Studien behandlar studie- och yrkesvägledning till elever på Riksgymnasiet för döva och hörselskadade, där elevgruppen med hörselnedsättning studeras. Ungas övergångar från gymnasiet är extra komplex för denna grupp och de riskerar i större omfattning att hamna i arbetslöshet och utanförskap i samhället. Syftet med studien var att belysa hur studie- och yrkesvägledning kan arbeta med stöd i deras karriärutveckling och förklara hur vägledningsprocessen ser ut och på vilket sätt studie- och yrkesvägledning kan stärka eleverna individuellt. Detta gjordes genom kvalitativa intervjuer av studie- och yrkesvägledare som arbetade/har arbetat på Riksgymnasiet för döva och hörselskadade. Studiens resultat visade att elevernas hörselnedsättning har betydelse inför kommande studie- och arbetsliv.

Procentprojektet. Ett undervisningsförsök i matematik i skolår 6 med fokus på elever i matematiksvårigheter.Syftet med följande arbete är att studera elevers lärande i matematik med fokus riktat mot elever i behov av särskilt stöd. Undersökningsmetoden är ett undervisningsförsök. Undervisningens ämnesinnehåll är introduktion av begreppet procent i skolår 6. Försöket utgår från matematisk modellering som teori. Först görs en genomgång av faktorer som kan bidra till gynnsamma villkor för elevers lärande.

Det här är en kvalitativ studie vars avsikt är att få en ökad kunskap i hur lärare och elever ser på skolkunskap. I studien resoneras det vilka likheter och skillnader det finns mellan elever och lärares syn på skolkunskap och hur synen på skolkunskap påverkar elevernas inlärning. Dessutom diskuteras det hur synen från de båda parterna är i jämförelse med styrdokumentens syn på skolkunskap. Då studien handlar om skolkunskap utgår förhållningssättet från vad som är kunskap. Studien använder sig av en kvalitativ forskningsmetod då det används två datainsamlingsmetoder; intervjuer med lärare och enkäter med elever.

Undersökningens syfte var att studera om det finns någon skillnad mellan elevers resultat i matematik beroende på vilket socioekonomiskt skolområde de bor i efter att de har lämnat förskolan och börjat i förskoleklass, men även att se om det finns ett samband mellan elevernas språkliga förmåga, kön och aritmetisk förmåga i början av förskoleklass.Studiens resultat visar att elever från områden med svag socioekonomisk status hade generellt sämre matematiska kunskaper och färdigheter och grundläggande språklig förmåga jämfört med elever från områden med god socioekonomisk status. Resultatet visar också att elevers språkliga förmåga har betydelse för den förberedande aritmetiska förmågan. I analysen av den språkliga förmågan är det framförallt den fonologiska förmågan som är avgörande för den förberedande aritmetiska förmågan..

Studien har som grund det sociokulturella perspektivet. Individer inom autismspekt-rumet finns i samhället och således även i skolan. Vi har träffat på dessa elever både i den vanliga grundskolan och i särskolan. Syftet med studien är att beskriva två olika nätverk kring sådana elever, en i grundskolan och en i särskolan och det samarbete som sker mellan de berörda parterna och skolans roll i detta. Huvudfrågor och problem-formulering är: Vilka är de olika delarna som ingår i ett nätverk för en elev inom autismspektrumet? Vilka är de viktigaste insatserna för eleven? Studien är en kvalitativ undersökning som baseras på metoderna intervju och observation.

ABSTRACTC-uppsats i sociologiFörfattare: Moa BlomTitel: IV-elever ? En studie av elever som har gått det individuella programmet på gymnasietDet individuella programmet på gymnasiet är ett omdebatterat ämne. Det pågår diskussioner om dess existens och utformning. För att få börja på ett nationellt program på gymnasiet så måste eleven vara godkänd i kärnämnena (matematik, svenska och engelska). Är de inte godkända får de gå på IV-programmet för att inhämta de saknade kunskaperna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever samarbetar i skolslöjden och vilka funktioner detta samarbete fyller. Genom att observera hur elever i årskurs nio samarbetade under slöjdlektionerna samlades material till studien in, material som sedan analyserades och kategoriserades.Resultatet av analysen blev fyra kategorier, eller typer av samarbete;Kunskapsförmedlande samarbete, Diskuterande samarbete, Samarbete när den egna kroppen inte räcker till samt Bekräftande samarbete. Analyser gjordes även av hur tillgängliga lärarna var under de olika lektionerna och hur detta kan ha inverkat på elevernas samarbete, samt rummet och arbetsmiljöns förmodade inverkan..

Det övergripande syftet med studien var att undersöka samband mellan instrument och lärande i Gehörs- och musiklära på gymnasiets estetiska program. Syftet delades in i följande två frågeställningar: Hur tänker och agerar elever utifrån sitt instrument i ämnet Gehörs- musiklära? Hur förhåller sig lärare i sin undervisning till hur elever tänker och agerar utifrån sitt instrument i ämnet Gehörs- och musiklära? Två lärare och fem elever från två olika skolor intervjuades. Ett gehörstest genomfördes med klasserna som ett underlag för intervjuerna med eleverna. Intervjuerna skrevs ut och lästes igenom för att utefter de mönster som kunde skönjas ur texterna struktureras, tolkas i kategorier.

Alla elever bör få samma chans att lyckas i skolan, det är viktigt att skapa positiva förväntningar i syfte att skapa motivation hos våra elever. Positiva förväntingar på livet, sig själv och dem man möter är en förutsättning för att utvecklas och må väl som människa. Det handlar om människans frihet att få växa upp, trygg i den man är och utvecklas till, skolan har här ett stort ansvar att låta barn och ungdomar växa upp  i en värld där positiva förväntningar råder och en tro på allt fantastiskt som livet har att erbjuda. Syftet med studien är att undersöka elevers och lärares uppfattningar kring förväntningar. Ett annat syfte är att synliggöra hur förväntningar kan komma till uttryck genom den respons och återkoppling som lärare ger elever och och kanske bidra till fortsatta pedagogiska diskussioner kring formativ bedömning i den verksamhet jag arbetar.    För att besvara studiens frågeställningar har en kvalitativ metod i form av observationer och  samtal genomförts och som ett komplement har en textanalys utförts. I en kvalitativ forskningsmetod utgår man ifrån att verkligheten är subjektiv och tolkas med hjälp känslor, tankar och uppfattningar. Resultatet visar att elevers och lärare uppfattningar kan se likvärdiga ut när man definierar innebörden av begreppen respons och återkoppling, med det finns också skillnader.

Tidigare studier har påvisat att en elevs diagnos inte alltid får den betydelse som förväntas och diagnosen används därför inte som vägledning i den pedagogiska verksamheten. Syftet med studien är därför att belysa rektorers uppfattningar om att använda diagnosen som vägledning i pedagogisk verksamhet. Följande frågor ställdes för att kunna besvara studiens syfte; Vilka uppfattningar har rektor om att använda diagnosen som vägledning i pedagogisk verksamhet? Hur uppfattar rektor sitt ansvar för elever med diagnos? Vilka möjligheter och begränsningar finns i samarbete och kommunikation runt elever med diagnos? Teoretisk utgångspunkt har varit ramfaktorteorin. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer med sex rektorer i tre kommuner.

Syftet med vår undersökning är att studera hur elever och pedagoger på en högstadieskola upplever mobbningsförekomst samt skolans praktiska bekämpning av den. Undersökningsgruppen bestod av tretton elever samt tre elever som var ?spanare?. Tre lärare intervjuades varav två stycken var aktiva i mobbningsteamet. Även rektorn intervjuades samt två fritidsledare och en kurator.

Vi har valt att studera modersmålets betydelse eftersom Sverige under de senaste åren har blivit ett mångkulturellt land och pedagogerna kommer att möta många elever med rötter i andra länder. Denna studie syftar till att undersöka hur blivande och verksamma lärare med inriktning mot modersmål eller mot övriga ämnen ser på modersmål och andraspråk. I arbetet tar vi bland annat upp modersmåls-undervisningens historia, vad Skolverket har rapporterat de senaste decennierna om modersmål och om barns språkinlärning. Vi har arbetat utifrån en kvantitativ metod för att nå ut till ett stort antal respondenter. Medverkande i vår undersökning är totalt 86 personer, varav 24 modersmålslärare, 32 lärare i övriga ämnen och 30 lärarstudenter, som besvarat enkäter i en attitydundersökning.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka högstadieelevers syn på hälsa och om denna uppfattning skiljer sig mellan socioekonomiska klasser.Vilken betydelse har fysisk och psykisk hälsa enligt eleverna i de olika skolorna samt vilka faktorer påverkar elevernas välbefinnande enligt dem själva?Vilka likheter och skillnader finns mellan socioekonomiska faktorer och elevers syn på hälsa?Hur ser föräldrarnas och barnens aktivitetsnivå ut i olika socioekonomiska klasser?På vilket sätt arbetar skolorna med hälsa utifrån ett lärarperspektiv och skiljer det sig mot elevernas uppfattning?MetodMetoden som studien bygger på är en kvantitativ enkätundersökning samt kvalitativa intervjuer med två idrottslärare. De namn skolorna har i studien är fingerade. Etternässlaskolan är placerad i norra Stockholm i en kommun med låg socioekonomisk status medan Kungsljusskolan är placerad centralt i östra Stockholm, i en kommun med hög socioekonomisk status. Det var 414 elever i årskurs 7-9 som svarade på enkäten och 407 svar var fullständiga.ResultatResultaten visar att elevernas syn på fysisk hälsa fokuserar på kroppens rörelser och att vara frisk ? på utsidan.

Hur kan pedagogerna stödja elever med koncentrationssvårigheter? Hur kan pedagogen i klassen skapa ett klimat i klassrummet som passar alla elever?Genom att intervjua sju pedagoger på fem olika skolor har vi fått deras perspektiv och syn på de här frågorna. Resultatet från våra intervjuer visar att pedagogerna är beroende av varandra för att miljön i skolan ska gynna alla elever. De intervjuade pedagogerna anser att eleverna med koncentrationssvårigheter är i behov av trygghet vilket de får genom struktur i klassrummet. Detta uppnådde pedagogerna på olika sätt beroende på om eleverna befann sig i en vanlig skola eller på en resursskola.

Syftet med undersökningen är att belysa hur högstadielärare verksamma på olika skolor i södra Sverige resonerar kring elevers socioekonomiska förutsättningar kan påverka lärares förväntningar på elevernas prestationer i skolan, vilket också var grunden till de tre frågeställningar som studien bygger på. Vi har genomfört studien med hjälp av kvalitativa metoder. Resultatet från fyra semistrukturerade intervjuer på fyra olika skolor har tolkats med hjälp av relevant litteratur och aktuell forskning. Intervjupersonerna menar att socioekonomiska förutsättningar har stor betydelse för elevers resultat. På grund av elevernas olika socioekonomiska förutsättningar hade majoriteten av lärarna olika förväntningar på sina elever.