Syftet med denna undersökning är att identifiera gemensamma mönster av friskfaktorer hos långtidsfrisk administrativ personal på Högskolan Väst. Begreppet långtidsfrisk betyder i sammanhanget två års utebliven sjukfrånvaro med en anställning på tre år. Undersökningen syftar även till att utforska arbetets och fritidens Betydelse för långtidsfriskheten hos personalen. Dessa syften skall uppfyllas med hjälp av en fenomenologisk ansats som innebär att fenomen undersöks utifrån de medverkande respondenternas berättelser av sin livsvärld. Till hjälp för analysen av data har ett verktyg använts vid namn Interpretative Phenomenological Analysis (IPA) som tillämpas genom en systematisk genomgång av transkriptionen.

Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva vilka faktorer som har Betydelse för hur ledningen i en organisation kommunicerar strategi till medarbetarna. För att kunna uppnå vårt syfte har vi använt oss av en kvalitativ metod. Vi har samlat in vår empiri med hjälp av intervjuer utformade som samtal. I analysen har vi sedan tolkat materialet utifrån de teorier vi funnit kunna hjälpa oss förstå det studerade. Vi har funnit 14 faktorer som har Betydelse för hur strategi kommuniceras.

SammanfattningSyftet med detta arbete är att undersöka vilken Betydelse tillgång till specialpedagog på skolan har för elever i läs- och skrivsvårigheter med tanke på utarbetandet av skriftliga åtgärdsprogram. Betydelsen ses då med fokus på innehållet och dokumentationen i de skriftlig utformade åtgärdsprogrammen, samt dess utvärdering och uppföljning. Frågor jag då ställer mig är om dokumentationen i och omkring åtgärdsprogrammen är sådan att det framkommer om det skett en kartläggning av eleven och om denna kartläggning följts upp med utvärdering och uppföljande åtgärder för fortsatt utveckling. Jag frågar mig även om problemet har placerats hos eleven, eller om man sökt problemet på grupp eller organisationsnivå. Min metod utgöras av en jämförande studie av åtgärdsprogram, där jag jag ser på hur dessa skolor utvärderat och följt upp elevernas situation genom kartläggning och/eller test.

Lite mindre än en femtedel av Sveriges befolkning utgörs av personer som är över 65 år och av dessa bor cirka 6,2 % i särskilda boendeformer. Syftet med studien var att undersöka faktorer som är av Betydelse för livskvaliteten för äldre på särskilt boende. Metoden som använts var en litteraturstudie med kvalitativ ansats som inbegrep åtta vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades med innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman (2004). Resultatet presenteras utifrån de fyra kategorierna; vikten av personlig trygghet, denna rubrik sammanfattar vad som påverkar om den äldre känner sig trygg på det särskilda boendet, Betydelsen av mellanmänskliga relationer, denna rubrik innefattar hur äldre upplever kontakten med personal, familj och övriga vänner.

Bakgrund: Mötet mellan sjuksköterska och patient har beskrivits som grundläggande isjuksköterskearbetet och är mer välstuderat i andra sjukvårdsmiljöer än hemsjukvården,som är basen för Sveriges sjukvård och engagerar ett stort antal behövande som vårdasav många anställda. Hemmet får allt större Betydelse som vårdplats och antalet platserpå sjukhusen blir färre.Syftet var att beskriva sjuksköterskan i hemsjukvårdens upplevelse av mötet medpatienten och dennes närstående i deras eget hem (ordinärt boende).Metod: Studien gjordes som en allmän litteraturstudie där vetenskapliga artiklarsystematiskt söktes i olika databaser för att sedan analyseras. Sökningarna resulterade i11 artiklar.Resultatet: Presenteras i tre kategorier som beskriver sjuksköterskans upplevelser:Relationens Betydelse i mötet med patient och närstående, förtroende, tillit och respekt imötet samt maktlöshet, frustration och en känsla att inte räcka till.Diskussion: Med kännedom om hur Betydelsefull relationen till patienten upplevskänns det angeläget att som sjuksköterska i hemsjukvården arbeta personcentrerat ochatt hela tiden lyssna in patient och närstående och försöka anpassa sig till situationen.7Slutsats: Relationen mellan patient, närstående och sjuksköterska har stor Betydelse föroch påverkar alla inblandade parter. Kunskap som är av Betydelse för att möta de kravoch förväntningar hemsjukvården kommer ställas inför när allt fler och allt sjukarepersoner kommer behöva hjälp med allt mer avancerade insatser..

Sedan 2006 är en allvarlig konflikt mellan föräldrarna det vanligaste skälet till att tilldöma en förälder enskild vårdnad vid en rättslig tvist om barn och i Sverige är det i 9 fall av 10 mamman som har enskild vårdnad efter en separation. Syftet med denna studie är att skapa en teori om vad genus har för Betydelse för lämpliga föräldrars möjligheter och begränsningar i en rättslig tvist om barn. Genom intervjuer med domare, advokat, samtalsledare, medlare, en mamma och en pappa som gått igenom en rättslig tvist om barn skapade jag en faktisk teori om vad genus har för Betydelse för lämpliga föräldrars möjligheter och begränsningar i en rättslig tvist om ?barnets bästa?. Min teori är att lagstiftningen om ?barnets bästa? begränsar möjligheterna för lämpliga föräldrar att lösa sina konflikter och att lagstiftningen om ?barnets bästa? inte är tillämpbar på tvister där två lämpliga föräldrar ställs emot varandra.

Syftet med vårt arbete var att undersöka om det har någon Betydelse för barns språkutveckling att läsa högt. I bakgrunden gör vi en kort tillbakablick på barnlitteraturens historia. Vidare beskrivs språkutvecklingen hos barn med hjälp av olika teorier. Här beskrivs hur man genom att läsa högt kan utveckla språket, skapa inspiration till att lära sig läsa och skriva och skapa språklig medvetenhet. Det beskrivs om vikten att ta hänsyn till barns olika erfarenheter samt samtalets Betydelse för språkets utveckling.

Bakgrunden behandlar vårdsituationen i mötet mellan patient och vårdare. Mötet påverkar och kan därför ha Betydelse genom att det ligger till grund för patientens inställning till vården. Joyce Travelbees teoretisk referensram har valts då den fokuserar på mellanmänskliga dimensioner i omvårdnad. Syftet med studien var att undersöka upplevelsen i mötet mellan patient och vårdare, och dess Betydelse för patientens inställning till vården. Syftet besvarades genom en kvalitativ innehållsanalys av vetenskapliga artiklar.

Tre parallella förlopp undersöks, dels den förändring som skett med köksrummet i nyproducerade privata kök i stadsbebyggelse under tiden 1960-2000, dels de tekniska hjälpmedlens och livsstilens Betydelse för matlagningen under samma period.Syftet med studien är att undersöka hur köksrummet, dess utrustning och livsstilen påverkat matlagningen mellan 1960 ? 2000.Två metoder har använts nämligen litteraturstudier och en intervju. Litteraturstudierna är av två slag, dels litteratur om kökets förändring livsstilen och dels en sammanställning och analys av fyra årgångar av vår kokbok. Intervjun har skett per mail.Resultatet av undersökningen visar att människornas livsstil och trenderna omkring dom har påverkat matlagningen och även nya tekniska köksapparater. Däremot torde köksrummets utseende han spelat en mindre roll för matlagningen.Slutsatsen är att de nyproducerade köken, under den period som undersökningen behandlat, har varit så stora och välplanerade att de inte kan ha hindrat för matlagningen.

Detta examensarbete är en undersökning om elevers syn på sina egna bilder och vad somhänder med den när bilderna presenteras i en utställning.Syftet med studien är att undersöka på vilket vis en utställning av elevers bilder kan haBetydelse för hur eleverna reflekterar över sitt arbete och på så vis även ha Betydelse förlärprocessen.Frågan som undersökts lyder ?Vilken Betydelse kan visuell och rumslig presentation avelevers bilder ha för hur de själva värderar och reflekterar över bilderna??Undersökningen har gjorts på en gymnasieskola med två klasser i kursen estetiskkommunikation. Eleverna har fått gestalta bilder och efter arbetet intervjuats om vad detyckte om bilderna. Bilderna presenterades för eleverna på nytt i form av en utställning ochnya observationer och samtal gjordes för att ta reda på vad eleverna tyckte om bildernaunder utställningen.Undersökningsmaterialet har analyserats genom att jämföra hur eleverna värderar ochreflekterar över sina bilder innan och efter utställningen, för att kunna få syn på vilkenBetydelse den visuella och rumsliga presentationen kan ha.Som blivande pedagog känns det viktigt att få en fördjupad förståelse för hurpresentationen av elevers bilder kan ses som en tillgång i bildundervisningen.Tolkning och resultat har prövats med hjälp av olika teorier såväl pedagogiska filosofersom designteorier och forskning om vad utställandet gör med bilden.Jag använder mig av gestaltande metoder under arbetets gång i formandet avutställningen som presenteras för eleverna. Gestaltningen består av en sammansättning av58 elevers bilder som satts ihop i tre bilder och ramats in, och ett bildspel som visar varjebild var för sig.

Uppsatsen handlar om att se om kontexten har någon Betydelse för idégenerering. En kvalitativ undersökning har genomförts genom ostrukturerad intervjuteknik. Empirin har samlats från Ericsson, McCann, Imperiet och People för att se hur individer i teknik- respektive tjänsteföretag genererar idéer och om det är någon skillnad mellan de olika kontexterna. Csikszentmihalyis system för kreativitet och Michalkos kategoriseringar av olika sätt att generera idéer inkluderas i den teoretiska referensramen. Slutsatsen som uppsatsen kommer fram till är att förstå att idéer kommer utifrån företaget, och att kontexten har Betydelse och att olika idégenererande metoder passar inte i alla kontexter..

Denna studie är ett arbete som baserar sig på en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form av intervjuer, som studerar motoriken och rörelsens Betydelse för lärandet. Denna kvalitativa studie bygger på intervjuer med fyra elever och deras föräldrar samt två lärare. Här ställs också frågan om hur jag som lärare kan upptäcka dessa elever och hur jag kan arbeta med dem i skolan. Slutligen ställs också frågan hur dessa barn och föräldrar som arbetar med motorisk träning beskriver detta. I arbetet framgår att rörelser av olika slag kan vara stimulerande för vissa delar av hjärnans utveckling, som senare kan få Betydelse för lärandet.

 Syfte:Uppsatsens syfte är att ge en bild av fastighetsmäklares syn på förtroendets Betydelse under förmedlingsprocessen.Metod:Studien är uppbyggd kring en kvalitativ metod med intervjuer. Teorin grundas på tidigare forskning och litteraturstudier.Resultat & slutsats:Förtroende är ett abstrakt uttryck, som är unikt för varje individ. Kundens förväntningar på den utförda tjänsten är fastighetsmäklarens viktigaste styrredskap i strävan efter nöjda och återkommande kunder. Fastighetsmäklarna i studien är alla väl medvetna om Betydelsen av ett förtroendeingivande arbetssätt.Förslag till fortsatt forskning:En idé till fortsatt forskning är att undersöka fastighetsmäklarnas passivitet när det gäller återkoppling efter avslutad affär. Vilka konsekvenser får det?Uppsatsens bidrag:Arbetet ger en bild av förtroendets Betydelse i förmedlingsprocessen.

Vi har i vår uppsats undersökt hur förskoleklassens verksamhet kan se ut. I en rapport från Skolverket (2000) framkommer det att förskoleklassen ofta ryms i klassrumsliknande miljöer som kan begränsa utrymmet för lek och rörelse. Detta, i relation till vad som betonas i läroplanen för förskoleklassens verksamhet; lek och lustfyllt lärande, gjorde att vi blev intresserade av att undersöka vilka förutsättningar det finns för lek i förskoleklassens inomhusmiljö, vilken Betydelse pedagogen anser att leken har i verksamheten samt vilket syfte de anser att verksamheten har. Vi har med hjälp av kvalitativa intervjuer undersökt hur sju pedagoger i olika förskoleklasser ser på ovanstående och som komplement till intervjuerna gjorde vi observationer i samtliga förskoleklassers inomhusmiljöer. Vårt insamlade datamaterial analyserades med hjälp av vår teoretiska bas; Betydelsen av lek för 6-åringen samt inomhusmiljöns Betydelse för lek och utveckling.

Studiens syfte var att öka kunskap och förståelse om vilken Betydelse frihetsberövande av fäder kan ha för ett barn. Studiens frågeställning löd: Hur beskriver ett urval av frihetsberövade fäder och mödrar och anställda inom kriminalvården sina tankar och iakttagelser om vilken Betydelse frihetsberövandet av fäder kan ha för ett barn? För att nå syftet och kunna besvara frågeställningen formulerades fyra teman: Kunskap om barns behov, Barns reaktioner vid frihetsberövande, Olika rollers påverkan på barn och Vad kan göras för barn med frihetsberövade föräldrar. Studiens forskningsmetod var kvalitativ och bestod av två parintervjuer och fem enskilda intervjuer. Intervjupersonerna utgjordes av tre frihetsberövade fäder, två mödrar, två kriminalvårdstjänstemän och två beslutsfattare.