Bakgrund: Svenska lagar bygger på att alla medborgare i Sverige är skyddade mot frihetsberövande och påtvingad vård utan givet samtycke. Ett flertal studier är eniga om att tvång förekommer i vård av personer med demens. Risken för tvång ökar vid svårare grad av demens, försämrad talförmåga, aggressivitet, attityder hos vårdpersonalen och vid personalbrist. Det är väsentligt att möta personer med demens som unika individer och låta dem bestämma, för att de ska känna ökad autonomi och värdighet. För att Bevara välbefinnandet hos personer med demens är det avgörande att ha medkänsla, empati och ha professionell kunskap.

Denna studie har som syfte att betrakta hur bisatsanvändning hos vuxna avancerade inlärare av svenska som andraspråk ser ut jämfört med inlärare med svenska som modersmål; detta med avseende på både frekvens och variation.För att besvara mina två frågeställningar angående först frekvens och sedan variation har jag valt att granska uppsatser skrivna av L2- och L1-komvuxstuderande som har gått de högskolebehörighetsgivande gymnasiekurserna Svenska som andraspråk B respektive Svenska B på Komvux. Uppsatserna är skrivna som en del i det nationella prov som inlärarna har deltagit i vid slutet av kursen.För att Bevara reliabiliteten för denna undersökning har jag utgått ifrån en definition och indelning av bisatser som presenteras i Svenska akademiens grammatik, kallad SAG, och Svenska akademiens språklära, kallad SAS. Genom att söka de bisatser som inlärarna använder och sammanställa dem i jämförelsetabeller har jag lyckats med att kontrollera och jämföra de olika bisatsgrupper och bisatsinledare som L2- respektive L1-inlärare använder.Undersökningen visar att det finns skillnader i bisatsanvändningen mellan dessa två inlärargrupper men att skillnaderna inte är avsevärt stora. Jämfört med L1-texterna har bisatser i L2-texterna högre frekvens vilket kan bero på att L2-uppsatserna i genomsnitt är längre, 800 ord/text gentemot 700 ord/text. Däremot har bisatserna i L2-texterna mindre variation.

Sedan 1965 har vi i Sverige haft strandskyddsbestämmelser i naturvårdslagen. Den innebär att vi inte har rätt att bebygga eller anlägga anordningar närmare än 100 meter från strandlinjen. Samma gäller från strandlinjen och 100 meter ut i vattnet, om inte strandskyddsdispens ges. Syftet med denna lag är att allmänheten ska kunna bada och idka friluftsliv samt att Bevara djur- och växtlivet. Lagen säger att det måste finnas särskilda skäl för att få dispens och inget utrymme lämnas för en differentierad tillämpning.

Crohns sjukdom är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom som kan drabba hela mag- tarmkanalen och karakteriseras av återkommande skov eller kontinuerliga besvär. Symptomen beror på lokaliseringen av sjukdomen, inflammationsgrad och komplikationer. Målen vid farmakabehandling vid Crohns sjukdom är bland annat erhållande av klinisk remission och Bevarande av remission. Biologiska läkemedel för behandling av Crohns sjukdom introducerades under slutet av 1990-talet och till dem hör TNF-?-hämmare.

Syfte: Syftet med denna magisteruppsats är att utreda hur reklambyråer arbetar för att överföra, sprida och Bevara medarbetarnas kunskap inom företaget, och om det finns potential för bloggar och wikis i denna process. Det ska även undersökas vilken kunskap hos anställda som bör omvandlas till strukturkapital för att skapa värde för företaget. Metod: För att uppnå uppsatsens syfte har det använts en egenkomponerad referensram utifrån de teorier som valts. Denna har sedan genomsyrat hela uppsatsen. Uppsatsen är av kvalitativ, explorativ och abduktiv karaktär.

Det här är en studie i syfte att analysera den moçambikiska läroplanens värdegrundspolicy utifrån dess kapitel ?vision och uppdrag?. Genom denna analys undersöks vilka egenskaper samhället eftersträvar hos sina samhällsmedborgare och belyser hur eventuella diskurser i läroplanen kan ses ge mening till den goda samhällsmedborgaren.  Läroplanen interpreteras även ur ett socio-historiskt perspektiv.Genom att göra en diskursanalytisk studie på den moçambikiska läroplanstextens kapitel ?vision och uppdrag? utkristalliseras underelement, nodalpunkter och diskurser som både ger svar på vad som efterfrågas hos en god samhällsmedborgare och beskriver generella regelbundenheter som kännetecknar texten. Avslutningsvis appliceras svensk läroplansforskning på läroplanstexten för att undersöka om man utifrån det kan säga något om det moçambikiska samhället.En god samhällsmedborgare i Moçambique kännetecknas till stor del i läroplanen som någon som bidrar till att lyfta landet ur fattigdom, både individens och samhällets i stort, samt bidrar till att Bevara freden i landet.

I denna uppsats undersöks den svenska översättningen av slanginslagen i The BriefWondrous Life of Oscar Wao (2007), en roman av Junot Díaz. Att översätta slang kräver djupgående kunskap om såväl vokabulär som käll- och målspråkets respektive kulturer. Översättaren måste reflektera över huruvida slangen pekar på viss grupptillhörighet, om den hör hemma på en särskild geografisk plats, vilkaassociationer den väcker, om den har kategoriserande funktioner, om den ska fungera komiskt eller informativt, etc. När dessa funktioner väl har etablerats, ska översättaren sedan överföra dem till målspråket, något som ställer avsevärda krav på översättaren.Uppsatsen utgår från översättningsstrategier uppställda av Dorothea Hygrell i doktorsavhandlingen Att översätta komik (1997). Hygrells strategier tillämpas på valda slangexempel i Junot Díaz roman med fokus på både problematiska och lyckade aspekter i syfte att problematisera översättningen av slang.

Bakgrund: Den psykiatriska v?rden i Sverige har under historien genomg?tt stora f?r?ndringar. Historiskt har patienter med psykisk oh?lsa ofta hamnat inom fattigv?rden eller isolerade p? stora institutioner, till skillnad fr?n idag d? st?rre fokus ligger p? ?terh?mtning och personcentrerad v?rd. Tv?ngs?tg?rder inom psykiatrin inneb?r en inskr?nkning av patientens autonomi och regleras idag av lagar som bland annat lyfter fram r?ttss?kerhet och etik.

Bakgrund: Multiresistenta bakterier (MRB) utg?r ett v?xande globalt problem vilket beror p? att de har f?rv?rvat resistens mot ett flertal antibiotikasorter. Resistensutvecklingen kan f?rklaras av felaktig anv?ndning av antibiotika och ?kar i takt med globalisering och v?sterl?ndskt resande. MRB ?r en utmaning f?r sjukv?rden och det kr?vs s?rskilda rutiner f?r att minska smittspridningen och Bevara patients?kerheten.

Den här studien avser att undersöka hur syskon upplever att skiljas från sina biologiskasyskon som placerats i familjehem. Informanterna har förblivit i ursprungsfamiljen och delarinte upplevelsen av att ha blivit placerade. Frågeställningarna innefattar informanternas bilderav den ursprungliga familjestrukturen, hur de beskriver uppbrottet, hur de tolkar och hanterarsituationen samt hur de upplever relationen till de placerade syskonen idag. Kvalitativa,ostrukturerade, intervjuer har genomförts och därefter tolkats med hjälp av symboliskinteraktionism, anknytningsteori, systemteori samt copingteori. Resultatet visar att det sketten förskjutning av ansvar; föräldrarna har delvis gett upp sitt ansvar till barnen eftersom desjälva inte har haft förmåga att bära det ansvaret.

A new Swedish political approach to forestry was initiated 1993, that put goals of production and environmental issues into equal importance to Swedish Forestry Law. Earlier nature conservation very often declaimed preservation the best way to conserve nature, but recently it is clear that many highly biological values are due to former land use or disturbance. Many old pastures or cultivations dominated by deciduous trees are today characterized by a dense overgrowth of Norway spruce. By actively paying attention to nature in forestry (nature restoration), it is possible to partly reconstruct habitats or disturbances that are necessary to favour the biological values. The aim with this master thesis is to study the nature restoration, (NS, Swedish abbreviation), performed in 11 forest sites in the middle of Sweden 8-14 years ago. Since NS recently have become applied, it has never yet been evaluated.

Företag kan inte bara konkurrera med låga priser för att ?vinna? sina kunder längre, med de svenska detaljhandelskedjorna Expert och Onoffs konkurser som exempel. Lönsamhet är ett företags yttersta mål, men om inte intäkterna kan täcka kostnaderna kan en eventuell konkurs vara nära. Därför måste företag kunna hantera det ?mjuka värdet? på ett tillfredsställande sätt.

Denna uppsats behandlar ämnet internkommunikation. Vi har valt att genomföra en undersökning om Polismyndigheten Värmlands internkommunikation då de innehar ett stort ansvar att Bevara trygghet och säkerhet i samhället. Polismyndigheten har även stora krav på sig idag gällande dialog och grad av kommunikation inom organisationen för att effektivisera det polisiära arbetet. Syftet med denna uppsats är att erhålla en insikt om den interna kommunikationens funktion och hur den gestaltas utifrån chefernas och de anställdas perspektiv. I denna uppsats använder vi oss utav relevanta teorier inom organisationskommunikation, internkommunikation, organisationsidentitet, organisationskultur och kommunikationsmodeller.

Bakgrund: I Sverige ställs det omkring 7000 bröstcancerdiagnoser årligen, vilket ger en siffra mellan 15-20 insjuknande kvinnor dagligen. Denna förekomst visar på att detta är ett centralt problemområde inom den svenska vården idag och en angelägen omvårdnadsfråga. Behandlingsformerna som finns idag vad gäller bröstcancer är kirurgi, strålbehandling, hormonbehandling samt cytostatikabehandling. Att behandlas med cytostatika, en behandlingsform som är en relativ vanlig komplettering till kirurgi, innebär en risk att utsättas för en rad olika biverkningar. Biverkningarna kan sätta spår i livet och som därmed även kan ha en kraftig påverkan på livskvalitén även efter avslutad cytostatikabehandling.

F?rt?tningen av st?der skapar en utmaning f?r Bevarandet av de t?tortsn?ra skogarna. V?rden som skapas av m?nniskans upplevelser i skogen kan sammanfattas i begreppet skogens sociala v?rden, som visat sig ha en stor betydelse f?r folkh?lsan. D? m?nga kommuner ?ger t?tortsn?ra skog, ?r det av intresse att studera hur de planerar f?r skogens sociala v?rden.