Syftet med denna uppsats har varit att beskriva det formella uppdraget avseende den individuella utvecklingsplanen och utröna hur lärare menar att de arbetar i enlighet med detta. Valt fokus var grundskolans tidigare år, från skolår ett till sex. Undersökningen genomfördes i tre delar, där litteraturgenomgång, dokumentstudie av statliga, kommunala och lokala styrdokument samt intervjustudie med sex lärare, ingick. Lärare har ett likvärdigt statligt uppdrag men berörs av kommunala och lokala styrdokument som utformats på olika vis och som fokuserar på olika saker. Resultat visar att lärarnas förståelse för uppdraget skapas i processen för införandet.

I arbetet förs en diskussion om hur familjerådgivningen i Sverige, den enda samhälleliga institutionen som har parterapi som specialitet, lyckats med det uppdrag som formades under första delen av 1900-talet då äktenskapet som institutionen började uppluckras och auktoritära och patriarkala värderingar utmanades. I en parallell utveckling, nationellt och internationellt, tillkom parrådgivning när vägledning behövdes i samband med att relationer skulle börja byggas på känslor samt föräldraskap på tillit, till skillnad från tidigare. Med detta uppdrag i fokus studeras familjerådgivningen idag, 100 år senare och den teori och metodik som ligger till grund för parterapi med heterosexuella par. Betydelsen av ett genusperspektiv när det gäller att hjälpa par till en tillfredsställande parrelation och intimitet diskuteras liksom jämställdhet kopplad till möjligheter till långvariga relationer. Feministisk kritik av parterapi behandlas och familjerådgivare intervjuas om sitt arbete.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med en kronisk, obstruktiv lungsjukdom, KOL. För att få en djupare förståelse av deras upplevelser har vi studerat 10 vetenskapliga artiklar som svarade mot syftet. Dessa analyserades enligt en metod för kvalitativ innehållsanalys. Resultatet beskrivs i 5 kategorier: begränsad och rädd vid andnöd, ensam, orolig och missförstådd, nedstämdhet och beroende, glädje och kunskap medför accepterande, samt att det är betydelsefullt med tillhörighet och anpassning. Dessa kategorier visade att personer med KOL upplevde sin sjukdom som ett hinder för att kunna klara sitt dagliga liv.

Syftet med vår uppsats är att undersöka om de gotländska studie- och yrkesvägledarna arbetar med genus-, klass- och etnicitetsfrågor. Vi vill ta reda på vilka metoder som används och om något samarbete sker runt dessa frågor. Utöver detta är vi intresserade av att ta reda på om verksamhetscheferna tar ansvar för detta uppdrag och formulerar hur man har tänkt sig att arbetet skall gå till. Intresset har väckts under vår tid på studie- och vägledarutbildningen i Stockholm och främst som ett resultat av vår B-uppsats, då vi granskade vilken kunskap rektorerna hade om studie- och yrkesvägledarnas kompetens och i vilken mån studie- och yrkesvägledning hade tagits upp i rektorsutbildningen. Vi fann att rektorerna hade mycket liten kunskap om vägledning och att rektorsutbildningen inte hade berört detta område alls.

Den statistiska centralbyr?n (2022) beskriver Sveriges befolkning som en stor variation av olika kulturella bakgrunder. De svenska f?rskolorna har som uppdrag enligt f?rskolans l?roplan (2018) att uppm?rksamma dessa olika kulturer i verksamheten. Pesonen (2015a) menar att m?ngkulturell litteratur ?r betydelsefullt i barns utveckling, d?r bilderb?cker inte bara fungerar som pedagogiska resurser.

Fritidshemmet har till uppdrag att skapa en meningsfull fritid för eleven efter skoldagens slut. Fritidshemmet skall dessutom vara ett komplement till skolan så att föräldrarna kan yrkesarbeta eller studera på heltid. Föräldrar lämnar över ansvaret för sina barn till pedagoger under större delen av vardagen, men vet föräldrarna om vad deras barns vardag på fritids består av? Denna studie syftar till att skapa en uppfattning om vad föräldrar har för syn på fritidshemsverksamheten. Anser föräldrar att eleverna lär sig något på fritids? Har föräldrar en förståelse för vad fritids har för uppdrag och vad eleverna lär sig på fritids? För att få en insyn i hur föräldrar tänker kring dess frågor har en enkätundersökning samt en intervju gjorts.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare ser på sitt uppdrag i förhållande till en mångkulturell miljö. Huvudfrågan bryts ner till de didaktiska frågorna vem? vad? och hur? och dessa frågeställningar används också för att kategorisera resultatanalysen. Metoden som används är kvalitativa intervjuer, och tolkning av dessa är hermeneutisk, där lärarnas berättelser tolkas utifrån min egen förståelse och utifrån denna förståelse så vidgas perspektivet genom användandet av relevant forskning och applicerbara teorier. Den kvalitativa metoden begränsar undersökningsmaterialet och tre lärare intervjuades för denna studie.

Denna uppsats behandlar SVT:s Uppdrag granskning. Vi var intresserade av att titta närmare på detta program eftersom det har en särställning i Sverige som ett av de mest sedda samhällsprogrammen. Vi frågade oss vilken agendasättande roll Uppdrag granskning har i vårt samhälle och hur deras reportage utformas för att få genomslag och nå ut till publiken. Utnyttjar Uppdrag granskning sin särställning på bästa sätt för att informera och upplysa?Våra teorier har alltså mycket att göra med mediers agendasättande funktion.

Syfte: Att undersöka om man avseende på ett debatt- och ett granskande program verkligen kan påstå att vi idag har en sådan representativ offentlighet som Habermas talar om (se Val av Teori). Det vill säga, att se hur den samhälleliga eliten presenterar sig själv och sin makt offentligt idag, i ett debatt- och ett granskande program. Frågeställning: Hur kan man konkret se att politiker och företagsledare med hjälp av en språklig och visuell retorik presenterar sig själva och sin makt i ett debattprogram och ett granskande program idag? Och vilka likheter/olikheter kan man då urskilja i den politiska självpresentationen mellan dessa program?Val av Teori: Jürgen Habermas teori om återkomsten av den representativa offentligheten som handlar om att den moderna samhällseliten har återutvecklat en modern form av representation, som går ut på att presentera och representera sin makt inför folket och inte för folket.Val av Empiri: Debattprogrammet ?Argument? på SVT 1 och SVT 24. Det granskande programmet ?Uppdrag granskning? på SVT 1, SVT 24 och SVT Opinion.Val av Metod: Den retoriska analysen, med ett semiotiskt förhållningssätt som vetenskapsteoretisk utgångspunkt.

Vi lever i en medieva?rld da?r vi sta?ndigt mo?ter bilder med syfte att pa?verka oss. Det a?r da?rmed viktigt att producera bland annat reklam som sticker ut fra?n ma?ngden och bidrar med na?gonting extra till ma?lgruppen. Att anva?nda celebriteter som ansikte fo?r ett varuma?rke eller produkt o?kar fo?rhoppningen till att fa?nga konsumenternas uppma?rksamhet i en kommunikationsprocess.

Rättsområdet immateriell rätt innehåller ämnet immateriella tjänster. Dessa tjänster tillhör en komplex skala olika tjänster. Dessa skall först och främst skiljas ifrån materiella tjänster, vilket innebär tjänster som har anknytning till lös sak, tillexempel försäljning. Ett exempel på en immateriell tjänst är advokatuppdrag. Det som kännetecknar immateriella tjänster är just att de skiljer sig ifrån materiella tjänster.

I läroplanen för förskolan (2010) framhålls att förskolan ska möta alla barn i sin utveckling samt att verksamheten ska anpassas efter barns olika behov. Utifrån detta tankesätt syftar studien till att öka kunskapen om hur förskollärare tacklar sin uppgift att arbeta inkluderande när barngrupperna tenderar att bli större. I en inkluderande verksamhet ska alla individer delta i en helhet, där olikheter accepteras och ses som värdefulla. För att ta del av förskollärares uppfattningar om verksamhetens vardag, valdes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Informanterna är förskollärare som har arbetat som förskollärare i minst femton år.

Bakgrund: Nyblivna förstagångsföräldrar känner sig oförberedda när de kommer hem efter förlossning och många mår dåligt. Barnhälsovården ska genomsyras av föräldrastöd, hälsofrämjande och förebyggande insatser. Detta sker genom generella och riktade insatser. Hembesök rekommenderas till alla nyblivna föräldrar i enlighet med socialstyrelsens riktlinjer. Statistik visar att hembesök minskar och mottagningsbesök ökar i Sverige.Problem: Föräldrar har behov av stöd från professionella.

Att vara syskon till ett cancersjukt barn kan innebära känslan av att vara åsidosatt. Även en stark oro för sin sjuka syster eller bror kan vara påtaglig. Bakgrunden belyser områden som är knutna till ämnet. Här tas det även upp hur det är att vara förälder till ett barn med cancer samt hur de tycker det påverkar det friska syskonet. Ett problem kan vara att det inte finns tydliga riktlinjer för hur hälso- och sjukvården ska stötta syskonen.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en av de vanligaste folksjukdomarna i Sverige och drabbar många unga vuxna. Diabetes typ 1 innebär att kroppen har brist på insulin och behandlingen av sjukdomen är alltid insulin. För den drabbade krävs ansvar för att kunna hantera sjukdomen så optimalt som möjligt. Unga vuxna upplever ofta att egenvården vid diabetes typ 1 ger begränsningar i det vardagligalivet. Därför är det viktigt att som vårdpersonal ge stöd till dessa unga vuxna.                                                                                                               Syfte: Belysa unga vuxnas upplevelser av att leva med diabetes typ 1.