de materiella föremÄl som museer samlar in och bevarar. DÀremot utesluter ingen av de museidefinitioner som undersöks i uppsatsen att museer Àven hanterar immateriellt kulturarv. Om museet dessutom inte fokuserar pÄ föremÄlen i sig utan pÄ föremÄlens betydelser och sammanhang, vilket mÄnga menar, sÄ spelar det mindre roll om det som förmedlar betydelsen eller sammanhanget har fysisk form eller ej.Bland andra Unesco har ocksÄ poÀngterat att det Àr viktigt att digitalt kulturarv bevaras.

Digitala signaturer ? ett alternativ för lÄngsiktigt digitalt bevarande?

I denna studie behandlas omrÄdet lÄngsiktigt digitalt bevarande, med fokus pÄ digitala signaturers lÀmplighet för autenticering av digitala handlingar. Den teori som beskrivs tar upp vad en digital signatur Àr, vilka problem dessa har pÄ lÄng sikt samt konceptet Trusted Archival Services som ett koncept för arkivering av digitala handlingar. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med tre valda respondenter. Dessa respondenter har valts utifrÄn deras praktiska erfarenhet inom detta omrÄde. De slutsatser som har kunnat dras av studien Àr att digitala signaturer inte Àr en lÀmplig teknik för att sÀkerstÀlla autenticiteten i digitala handlingar pÄ lÄng sikt.

Utveckling och bevarande av kompetens i arbetsroterande lag inom processindustrin

Kompetens kan ses som förmÄgan att utföra en arbetsuppgift vid en given tidpunkt och med givna resurser. FörmÄgan kan bero pÄ kunskaper och fÀrdigheter, men ocksÄ pÄ erfarenheter, attityder och vÀrderingar. StoraEnso Kvarnsveden AB har under en tid strÀvat efter att gÄ frÄn mycket specialiserade yrkesgrupper till en mer flexibel kÄr. Genom arbetsrotation vill Kvarnsvedens pappersbruk sÀkerstÀlla att det dagliga arbetets kvalitet och att det finns kompetent personal i framtiden. I och med införandet av arbetsrotation har frÄgor uppkommit om risken för att specialistkompetens gÄr förlorad.

Vattenkraft samhÀllsekonomiskt lönsamt?: en studie om hur samerna, sportfisketurismen och miljön pÄverkas av en vattenkraftsutbyggnad i KalixÀlven

Uppsatsen belyser vilka faktorer som pÄverkar om en utbyggnad av vattenkraft i KalixÀlven Àr samhÀllsekonomiskt lönsamt med beaktande av olika nÀringar samt de eventuella miljöeffekter som uppstÄr. Teorin utgörs av centrala begrepp ifrÄn en cost-benefit kalkyl. Under arbetet med uppsatsen har ett tydligt mönster utkristalliserat vilket utmynnat i följande. De slutsatser som dragits av studien Àr fördelar som ökad elförsörjning, intÀkter samt ökad sysselsÀttning. Förlorade forsstrÀckor orsakar ekonomiska förluster pÄ grund av minskad fisketurism och naturupplevelsen av en fritt strömmande fors, vilket ocksÄ drabbar turister och fritidshusÀgare i omgivningen.

The digital dark age? Bevarande av elektroniskt material i Sverige

The first law in Sweden containing an act of legal deposit is from 1661. Since then the printing-houses are supposed to deliver all printed material to the Royal Library and other recipient libraries. Today, more and more information is solely published electronically. This material is not yet included in the law of legal deposit. In a similar way as our printed cultural heritage is saved for posterity our electronic cultural heritage has to be saved.

Finns kulturreservat utanför Sverige? : - En introduktion till bevarande av kulturhistoriskt vÀrdefulla miljöer i utvalda europeiska lÀnder.

This paper deals with the question of whether the symbolic language of the late Neolithic and middle Bronze Age was transferred from ceremonial monuments and barrows into the domestic sphere in the late Bronze Age. I will consider such elements as doorway orientation, the significance of boundaries and depositional practices to see if Early-Middle Iron Age settlements were indeed a major scene for ritual behaviour..

BrÀnning som alternativ skötselmetodi grÀsmarker

NÀr storskaliga och kvÀveintensiva jordbruk bredde ut sig vÀxte mÄnga betesmarker ochÀngar igen. Detta medförde att hÀvdberoende vÀxtarter minskade eller helt försvann. Föratt kunna vÀxa och Äterkolonisera marker behöver mÄnga arter olika störningar. En sÄdanstörning kan vara brÀnning. Vid brÀnning ökar ljusinslÀppet och Àven kvÀvemÀngden imarken minskar, vilket gynnar de hÀvdberoende vÀxterna.Detta arbete har undersökt om brÀnning kan vara ett komplement eller alternativ till beteoch slÄtter vid bevarande av den biologiska mÄngfalden hos vÀxter.

Fördjupad översiktsplan för uthÄllig utveckling: Karungi by,
Haparanda stad

Haparanda kommun har tagit beslutet att förnya och uppdatera den kommuntÀckande översiktsplanen frÄn 1990. I arbetet skall ett antal fördjupningar över byar och tÀtorter genomföras och Karungi by Àr en av dessa fördjupningar. Karungi Àr en mindre by med ungefÀr 300 invÄnare och ligger ca 25 km frÄn Haparanda centralort lÀngs Torne Àlvs strand. I byn finns bland annat skola, Àldreboende, rÀddningstjÀnst och ett aktivt föreningsliv. En mÄlbild har formats utifrÄn dagens förutsÀttningar och kommunens viljeinriktningar.

Skogen,stormen Gudrun, röjningsarbetet och kulturmiljöerna.

Uppsatsen Àr ett försök till att öppna upp en dialog mellan arkeologin, myndigheterna och skogsbruket i hopp om en öppnare syn till bevarande och en sÀker fortlevnad för kulturmiljöerna i vÄra skogar. Detta gjordes genom dokumentationer efter stormen Gudrun, kontakt med relevanta instanser samt en fÀltstudie.Resultatet visade att det i det studerade omrÄdet inte skett sÄ stora skador som i begynnande skrivskede befarats..

Kulturhistorisk intressant bebyggelse : Bevarande med stöd av Plan- och Bygglagen

Kommunerna har möjlighet att skydda bevarandevÀrd bebyggelse i detaljplaner genom att meddela skydds- och varsamhetsbestÀmmelser pÄ de fastigheter som Àr vÀrda att bevara. Vad som Àr tillÄtet att skydda med sÄdana bestÀmmelser regleras i 4 kap 16§ PBL.Tidigare undersökning visar att det kan finnas problem med utformningen av dessa bevarandebestÀmmelser. BÄde att de saknar stöd i PBL och att de Àr otydligt formulerade.I studien har granskats hur bevarandebestÀmmelserna Àr utformade i VÀstra Götalands LÀns kommuner, om de har nÄgon brist/otydlighet. Materialet som har granskats Àr de detaljplaner som varit under pÄgÄende arbete i kommunerna under tiden v.14 till v.16.  Till bygglovshandlÀggare i samtliga kommuner i VÀstra Götalands LÀn har en enkÀt skickats ut, dÀr de fick svara pÄ hur det Àr att jobba med bevarandevÀrd bebyggelse vid bygglovsprövning.

Staden som dött tvÄ gÄnger- en analys av Pompeji och dess bevarande

This essay concerns the site of Pompeii and its preservation. The aim is to investigate what causes the decay of the ruins, how to prevent it and what consequences the tourism has on the site. The material consists of interviews with three Swedish scientists who are currently working with documenting a block in Pompeii. The result reveals a large number of threats against the city, such as climate, tourism and an inadequate economy situation. Examples of solutions are more investments which can be used for restorations and reconstructions, and guards to prevent vandalism.

Östra Afrikas kustnĂ€ra skogsomrĂ„de : en viktig region för biologisk mĂ„ngfald

LÀngs Afrikas östkust frÄn Somalia till Mozambique löper en tropisk skogsremsa som uppvisar en fantastisk variation i artsammansÀttning och utgör habitat för en mÀngd endemiska arter. Regionen Àr sÄ unik att bÄde Conservation International och WWF anser att den bör prioriteras för bevarande insatser. De kustnÀra skogarna erbjuder ocksÄ en mÀngd tjÀnster som mÄnga mÀnniskor Àr beroende av. Skog förhindrar jorderosion, Àr hem Ät pollinatorer och lagrar upp koldioxid. Mangroveskogar stabiliserar kustomrÄden och de för lokalbefolkningen heliga Kaya-skogarna i södra Kenya erbjuder ett kulturellt vÀrde. Den stora befolkningen som lever i omrÄdet gör att mÀnsklig pÄverkan utgör ett betydande hot mot regionens biologiska mÄngfald. Det största hotet utgör det vÀxande jordbruket som ska försörja en allt större befolkning.

Problematiken kring motstridiga krav vid bygglovshandlÀggning : Ombyggnationer av rÄvindar

MÄnga fastigheter i centrala Jönköping har idag oinredda rÄvindar med potential att byggas om till mindre lÀgenheter. En ofta förekommande problematik vid förÀndring av en rÄvind Àr de avsteg frÄn exempelvis tillgÀnglighetskravet, bevarandekravet eller detaljplanen som kan behöva göras. LÀderlappen 9 och Kalmar 1 Àr tvÄ fastigheter pÄ Torpa i centrala Jönköping som under tidigt 2000-tal ansökte om bygglov för respektive rÄvind. BÄda bygglovsansökningarna presenterade ombyggnadsförslag av mindre lÀgenheter dÀr kraven inte uppnÄtts. Den ena ansökan godkÀndes medan den andra avslogs. Bygglovsbesluten har analyserats med syftet att belysa för- respektive nackdelar vid undantag frÄn krav eller detaljplanen.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->