Malmö är en stor stad vid vatten men ändå utan kännbar vattenkontakt. Avsikten i detta examensarbete har därför blivit att undersöka vad detta beror på och hur man skulle kunna föra in vattenkontakten i staden igen. Nyhamnen utgör idag en del av den aktiva hamnen i Malmö, men pekas i Översiktsplan för Malmö 2000 ut som område för framtida stadsbebyggelse. Den bakomliggande orsaken till detta är att hamnverksamheten, som här utgörs av färjetrafik, planeras flyttas till bättre lägen i hamnens norra delar. Eftersom Nyhamnen ligger mycket centralt i förhållande till Malmö centrum blev detta område intressant att studera som möjlig länk mellan stad och vatten.

Arvidsjaur är en tätort med årlig tillväxt och är av denna anledning i behov av förtätning av bostadsbeståndet. Båthusviken är en attraktiv plats eftersom den ligger vid Arvidsjaursjön. Sjön med omgivning är ett välkänt område för bland annat sitt fiskevatten men också för den biltestanläggning som finns där. Idag finns det bebyggelse i Båthusviken som i folkmun kallas för ?Arvidsjaurs ghetto? eftersom fritidshusbebyggelsen är av varierande kvalité.

Vid så gott som alla skogsbolag, däribland SCA, utförs sk ekologisk landskapsplanering i syfte att väga samman målsättningar för virkesproduktion och bevarande av biologisk mångfald. Frågor kring framtida mängd gammal skog, särskilt dess rumsliga fördelning, har hittills i liten omfattning behandlats i denna planering. I föreliggande arbete studerades hur förekomsten av äldre skog, i termer av areal och dess rumsliga fördelning, förändras över en 60-års period inom ett specifikt landskap. Landskapet, omfattande ca 18 000 ha produktiv skogsmark, kallas Gimåprojektet och är beläget inom Bräcke arbetsområde (AO). slutavverkningstidpunkter för avdelningarna inom landskapet beräknades på basis av en strategisk plan för Bräcke AO.

Bakgrunden till detta examensarbete är att Papyrusområdet i Mölndals Kvarnby står inför en omfattande ombyggnad. Området har till stora delar stått övergivet sedan tillverkningen upphördeår 2006. I området finns dock stora kulturvärden som bör tas tillvara på samt bevaras. Syftet med examensarbetet är att utreda hur byggnad 18 på området kan tas tillvara på och vilka nyaverksamheter som kan vara lämpliga för byggnaden i det nyplanerade området. I examensarbetet utförs 3 delstudier för att undersöka vilka verksamheter som lämpar sig bäst för byggnaden och för området.

Höggeröd på nordöstra Orust är ett vackert fritidsområde med en tidstypisk karaktär från sextiotalet som är värd att bevara. Ett problem som uppstått på senare år är att husägarna vill flytta in permanent i sina fritidsstugor och bygga ut dessa till större och mer funktionella villor, men detta godkänner inte detaljplanen. Samtidigt finns en önskan om att kunna lösa detta ändå och göra alla delaktiga parter nöjda. Syftet med rapporten är att uppmana till en fördjupad diskussion om Höggeröds fritidshusområde och frågan om hur dessa skall utvecklas och samtidigt bevaras. Frågan om vilka krav och lagar som gäller kring ombyggnationer har även besvarats för att kunna göra ett så bra underlag som möjligt.För att kunna bevara detta kulturarv så kommer ett underlag till en bevarandeplan att tas fram med hjälp av den här rapporten.

Under senare år har förändringar i stadsmiljön ofta inneburit förnyelse av områden som tappat sin tidigare huvudfunktion. På många håll i Sverige skapas nya stadsdelar där det tidigare funnits industrier, varv eller traditionell hamnverksamhet. Handelshamnen i Karlskrona är ett hamnstråk på Trossös nordöstra sida där största delen av hamnverksamheten flyttat till annan plats och området står nu inför en stadsförnyelse. Huvudproblemet är att hamnen är isolerad från staden och den ursprungliga världsarvsklassade stadsplanen fullföljs inte i hamnen. Syftet med arbetet är att utveckla Handelshamnen till en attraktiv och levande del av staden, vilket kommer resultera i en illustrationsplan.

Det förekommer ett eftersatt underhåll i landets utemiljöförvaltningar, vilket leder till konsekvenser för anläggningarna och förvaltningarnas ekonomiska resurser. Detta arbete ansluter till SLU Moviums projekt Underhållsskulden som ämnar belysa problematiken. Begravningsplatser är en del av vårt kulturarv och deras kulturhistoriska värden ska skyddas enligt 4 kap. kulturminneslagen. Underhållet ska säkerställa ett bevarande.

Bakgrunden till detta examensarbete är att Papyrusområdet i Mölndals Kvarnby står inför en omfattande ombyggnad. Området har till stora delar stått övergivet sedan tillverkningen upphördeår 2006. I området finns dock stora kulturvärden som bör tas tillvara på samt bevaras. Syftet med examensarbetet är att utreda hur byggnad 18 på området kan tas tillvara på och vilka nyaverksamheter som kan vara lämpliga för byggnaden i det nyplanerade området. I examensarbetet utförs 3 delstudier för att undersöka vilka verksamheter som lämpar sig bäst för byggnaden och för området.

Urbaniseringen ökar samtidigt som det sker en omfattande klimatförändring i världen. Städerna står för bland annat 70 procent av de globala koldioxidutsläppen och två tredjedelar av världens energianvändning. Hälften av världens befolkning bor i städer. På grund av detta är det nödvändigt att städerna är hållbara. Därför finns det olika klassificeringssystem för stadsdelar som underlättar att skapa en hållbar stad.

Bakgrunden till detta examensarbete är att Papyrusområdet i Mölndals Kvarnby står inför en omfattande ombyggnad. Området har till stora delar stått övergivet sedan tillverkningen upphördeår 2006. I området finns dock stora kulturvärden som bör tas tillvara på samt bevaras. Syftet med examensarbetet är att utreda hur byggnad 18 på området kan tas tillvara på och vilka nyaverksamheter som kan vara lämpliga för byggnaden i det nyplanerade området. I examensarbetet utförs 3 delstudier för att undersöka vilka verksamheter som lämpar sig bäst för byggnaden och för området.

Sättningar i jord kring spontkonstruktioner kan under byggskedet ställa till med stora besvär i kringliggande bebyggelse och utgöra en säkerhetsrisk samt tillika vara en kostsam faktor. Sättningar och deformationer i jorden förutspås vanligtvis med tabellvärden från empiriska försök med avseende på konstruktionstyp, jordart mm. Det är även möjligt att FEM-simulera deformationerna.På uppdrag av WSP-Samhällsbyggnad har en spontkonstruktion vid Skanskas projekt Nya Karolinska Solna (NKS) studerats med avseende på deformationer under byggskedet. Detta med hjälp av fältmätning. Samtidigt har en FEM-analys av samma konstruktion utförts med programmet PLAXIS, ett program framtaget för geotekniska FEM-simuleringar.

Med en utveckling där våra städer utgörs av allt tätare bebyggelse håller dess gröna miljöer på att förvandlas till en exklusiv vara. För att säkra staden som en god miljö för människor att leva i krävs att vi utnyttjar dessa miljöer till att skapa positiva upplevelser som kan stärka oss i vardagslivet. Här får bostadsgården en särskilt viktig roll som en av våra mest vardagsnära gröna miljöer. I detta arbete undersöks hur man med brukarens tycke och smak i centrum kan skapa en hållbar, välutnyttjad och grönskande bostadsgård där den givna ståndorten anger förutsättningarna. För att hitta några verkliga förutsättningar att arbeta mot har jag valt att göra ett utformningsförslag till en större bostadsgård i Lund. Bostadsgården tillhör Bostadsrättsföreningen Solhöjden. Utgångspunkten för ett hållbart växtval har varit att anpassa förslaget till brukarnas behov och önskemål. Deras åsikter och önskemål har samlats in via en enkät.

Göteborg växer och därför vill stadens beslutsfattare bygga ut. Primärt och initialt ska utbyggnad ske längs Norra och Södra Älvstranden, den så kallade Älvstaden. Samtidigt pågår fortsatt klimatförändring och i göteborgstrakten förväntas den bidra med höjda havsvattennivåer och fler extrema vädersituationer som ökad nederbörd och stormar. Risken för översvämningar bland älv- och havsnära bebyggelse ökar och därför är studiens syfte att beskriva och analysera hur frågan om klimatanpassning till höjda havsvattennivåer och extrema vädersituationer hanteras och har hanterats i den fysiska planeringen av Älvstaden. Syftet skall uppnås genom att svara på frågeställningarna:* Vilka faktorer är viktiga för att möjliggöra och genomföra klimatanpassningsåtgärder? * Hur har frågan om klimatanpassning hanterats för Norra och Södra Älvstranden, från 1991 fram till idag, i detaljplaner och andra relevanta dokument? * Vilka klimatanpassningsåtgärder planeras för Älvstaden i framtiden?Uppsatsen är skriven inom ramen för ämnet kulturgeografi med fokus på fysisk planering och klimatanpassning.

Bakgrunden till detta examensarbete är att Papyrusområdet i Mölndals Kvarnby står inför en omfattande ombyggnad. Området har till stora delar stått övergivet sedan tillverkningen upphördeår 2006. I området finns dock stora kulturvärden som bör tas tillvara på samt bevaras. Syftet med examensarbetet är att utreda hur byggnad 18 på området kan tas tillvara på och vilka nyaverksamheter som kan vara lämpliga för byggnaden i det nyplanerade området. I examensarbetet utförs 3 delstudier för att undersöka vilka verksamheter som lämpar sig bäst för byggnaden och för området.

Sammanfattning Detta examensarbete behandlar problematiken mellan en växande stad och strävan att nå hållbar utveckling, d vs hur vi skall minska vår negativa påverkan på vår miljö och omgivning, utan ?nna ett sett att nå sådana strukturer som inte urholkar naturens naturtillgångar, den ekonomiska välfärden, det demokratiska systemet eller vårt kulturella arv. Då en stad står inför behovet att expandera är det viktigt att fråga sig hur detta kan ske samtidigt som utbyggnaden skall verka för den hållbara utvecklingen. Detta är en mycket intressant men komplex fråga som jag i detta arbete försöker närma mig. Arbetet är dock inte skrivit med ambitionen att lösa denna stora fråga, utan är ett anspråkslöst försök att närma mig ett av de synsätt på hur vi kan skapa hållbara strukturer i en stad som expanderar.