Bygg- och fastighetssektorn står för närmare 40 procent av Sveriges energianvändning och miljöpåverkan. Därför har större fokus på energieffektiva och miljöcertifierade byggnader ökat det senaste decenniet inom branschen. För att fortsätta utvecklingen framåt kom EU med direktiv för medlemsländerna, där mål sattes för åren 2020 och 2050 gällande energianvändningen.Syftet med arbetet är att ta reda på vilken påverkan olika faktorer har när kunderna gör sina val av bostäder i framtiden. Faktorer som arbetet främst fokuserar på är energi, miljö och utformning.Arbetet bygger till stor del på intervjuer från mäklare samt olika aktörer från byggbran-schen. Mäklarnas syn på vilka faktorer som eftersöks på marknaden ansågs som ett bra tillvägagångsätt eftersom det är de som jobbar med kunderna.

Uppsatsen är uppdelad i fyra avsnitt innehållande bakgrund, planförutsättningar, analys och planförslag. Målet är att planera för en utbyggnation av Åkarp genom ett traditionellt mönster av befintliga byggnader och vägar samt att utnyttja den kommunala marken i Åkarp för att bygga ett bostadsområde. Planförslaget har kallats Åkersvy för att det byggs på en åker samt att omgivningen har en vacker vy åt det skånska landskapet. Åkersvy kommer att byggas ut som en naturlig fortsättning av Åkarp. I planförslaget används Åkarps traditionella väg- och byggnadsmönster sedan trettio år som en utgångspunkt.

Gamla kvarter och dess historia är något som bör tas omhand. Men städerna växer och kräver större plats och effektivare användning av mark.Rapporten beskriver olika sätt att tillämpa hållbar utveckling för ett stadsområde med kulturintressen, detta med bevarande och stärkande av dess kulturhistoriska värden samtidigt som en utveckling sker.Området som har valts som exempel är kvarteret Almen i Karlstad. Kvarteret är relevant i sammanhanget då det pågår utredningar runt kvarterets utveckling. Kvarteret Almen har även flera kulturbyggnader. Arbetet har genomförts tillsammans med Sweco Architects i Karlstad och Karlstad kommun.Projektet har som mål att utveckla området i de sociala och ekologiska aspekterna av hållbarhet, samtidigt som kulturintressena tas om hand.

En kulturmiljö består i princip av hela vår fysiska omgivning, undantaget helt orörd natur. Dessutom kan kulturmiljön vara av social art, det vill säga att den är immateriell och innefattas av bland annat traditioner, folkminnen och ortsnamn. Eftersom begreppet kulturmiljö omfattar så mycket är det svårt att kunna praktisera en kulturmiljövård utan att ha några riktlinjer och urvalsmetoder. Allt kan inte bevaras och vårdas i oföränderligt skick till kommande generationer, utan det måste finnas en kontinuitet i utvecklingen av den fysiska miljön. Varje tid bör lämna sina spår till eftervärlden utan att äldre spår helt raderas ut.

Låggradiga gliom (LGG) är långsamt växande, maligna hjärntumörer som oftainfiltrerar områden hjärnan som står för olika viktiga funktioner, exempelvis tal ochspråk. Vid vakenkirurgi av LGG kan patientens funktioner testas fortlöpande, vilket gerförutsättning för bevarande av funktion samt en mer aggressiv resektion. Graden avresektion är en viktig prognostisk faktor för överlevnad. Vid språktestning undervakenkirurgi används vanligen visuell objektsbenämning. Det finns dock patienter somfår en bestående postoperativ språkstörning, varför frågor väckts om visuellobjektsbenämning är ett tillräckligt sensitivt test för intraoperativ kartläggning avspråkliga funktioner.

Detta examensarbete redovisar hållbarhetsanalys av två nybyggda hyresbostäder. I studien ställs även frågan om analysen är möjlig att användas som ett rådgivande underlag för kommande bostadsprojekt.Inom ekologisk hållbarhet genomförs en studie av koldioxidekvivalenter i stommens material och i brukarfasen av energiförbrukningen. Inom social hållbarhet analyseras en enkät där boende i husen ger sin syn på husen. Inom den ekonomiska hållbarheten används en översiktlig beräkning av livscykelkostnad (LCC).Studien visar att husens material spelar roll för hur mycket koldioxidekvivalenter som ingår i husets stomme, med rekommendationen att noga analysera kommande projekt i avsikt att om möjligt minska utsläpp av växthusgaser. I brukarfasen rekommenderas att se över möjligheten att komplettera uppvärmning av varmvatten genom solenergi.

Många av Sveriges kommuner vill förtäta sina städer med bostäder och lokaler för att bygga ett mer hållbart samhälle. Ambitionenär att kunna fylla de luckor som finns i stadsbilden och använda stadsmark som tidigare inte är bebyggd för bostadsbyggnation. Examensarbetet behandlar de problem som trafikbullret genererar och som måste hanteras vid projektering av nybyggnation, samt undersöker de krav och regler som styr den tekniska utformningen och planlösningen av bostäder med hänsyn till trafikbuller. När Skanska tidigare har projekterat bostäder i stadskärnan har man upplevt problem med att få bygglov när den föreslagna planlösningen har sovrum mot bullrig sida. Fokus ligger på de krav och råd som styr placering av sovrum och försöker hitta lösningar som gör det möjligt att få bygglov med placering av sovrum mot bullrig sida.

För att förstå den fysiska planeringen krävs förståelse för de sammanhang i vilket planerandet utförs. Bebyggelsen består av många olika delar, byggnader, vägar med mera, som tillsammans utgör vidare strukturer. Det krävs insikt i hur bebyggelsen har vuxit fram för att förstå hur nya strukturer ska utformas efter som de är sammanlänkade och påverkar varandra. Den här uppsatsen är ett försök att identifiera begrepp för att bättre förstå dessa strukturer. En viktig insikt är den om att urbanisering är en komplex process och uppsatsen grundar sig på en indelning av Nils Lewan i tre olika synsätt på hur urbanisering kan ses: arkitektens, geografens och sociologens perspektiv.

The purpose of this paper is to study how the wooded hay meadow of the forest district of northeastern Scania is preserved today, and what local history it has, to thereby achieve a better understanding of the dynamics of the landscape and the complex of problems involved in keeping a historical element of the cultural landscape alive. To accomplish this, literature concerning the subject has been studied, experts have been consulted and an example, the old farm Sporrakulla in Östra Göinge municipality, has been studied. The paper states that the wooded hay meadow constitutes an important part of the history of northeastern Scania, where it provided leaf fodder and hay for the farmers keeping cattle. Today, however, only a few wooded hay meadows remain. One of these is the studied example at Sporrakulla, where juridical protection like Natura 2000 and financial support of maintenance like miljöersättningar make sure that the wooded hay meadow will remain.

Nu befinner vi oss i den tid då övergången från att arkivera information på papper till att arkivera information digitalt sker. Att lagra digitalt kan tyckas enkelt men vad många inte tänker på är hållbarheten hos de lagringsmedia som finns idag. Information som idag sparas digitalt, kan vi om 20 år ta fram och se på den? Undersökningens syfte var att ta reda på hur medvetna affärssystemsutvecklande företag är om hållbarheten hos dagens lagringsmedia. Är hållbarhet något som tas i beaktande när nya system utvecklas? Är det något de tänker på eller de kanske inte ser hållbarhet som något större problem?  Intervjuer genomfördes på sex affärssystemsutvecklande företag med två intervjuade personer på varje företag vilka hade antingen hand om kundkontakter och eller god kännedom om affärssystemet.

Är korslaminerat trä ett bra alternativ för påbyggnader? Studiens syfte är att utreda hur väl påbyggnader i CLT står sig som alternativ i konkurrens med andra metoder att ta fram nya bostäder inom tätort där ett behov av förtätning finns. Studien riktar sig till en eventuell byggherre och i första hand till uppdragsgivaren: AB Gotlandshem.Kvartert Höken 1 är uppfört i början på 1960-talet. De aktuella byggnaderna för en eventuell påbyggnad är tre hus om två våningsplan och källare. Dessa byggnader benämns: B, D och F.

Tidigare forskning gällande relationen hem och skola visar att föräldrar inte kan betraktas som en homogen grupp utan att föräldrar skiljer sig åt gällande sitt engagemang och deltagande i barnens fostran och utbildning. Föräldrar har olika värderingar som bl a kan hänföras till klass, etnicitet och genus. Mammor framställs ofta som den förälder som främst ansvarar för barnens fostran och utbildning medan pappan har ett marginaliserat deltagande på distans.Utifrån genushabitus som ett centralt begrepp syftar denna undersökning till att problematisera relationen mellan några mammor och skolan. Min undersökning bygger på antagandet att mammor, som ett uttryck för sin sociala bakgrund, förkroppsligar vissa värden när det gäller hur de ska engagera sig samt delta i sina barns fostran och utbildning. Jag kommer att undersöka hur några mammor, till barn i grundskolans tidigare år, beskriver sitt engagemang och deltagande i barnens fostran och utbildning samt hur dessa beskrivningar kan förstås i relation till begreppet genushabitus.

Projektet omfattade undersökning och framtagande av ett solcellssystem med förmåga att försörja ett FTX-system i ett flerbostadshus från miljonprogrammet med el. För att kunna bedöma storlek och utformning av komponenter har information tagits genom:Informationssökning via databaser, kurslitteratur och intervjuerSimuleringar av solceller i datorprogrammet PVSYSTModulering av ventilationskanaler i datorprogrammet MagiCADSyftet var främst att undersöka om det gick att få fram ett teoretiskt fungerande system med avseende på både solceller och ventilation. Beroende på vad resultatet blev skulle även ekonomin i projektet undersökas.Undersökningen visade att det teoretiskt ska gå att installera solceller för elframställning som klarar av att täcka FTX-systemets elbehov på årsbasis. Solcellerna bedöms även producera tillräckligt med el för viss övrig elkrävande utrustning under stora delar av året. Det visade sig även att det skulle gå att få solcellerna ekonomiskt lönsamma om en kalkyltid på 14 år används.

Akademiska hus is a real estate company that specializes in providing Swedish universities with housing facilities for educational and research purposes. The company strives to reduce its use of energy by 40% between the years 2000 and 2025. The aim of this thesis is to determine which measures can be taken to reduce the need of purchased energy in a building that is used by theSwedishUniversityof Agricultural Sciences inUppsala.In order to determine the results of various changes to the building envelope and ventilation system, the building was modelled in the computer simulation program VIP-Energy. Other proposed changes to make the use of energy more efficient concerned water use and lighting. The need of purchased energy can also be reduced by producing electricity or heat on site, using solar energy.Results show that economically viable measures include upgrading windows and faucets, adjusting control systems for ventilation and lighting, and installing roof mounted solar panels for power production.

Syftet med uppsatsen är att analysera och jämföra den engelska och tjeckiska översättningen av Stieg Larssons kriminalroman Män som hatar kvinnor och undersöka hur svenska kulturspecifika referenser har hanterats  och om de överatta texterna blev domesticerade (målspråksorienterade) eller exotiserade (källspråksorienterade). Detta undersöks genom att kategorisera de svenska kulturspecifika referenser som finns i boken och genom att kartlägga de översättningstekniker som översättarna använt sig av vid översättningen samt genom att utföra en statistisk analys av översättningsteknikernas fördelning i texterna. Eftersom vissa översättningstekniker bidrar till att den översatta texten blir domesticerad och vissa till att den blir exotiserad borde denna analys tydligt visa vilken global översättningsstrategi, d.v.s. domesticering eller exotisering, som tillämpats på båda måltexterna.Resultatet visar att det finns 306 svenska kulturspecifika referenser i boken Män som hatar kvinnor. Dessa har kategoriserats i kategorierna Geografiska namn; Personnamn; Institutioner, företag och organisationer; Mat och dryck; Politiska begrepp; Tidningar och TV; Högtider; Fordon och Övrigt.