Syftet med denna uppsats har varit att öka vår förståelse kring vad barn och ungdomarbehöver för att klara skolan och lämna såväl grundskolan som gymnasiet med godkändabetyg. Detta främst utifrån vad ungdomar själva anser vara viktiga påverkansfaktorer. Någotvi menar är högst relevant för det sociala arbetet, inte minst det skolsociala, då utbildningbidrar till att förebygga social utslagning. För att uppnå vårt syfte utformade vi fyraforskningsfrågor; (1) Vilka personliga färdigheter eller förmågor är enligt elevernabetydelsefulla för att få godkända betyg? (2) Vilka faktorer i familj/närmiljön tänker elevernaär centrala för att få godkända betyg? (3) Vilka faktorer/insatser från skolans sida ansereleverna är centrala för att få godkända betyg? (4) Vilka faktorer anser eleverna har haft störstbetydelse för dem under den egna skolgången? I vår uppsats har vi valt att använda oss av enkvalitativ metod.

Studien syftar till att ta reda på hur musiklärare ser på motoriska problem, hur informerade de är om elevers svårigheter och hur de hanterar eventuella motoriska problem som kan uppstå i instrumentalundervisningen. I bakgrundskapitlet presenteras motoriska aspekter, samt tidigare forskning och studiens teoretiska utgångspunkter.Den forskningsmetod som använts i studien är den kvalitativa intervjun. Jag har intervjuat fyra lärare som arbetar med brasselever. Intervjuerna transkriberades, bearbetades och analyserades och de svar som framkommit utgör studiens resultat. I resultatet beskrivs hur lärarna får reda på motoriska problem och hur de hanterar dem.

Under senare tid har bristen på likvärdighet inom vårt utbildningssystem gjort sig allt mer påmind både medialt och från myndighetshåll. Min nyfikenhet och mitt intresse kring denna brist har tagit sin utgångspunkt i en undersökning av vad forskningssamhället har att säga kring ämnet samt vad som eventuellt i detta material enligt mig skulle kunna fungera som en väg kring nämnda problematik då denna trots åtgärder till stor del tycks bestå. Till min hjälp har jag använt mig av en normativ ansats med deliberativa kvaliteter som handlar om ett tillförande av en bördimension i arbetet med min textanalys angående nämnda problematik genom ett systematiskt övervägande kring olika alternativ för att nå eventuella förbättringar i ärendet. När det gäller resultaten har min litteraturgenomgång påvisat en omedelbar brist på likvärdighet inom det svenska skolväsendet gällande betyg och bedömning. Mina egna slutsatser är att något måste göras och då inte nödvändigtvis det nu ordinerade; mer av samma medicin fast i en tydligare förpackning och tillförandet av fler inspektioner för att säkerställa likvärdigheten.

Det nya betygssystemet och betygssättningen från och med årskurs sex börjar tillämpas i full skala i den svenska grundskolan från och med läsåret 2012/13. Denna studie har som syfte att undersöka lärares uppfattningar om denna förändring under en period när den faktiska betygssättningen av sjätteklassare ännu inte har ägt rum. Fyra skolor och 38 lärare deltog i undersökningen. Det teoretiska ramverket var ursprungligen framför allt nyinstitutionellt men även teori och forskning kring betyg och bedömning tas upp. Under undersökningens gång dök det också upp andra intressanta fynd. Att arbetssättet för lärare redan har påverkats i så stor utsträckning var oväntat och att så pass många lärare ändå uttryckte att deras elever i sexan, eller ännu tidigare upplevde så pass mycket stress, var också något oväntat. Dessa fynd analyseras och diskuteras också. Sammanfattningsvis tonar det fram en ganska problemfylld bild av den tidigarelagda betygssättningen i denna undersökning.

Syftet med studien är att undersöka lärares och politikers attityder kring disciplinär bedömning i skolan, samt hur de ser på ett eventuellt införande av ordningsbetyg. Foucaults teorier om makt och kunskap ligger som utgångspunkt för studien och den undersökningsmetod som använts är semistrukturerade personliga intervjuer. Sju aktiva lärare från de årskurser då betyg ska sättas, det vill säga årskurs sex på grundskolan till sista året på gymnasieskolan, har intervjuats. Även en diskursanalys görs av politiska dokument, i form av motioner samt av materialet från intervjuerna. De forskningsfrågor vi utgick från är följande: ? Hur behandlas frågan om ordning och uppförande i de politiska motionerna?? Hur ser aktiva lärare på ordning och uppförande i skolan?? Hur ställer sig aktiva lärare till ett eventuellt införande av ordningsomdöme och betyg i ordning och uppförande? Samtliga politiker i de motioner som granskats är överens om att problem angående ordning och uppförande finns i skolan, vilket även stödjs av tidigare forskning och respondenterna.

I denna uppsats studeras textuella drag i elevtexter som bedömts med högsta betyg på de nationella proven i svenska på gymnasiet. Proven som undersöks är från tre olika år; 1996, 2003 och 2013. Syftet är att se om det finns förändringar över tid bland de textuella drag som kan kopplas till kvalitet. Texturvalet spänner över både en kursplansrevision och ett läroplansskifte.Kvantitativa och kvalitativa analyser utförs på totalt 24 stycken elevtexter. De textuella variabler som undersöks är textlängd, ordlängd, andel långa ord, meningslängd, läsbarhetsindex, ordvariationsindex, talspråksformer, styckeindelning, fundament samt inledning och avslutning.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur fri improvisation fungerar i gruppsångundervisning. Fokus låg på eventuella förändringar inom tre områden: synsätt på musik/musicerande, initiativförmåga samt uttrycksförmåga. Studien innebar observation av en sånggrupp som utövade fri improvisation under fyra tillfällen. Jag agerade både sångpedagog och observatör. Gruppen hade en sångpedagog sedan tidigare som parallellt med min studie undervisade och observerade dem.

AbstractSyftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare arbetar för att eleverna ska uppnå målen i kursplanerna för bild och musik. Anledningen till valet av problemområde beror på vårt stora intresse för bild- och musikundervisning. Intervjuer har gjorts med tre lärare som undervisar i bild och tre lärare som undervisar i musik. Eleverna som de undervisar går i skolår F-6. Intervjuerna visar att respondenterna anser att det kan vara svårt att få eleverna att uppnå målen.

Syftet med denna uppsats är att synliggöra och tolka musikpedagogiska grundsyner bland pianolärare inom svensk kommunal musik- och kulturskola.Arbetet tar sin utgångspunkt i lärarnas autonomi, den frihet de har att utforma undervisningen utifrån deras personliga värderingar och åsikter.Inom musik- och kulturskolan finns kommunpolitiskt uppsatta målformuleringar. Meningarna i dessa dokument skiljer sig dock avsevärt från varandra. Jämför vi med grund- eller gymnasieskolan finns där en helt annan grad av styrning. De nationella direktiven har en helt annan legitimitet och påverkan för den pedagogiska verksamheten. På så vis förstår vi att musik- och kulturskolans verksamhet i mångt och mycket blir ett resultat av den enskilda lärarens uppfattningar och ideal kring uppdraget som musiklärare.

I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt bera?ttande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett la?genhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska ide?n, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver ka?nslan i trapphuset. Materialet utgo?r en del av min portfolio och fo?rhoppningsvis kommer detta projekt o?ka mina mo?jligheter att fa? skriva musik till ro?rlig bild i framtiden.

Vårt syfte var att undersöka hur gymnasielärare resonerar kring betygsättning av elever när de arbetar i grupp. Undersökningen utfördes med en kvalitativ metod i form av intervjuer av åtta gymnasielärare. I förhållande till hur vår valda litteratur definierar grupparbete, anser vi att flertalet gymnasielärare hade kunskap om vad ett grupparbete innebär. Den största fördelen med grupparbete som nämndes av flertalet respondenter var att eleverna lär sig samarbeta samt att de lär sig av varandras kunskaper. Nackdelen de fann var främst att grupparbete ofta resulterar i att elever delar upp arbetet emellan sig så att det istället blir små individuella arbeten.

Fenomenet nedladdning har blivit allt mer uppmärksammat, speciellt då det planeras en lagförändring i juni i år, vilket innebär att nedladdning av upphovsrättsskyddat material blir olagligt. Allt fler använder sig av fildelningsapplikationer för att skaffa musik och vi frågar oss varför detta beteende har blivit så utbrett och accepterat? Vad driver människoratt ladda ner även om de vet att det moralisk fel? Beror det endast på ekonomiska faktorer eller är för att folk har blivit lata? Vårt syfte med uppsatsen var att undersöka vilka faktorer som påverkar nedladdningen av upphovsrättsskyddad musik från Internet via fildelningsapplikationer.Vi valde att avgränsa oss mot nedladdning av musikfiler och endast undersöka den svenska marknaden. Undersökningen utfördes på studenter från Ekonomihögskolan i Lund. Vårt arbete började med att vi genomförde en litteratursökning för att se vad som var skrivet om ämnet.

Under 2000-talet har nya tekniska innovationer både förändrat hur musik spelas in,distribueras och konsumeras. Därmed har nya möjligheter skapats för Sverigesoetablerade artister, samtidigt som utbudet blivit större och svårare att tränga igenom.Uppsatsen undersöker vad oetablerade artister har för åsikter om läget idag ochfokuserar kring tre huvudområden; musikutgivning, artistens egen karriär samtmusikbranschen i stort. Med djupintervjuer som metod syftar studien till att undersökavilka problem som står i vägen för en artist som försöker etablera sig och nå ut med sinmusik till en större publik. Studien har visat på att artister nuförtiden mycket enkelt kanspela in och ge ut sin musik vilket skapat en direkt länk till allmänheten. Det är dockmycket svårt att få den uppmärksammad, varför branschkontakter fortfarande värderashögt i artisters ögon.

Syftet med min uppsats var att studera om bakgrundsmusik kunde påverka elevernas sinnesstämning och koncentration i klassrummet. Undersökningen genomfördes i årskurs 7 i en skola i Kiruna kommun och omfattade 53 elever. Undersökningen sträckte sig över veckorna 41 ? 47, 2003 och genomfördes via enkäter i utvecklingsarbetet ?Processkrivning?. Som bakgrundsmusik användes de två genrerna: populär- och klassisk musik.

Grujic, Vladimir & Nilsson, Tatiana. (2006). En jämlik skola. En studie av hur samhällsklassrelaterade faktorer och könstillhörighet inverkar på elevers studieprestationer i grundskolan. (An equal school? A study of how social class related factors and gender affect the achievements of pupils in elementary school).