Bakgrund: Demens a?r ett permanent tillsta?nd som drabbar en stor del av en alltmer a?ldrande befolkning i Sverige. Patienter med demens lider ofta av kommunikationssva?righeter, bristande insikt, aggressivt beteende samt personlighetsfo?ra?ndringar vilket kan upplevas sva?rt att hantera av sa?va?l anho?riga som va?rdpersonal. Forskning har visat att musik kan ha positiv inverkan pa? va?lbefinnandet och anva?ndas i omva?rdnaden.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad man som instrumentalist kan förmedla till sina lyssnare. Är de utommusikaliska känslor och bilder jag som kompositör och interpret vill förmedla desamma som lyssnaren uppfattar, eller skapar lyssnaren sina egna känslor och bilder utifrån sina preferenser? För att ta reda på detta har jag komponerat tre stycken, vart och ett utifrån en bild eller känsla, därefter låtit ett antal människor med olika bakgrund lyssna till dessa stycken och sedan i intervjuform undersökt vilka upplevelser de fick av musiken. Under arbetets gång har jag insett att det tenderar mot att varje människa skapar sina egna känslor och bilder vid musiklyssnande utifrån vad han eller hon har för erfarenheter med sig i bagaget. Dock tyder resultaten på att vi har en kollektiv ?lyssningsbank? som får oss att reagera likartat på vissa typer av musik.

Denna undersökning har haft som syfte att redogöra för hur lärare använder sig av betygoch bedömning som pedagogiskt verktyg. Samt belysa de eventuella svårigheter ochmöjligheter det innebär att möta det nuvarande betygsystemet. Arbetets litteraturdelämnar klargöra de konsekvenser betygsystemets utformning har för planeringen ochgenomförandet av undervisningen samt möjligheten att göra likvärdig bedömning vilketundersökningen sedan vidareutvecklar. Undersökningen har genomförts i form avkvalitativa intervjuer av lärare med lång arbetslivserfarenhet. Intervjufrågorna harberört den praktiska tillämpningen och synen på utvecklingsmöjligheter i arbetet medbetyg och bedömning.

Jag har skapat en kort serieroman med tillhörande cd-skiva där bilderna, texten och musiken formar en helhet vilken blir som störst om alla element tas del av samtidigt. Min frågeställning har varit: hur skapas ett nytt medium genom att kombinera musik med en serieroman? Syftet med det här arbetet har varit att skapa ett medium som på bästa sätt drar nytta av musikens och serieromanens styrkor och att kombinera dem på ett sätt som inte gjorts förut. Jag kommer i den här uppsatsen förklara hur jag kom på den här idén, vad jag sedan skapade för produkt och hur min arbetsprocess såg ut. Slutligen resonerar jag kring vad jag kunde gjort annorlunda och hur mitt arbete kan vidareutvecklas..

Betygsliknande omdömen och elevers motivation är en kvalitativ studie vars syfte är att skapa en inblick i hur elever i grundskolans tidigare år reagerar på att bedömas med betygsliknande omdömen. Främst har undersökningen åsyftat att se hur elevers motivation påverkas av detta bedömningssätt och om omdömets utformning spelar någon roll för elevernas motivation. Genom intervjuer ställs elevers resonemang mot tidigare forskning och ett kognitivt synsätt på bedömning och betyg. Resultatet pekar i stor utsträckning på vad som konstaterats i tidigare forskning. Undersökningen visar att elever uppfattar bedömning på olika sätt beroende på hur de bedöms.

Detta arbete handlar om fem lärares bedömning av andraspråktexter och lärarnasuppfattningar om språkbehärskning, nivå och betyg. Syftet är att undersöka lärarnas uppfattningar om hur man definierar och mäter språkbehärskning hos andraspråkselever. Teoribakgrunden består av hypotesen om en kritisk period och varianter av den, bedömningsteorier, teorier om språkbehärskning och Skolverkets kursplaner för svenska som andraspråk på grundläggande nivå, gymnasiet och SFI samt publikationer om bedömningproducerade av Skolverket . Undersökningen består av en enkät där lärarna bedömer och anger nivå, Informanterna har sedan intervjuats om vad de bedömer, vilka verktyg de använder och vilken typ av bedömning de anser att de använder. Resultatet visar att informanterna bedömer och definierar språkbehärskning på olika sätt samt att de uttrycker sig om bedömning och nivåmed bedömningsspråk som inte är lika.

SammandragDen här uppsatsen bygger på en enkätundersökning och intervjuer för att försöka ta reda på vad elever har för mål när de genomför uppgifter i skolan. För vems skull genomför de uppgifter, för sin egen eller för att behaga läraren? Det jag kom fram till är att det varierar väldigt mycket. Många elever jagar betyg och då framför allt för sin egen skull, medan andra jobbar enligt parollen minsta möjliga jobb för att behaga läraren och eventuellt få ett godkänt betyg med minimal arbetsinsats. Väldigt många elever har också ganska små förväntningar inför en uppgift i skolan.

Att förstå, och ta tillvara elevernas tankar är mycket viktigt för elevernas utveckling inom matematiken. Matematikundervisningen ska möta och utveckla elevernas uppfattningar om matematik. Som lärare blir det därför viktigt att undersöka hur elever tänker. Varje år finns det möjlighet att delta i en matematiktävling vid namn Kängurutävlingen. Tävlingen är inget prov utan ska ses som ett utbud av intressanta matematikproblem som ska väcka lust och nyfikenhet för matematik.

W. Ickes, L. Stinson, V, Bisonette och S. Garcia (1990) standard stimulus paradigm är en metod för att mäta avläsning av en individs tankar och känslor. För att undersöka tjejer och killars empatiska avläsningsförmåga testades gymnasieelever med Ickes metod.

Syftet med denna uppsats är att undersöka lärarnas uppfattningar om betygsättning för pojkar och flickor i idrott och hälsa. Undersökningen är gjord på intervjuer där fem lärare i ämnet idrott och hälsa har gett sin syn på hur bedömningen kan ske bland de olika könen. I undersökningen användes en kvalitativ metod för att skapa en djupare förståelse av frågeställningarna. Semistrukturerad intervju användes som verktyg i undersökningen för att kunna besvara frågeställningarna. Underlaget motsvarar lärare som arbetar på gymnasieskolor i södra Sverige.

I denna uppsats undersöks kopplingar mellan musiklyssning/utövning och inlärningsförmågan hos människor genom en studie av tidigare forskning och litteratur samt en enkätundersökning. Syftet med uppsatsen var att försöka klarlägga: Vilken inverkan kan musiklyssning/utövning ha på mäniskors inlärningsförmåga? Hur beskrivs detta i tidigare forskning och litteratur? Vilka samband kan det finnas mellan musikutövning och upplevelsen av skolprestationer hos lärare och studenter på en musikhögskola? Efter genomgången litteratur fann vi det troligt att musik kan påverka människors inlärningsförmåga, detta styrktes dock inte vid enkätundersökningen..

Denna uppsats handlar om komponerandet av musik till musikdramatik, främst opera. Jag beskriver ett antal kompositionstekniker som kan användas för att gestalta olika känslor och stämningar i dramats handling. De tekniker som jag har valt att presentera är sådana som jag själv använt i komponerandet av den kammaropera som jag har arbetat med i samband med detta C-arbete. I avsnitten om kompositionsteknikerna ger jag en kortare redogörelse över varje kompositionstekniks historia och ger exempel ur min egen kammaropera. Avslutningsvis diskuterar jag konstnärlig frihet i relation till kompositionstekniker och den musikaliska uttolkningen av olika aspekter i dramat, samt blandningen av olika musikstilar och kompositionstekniker i kammaroperan..

Jag har jämfört hur unga människor lyssnade på inspelad musik på 1970-talet med hur unga lyssnar idag. Jag har gjort en enkätundersökning där två grupper, en som är ung idag och en som var ung på 1970-talet, fått svara på frågor om sitt musiklyssnande. Enkäten har jag kompletterat med fyra intervjuer. Den stora skillnaden när det gäller förutsättningarna för lyssnandet, är övergången från analog till digital teknik. Idag lyssnar vi mer vid datorn eller i portabla medier som mp3-spelare eller mobiltelefoner.

Detta examensarbete som du håller i handen berör övergången från grundskolan till gymnasiet. Syftet med detta arbete är att se hur en grupp lärare och elever uppfattar betyget G. Jag har valt att använda mig av kvalitativ metod i detta arbete för att jag vill förstå hur människor kan uppfatta ett fenomen. Denna metod undersöker förståelse och livsvärden hos en grupp individer. Jag har genomfört en fokusgrupp med lärare från gymnasiet och fyra djupintervjuer med nyblivna gymnasieelever. I och med denna studie har jag kommit fram till att det är svårt för elever att få extra stöd. Det är inte självklart att de får det även om lagen säger att det är ett måste.

Syftet med följande arbete är att beskriva elevers uppfattningar om positiva möten med lärare samt visa på relationers betydelse för elevers betygsutveckling. Vi ville undersöka om det fanns variationer och mönster mellan olika elevers uppfattningar om goda relationer beroende på vilka betyg de har. Arbetet har en fenomenologisk ansats då vi utifrån intervjuer med eleverna vill ta del av deras uppfattningar om goda relationer. Elevernas uttalanden förankras i litteratur och begreppsförklaringar för att nå en fördjupad förståelse. Sammanfattningsvis visar våra resultat att elevernas uppfattningar om goda möten handlar mest om lärares förmåga till engagemang och empati.