I dagsläget finns tydligt regelverk som anger hur byggnader skall uppföras, dock saknas hjälpmedel för att kraven skall anses tillgodosedda på stora och komplexa byggnader som finns inom industrin, skall dimensioneras för att tillfredsställande brandskydd ska uppnås. Detta resulterar i att analytisk dimensionering (dimensionering baserad på uträkningar till skillnad mot förenklad dimensionering vilken i princip följer de allmänna råden) som regel måste användas även vid mindre byggnationer. Syftet med examensarbetet är att påvisa eventuella oklarheter i det existerande regelverket (Boverkets byggregler, BBR) 1 för brandskydd av industribyggnader i Sverige, där reglerna för förenklad dimensionering inte är anpassade för byggnader med industriell verksamhet. Målet är att om möjligt komma fram till hur man skall resonera vid dimensionering av brandskyddet i dessa byggnader utifrån en diskussion om rådande lagstiftning och de skillnader som påvisats mellan Sveriges och andra länders regelverk. Arbetet består av en litteraturstudie av de regelverk som finns för brandskydd i Sverige, där de avsnitt som är problematiska för industribyggnader lyfts fram.

Denna avhandling behandlar stegljudet i två trähus på campus i Växjö. Staden lyfts ofta fram som en bra förebild inom miljö- och klimatfrågor. Det kommunala fastighetsbolag som äger, förvaltar och bygger universitetets byggnader är intresserade av dessa frågor när nya hus ska byggas. De två senast byggda husen är byggda med trästomme, som anses vara ett bra miljöval. Framtida hus förväntas även de byggas med trästomme.

Uppsatsen fokuserar på energideklaration i samband med överlåtelse, och vad den innebär för konsumenten, fastighetsmäklaren och förmedlingsprocessen, av småhus. Därför har två fastighetsmäklare samt representant från Boverket intervjuats, för att ge sin åsikt om ämnet. En representant för energiexperterna skulle även ge sin syn på ämnet, men försvann under tider för intervjuerna. Från och med 1 januari, 2009 är det krav på att alla byggnader, som tillhör en fastighet vilken säljs, skall energideklareras. Detta krav framförs i Lagen om energideklaration för byggnader, som i sin tur grundar sig i ett EG-direktiv från 2002.

Städerna växer och stadens områden ändrar funktion. Bland annat blir de tidigare perifera områdena mer cent­rala och därigenom även verksamheterna som varit place­rade där, t.ex industriområden. Då dessa ändå utgör en årsring i stadens historia kan det därför vara intressant för kommande generationer att kunna utläsa stadens framväxt och historia. Frågan är vad som ska bevaras, hur och varför?Det finns en ny syn på vad som räknas till kulturvärden.

Detta examensarbete i energiteknik har utförts på uppdrag av företaget ABB och avdelningen Energy Efficiency under våren 2013. Syftet med arbetet är att ta fram ett underlag för energianalyser där åtgärder kan föreslås och prioriteras efter ålder på byggnader. De typer av byggnader som undersöks är flerbostadshus och kontorslokaler. En road map har tagits fram för att skapa en översikt över de senaste 100 årens fastighetsteknik. Därefter har en analys gjorts över teknikutvecklingens påverkan på energianvändning med fokus på byggnadens ingående komponenter i ventilations- och värmesystem, inom belysning och i klimatskärmens uppbyggnad. Förslag på åtgärder med energibesparingspotential föreslås och prioritering av dessa görs för olika tidsepoker.

På flera håll i Sverige har det uppstått brist på personalbostäder. Denna rapport kommer ta upp hur befintliga byggnader kan användas till personalbostäder genom ändringar i brandskyddet Syftet med rapporten är att visa vilka brandtekniska problem och frågeställningar som kan uppkomma och föreslå lösningar på dessa genom upprättandet av en brandskyddsdokumentation. Vidare syftar den till att ge läsaren insikt, kunskap och idéer för att själv kunna bidra med lösningar för att minska bristen på personalbostäder.Enligt Boverkets byggregler (BBR) ska en brandskyddsdokumentation upprättas vid nybyggnation, ändring av verksamheten eller byggnad som påverkar brandskyddet. Brandskyddsdokumentationen bör upprättas av någon som har erforderlig brandteknisk kompetens och överensstämma med kravnivån i BBR.Byggnaden som visas som ett exempel i rapporten är en tidigare tillfällig häktesfilial där brandskyddet kommer att anpassas för att klara de krav som ställs på personalbostäder.Verksamheten som kommer att bedrivas i byggnaden är uthyrning av personalbostäder med gemensamt kök, serviceutrymmen, dusch och toalett. Verksamheten är inriktad på långtidsuthyrning d.v.s.

Många äldre industriområden har genomgått en omvandling för att möta dagens behov, men samtidigt har platsernas själ och historia bevarats genom återanvändning av byggnaderna. Malmö befinner sig idag i en övergång från en stad som varit beroende av industrier till att utvecklas mot en kunskapsstad, vilket gör gamla industriområden aktuella för nya användningsområden. Eftersom Malmös invånarantal ständigt ökar, krävs det att mark inom staden utnyttjas för ny bebyggelse. Järnvägsverkstäderna i nordöstra Malmö är ett äldre industriområde från förra sekelskiftet som haft en betydande roll för staden, men med tiden har förutsättningarna ändrats. Förr dominerades de stora ytorna av järnvägstrafik och industrier som utnyttjade tågförbindelsen, men med tidens gång har platsens lokalisering blivit alltmer central och har idag goda utvecklingsmöjligheter. Genom att området har dominerats av järnvägstrafik för industrier kännetecknas området fortfarande av stora byggnader och rälsdragningar.

Bakgrund: Social tillhörighet grundas på självständighet, aktivitet och delaktighet i samhället. Brist på social tillhörighet kan leda till social exkludering och sämre hälsa. Alla individer i samhället har rätt till självbestämmande och likvärdiga levnadsvillkor. Dagens samhälle kan vara en utmaning för personer med funktionsnedsättningar och den omkringliggande miljön kan erbjuda möjligheter, men också orsaka hinder. Enligt Plan- och bygglagen får byggnader med kulturhistoriskt värde inte förvanskas, vilket kan försvåra anpassningar.Syfte: Syftet med studien är att kartlägga tillgängligheten till offentliga verksamheter i en äldre småstad, för personer i aktivrullstol.Metod: Metoden vi använt oss av är en observationsstudie i två delar.

Miljöcertifieringar av byggnader blir allt vanligare i Sverige. En av dessa är certifieringssystemet Leadership in Energy and Environmental Design (LEED) som administreras av Sweden Green Building Council. En certifiering av ett projekt genom LEED grundar sig i ett poängsystem där antal poäng avgör vilken nivå certifieringen kommer att ske efter. Användningen av minst 50 procent FSC-certifierade träprodukter ger poäng enligt LEED. Dock är tillgången på FSC-certifierade träprodukter begränsad vilket försvårar arbetet med LEED-certifierade projekt.

Det svenska byggnadsbeståndet är i stort behov av att energieffektiviseras. Framförallt byggnader som är gjorda under det så kallade miljonprogrammet som innebar att en miljon bostäder skulle byggas under 1960-talet och början på 1970-talet. Gimmel Fastigheter är ett fastighetsbolag som äger 24 stycken lamellhus på Granbergshöjden i Bollnäs. Dessa byggnader är uppförda under denna period och är dåligt värmeisolerade samt har fuktläckage från takkonstruktionen. Gimmel Fastigheter planerar utifrån detta att byta takkonstruktion från de horisontella taken till ett sadeltak och samtidigt tilläggsisolera vindsbjälklaget.

Lagen om energideklaration började gälla den 1 oktober 2006 och grundar sig på ett EG direktiv som syftar på att energieffektivisera våra byggnader. Byggnader i Sverige står för cirka 40 procent av landets totala energianvändning och det är därför viktigt att man försöker hitta energieffektiviseringar kring detta område.Målet med energieffektiviseringen är att skapa möjligheter för en hållbar samhällsutveckling, trygga vår energiförsörjning och samtidigt kunna minska EU:s beroende av importerad energi.Syftet med detta examensarbete är att hjälpa John Mattson Fastighets AB att uträtta en energideklaration för fastighetsbeståndet ute på Lidingö. Målet är att komma fram till energibesparingsåtgärder som är kostnadseffektiva och värna om kundkvalitén. När man sedan genomför åtgärderna kommer det att medföra att driftkostnaderna minskas och att hyresgästerna får en bättre boendemiljö samt bidrar till ett hållbart samhälle.Det visar sig att två kostnadseffektiva energibesparingsförslag skulle kunna minska energiförbrukningen i fastighetsbeståndet med ungefär 15 % som inte kräver några större ingrepp i byggnaderna. Investeringskostnaden är låg och Pay-Off-tiden relativt kort om man jämför med andra besparingsförslag.

Jag har i mitt kandidatarbete arbetat med ljud och akustik i gamla kyrkor. Gamla byggnader och hus har alltid fascinerat mig. Det finns en sorts tyst berättelse i äldre byggnader. Jag känner en vördnad inför gamla hus och de som ritat och byggt dem. De berättar om sin tid och om saker vi glömmer bort.

Byggbranschen står idag för 40 % av landets totala energianvändning varav 85 % av energin förbrukas i bruksskedet. Med hänsyn till den omfattande energianvändningen inom byggsektorn har branschen ett stort ansvar för att minska landets totala energiförbrukning. Teknik för att bygga energisnåla byggnader är långt framme, men används inte i så stor utsträckning som man borde. En anledning till detta kan vara att man bygger med en kortsiktig syn på investeringar och att den som bygger och förvaltar inte är samma part. Verktyg för att ta riktiga beslut ur ett långsiktigt ekonomiskt och miljömässigt perspektiv finns i form av livscykelkostnadskalkyler (LCC).

Kommunerna har möjlighet att skydda bevarandevärd bebyggelse i detaljplaner genom att meddela skydds- och varsamhetsbestämmelser på de fastigheter som är värda att bevara. Vad som är tillåtet att skydda med sådana bestämmelser regleras i 4 kap 16§ PBL.Tidigare undersökning visar att det kan finnas problem med utformningen av dessa bevarandebestämmelser. Både att de saknar stöd i PBL och att de är otydligt formulerade.I studien har granskats hur bevarandebestämmelserna är utformade i Västra Götalands Läns kommuner, om de har någon brist/otydlighet. Materialet som har granskats är de detaljplaner som varit under pågående arbete i kommunerna under tiden v.14 till v.16.  Till bygglovshandläggare i samtliga kommuner i Västra Götalands Län har en enkät skickats ut, där de fick svara på hur det är att jobba med bevarandevärd bebyggelse vid bygglovsprövning.

Målet med detta arbete är att ge en bild av hur Hovdala slottspark har utvecklats genom åren och hur det ser ut idag. Syftet är att det ska kunna fungera som ett underlag till en vårdplan eller som en del i ett framtida utvecklingsförslag för parken. För att nå detta mål har jag använt mig av litteraturstudier och studier av gamla kartor och målningar. Hovdala slott ligger i nordöstra Skåne vid Finjasjön. Slottet har anor från medeltiden och består av ett flertal byggnader.