I min studie har jag följt åtta elever med svenska som andraspråk genom förskoleklassen och årskurs ett. Syftet medstudien har varit att söka förståelse för varför elever lyckas så olika med sin läs- och skrivinlärning trots att de fårsamma undervisning. Min hypotes har varit att de elever som får svårigheter med att lära sig läsa och skriva inte ärdelaktiga i skolans språkliga gemenskap.För att söka stöd för mitt antagande har jag observerat eleverna under den pedagogiska samlingen i förskoleklassen.Då observationsstudien var avslutad tog jag del av resultaten på de test som skolan genomförde under tiden iförskoleklassen och årskurs ett. Jag har också intervjuat elevernas föräldrar och läraren i förskoleklassen.Inledningsvis har jag gjort en teoretisk genomlysning av följande områden: Språklig gemenskap, socialisering tillskriftspråksanvändning, flerspråkighet och andraspråksinlärning, svenska som andraspråk,modersmålsundervisning samt förskoleklassen.Jag fann att det är nödvändigt att använda flera metoder för att upptäcka de elever som riskerar att få svårighetermed sin läs- och skrivinlärning. Under observationerna framgick det tydligt hur elever som inte är fonologisktmedvetna förhåller sig till den pedagogiska samlingen.

Denna studie syftar till att belysa pedagogers perspektiv på Språkintroduktionsprogrammen. Pedagogernas perspektiv är i huvudsak med avseende på vad pedagogerna har för roll på programmet, samt hur de arbetar för att eleverna ska integreras i skolan och nå kunskapsmålen. Genomförandet av studien bygger på kvalitativa intervjuer med pedagoger på samtliga Språkintroduktionsprogram i en medelstor svensk kommun. Resultatet visar att lärarna är väldigt enade i sin pedagogiska syn om hur arbetet på Språkintroduktionsprogrammen ska se ut. Samt att de anser att det är för lite integration mellan Språkintroduktion-eleverna och resten av skolan.

Syftet med detta arbete var att studera hemspråket betydelse för elevens utveckling i matematik och undersöka lärarens och elevens syn på matematiskt undervisning på modersmålet. Jag har intervjuat nio elever och fyra lärare i den mångkulturella skolan som jag jobbar i. Genom detta arbete har jag kommit fram till att studiehandledningen på modersmålet i studieverkstadsverksamheten som startades i skolan sedan 2005 är av stor betydelse för eleverna, där studiehandledningen på modersmålet gör att elevernas inlärning i både matematik och språk blir starkare.Nyckelord: modersmål, studiehandledning, andraspråkselever..

Syftet med detta arbete var att undersöka vad elever reflekterar över vid problemlösning. För att finna svar på detta genomfördes observationer, där elever i årskurs 8, fick lösa ett matematiskt problem. Eleverna arbetade enligt Polyas problemlösningsmetod. Denna metod är indelad i fyra faser där den sista fasen är att se tillbaka och reflektera över det lösta problemet. Resultatet visar på en ovana bland eleverna att reflektera efter löst problem.

I denna uppsats har jag ämnat att med utgångspunkt i Malmö undersöka gymnasielever syn på historia, dels som skolämne och dels historians betydelse utanför skolan. Basen för undersökningen har utgjorts av en enkät som besvarades av 117 elever. Tidigare forskning inom samma område har genomförts i andra delar av Sverige och huvudtanken med föreliggande studie har varit att se hur gymnasielever i Malmö svarar på liknande frågor. Med en överväldigande majoritet anser eleverna att det är Europas och 1900-talets historia som är den mest intressanta, en åsikt som. Eleverna tycker i kontrast till tidigare forskning om att lyssna till sina lärares historier samtidigt som många elever saknar utflykter till museer och historiska platser. Historiemedvetandet kan här sägas vara mycket eurocentriskt något som är föga förvånande då både lärare och elever enkelt kan relatera till det Europa de lever i.

Syftet med vår studie är att undersöka lärare och elever i grundskolans tidigare års upplevelse av självbildens betydelse för motivation, lärande och lärmiljö. Vi har använt oss av intervjuer som undersökningsinstrument samt framställt observationsskisser av olika klassrum. Intervjuerna genomfördes med elever i årskurs 1 och 2 och med klasslärare i årskurs 1 och 2. Klassrumsobservationerna genomfördes i respektive klasslärares hemklassrum. Totalt intervjuade vi fyra klasslärare samt 23 elever. Resultatet visar att de intervjuade lärarna är eniga om att självbilden har stor inverkan på både lärande och motivation.

Sammanfattning/ AbstractSyftet med det här examensarbetet och undersökningen är att dels ta reda på hur matematikundervisningen ser ut i de olika pedagogikerna montessori jämfört med traditionell pedagogik. Dels att undersöka hur matematiklärarna undervisar och vad pedagogiken har för betydelse för inlärningen i matematik. Samt att undersöka hur noga pedagogikerna följer den nya läroplanen. Metoden som valts för att kunna genomföra undersökningen är intervjuer med fyra matematiklärare på de två deltagande skolorna. Därtill att göra observationer i två klasser på vardera skolan.

Syftet med vår undersökning var att se om vi som blivande pedagoger kunde öka elevernas läslust med hjälp av ett tematiskt arbete kring skönlitteratur. Vi har använt oss av olika litteraturer kring forskning av läslust. Vår undersökning är genomförd under vår VFU i en årskurs 4 i Luleå kommun. För att få en bredare kunskap om elevernas läsvanor och läslust har enkätundersökningar, intervjuer och observationer genomförts. Vårt arbete är av kvalitativ karaktär.

Följande studie har som syfte att undersöka vad specialpedagoger anser är viktigt att tänka på i arbetet med de elever i förskola/skola som befinner sig i sociala och emotionella svårigheter. Vi avser även att undersöka vilken roll specialpedagoger anser sig ha gentemot övriga pedagoger i detta arbete. Studien ger en översikt av tidigare forskning om bemötandets betydelse samt vikten av socialt samspel. Hur eleverna blir bemötta i förskola/skola kan vara avgörande för deras fortsatta utveckling. Med hjälp av kvalitativa intervjuer med specialpedagoger sökte vi och fick svar på syftet samt våra frågeställningar: Vad anser specialpedagoger är viktigt att tänka på i arbetet med elever i sociala och emotionella svårigheter? Vilken roll anser specialpedagoger sig ha i arbetet med dessa elever och hur anser de sig kunna stödja övriga pedagoger i detta arbete? Sammanfattningsvis pekar resultaten i vår undersökning på att alla intervjuade specialpedagoger anser att samarbetet med föräldrarna till är av stor vikt för att skapa gynnsamma förutsättningar för eleverna.

Barnlitteratur kan ha en stor roll i barns utveckling i den tidiga åldern. Detta examensarbete fokuserar på barnlitteraturens betydelse för barn i förskolan och skolan. Syftet med studien har varit att studera hur lärarna använder sig av barnlitteratur och hur litteraturen används i förskolan och skolan. Våra frågeställningar är: Hur väcker pedagoger barns intresse för att läsa? Hur säger pedagoger att de använder sig av barnlitteratur i undervisningen? Vad anser barn om barnlitteratur? De metoder som använts för att besvara frågeställningar har varit intervjuer med lärare och frågor i form av enkäter för barn/elever på två olika skolor.

 Arbetet behandlar problematiken om elever som far illa i hemmet, ett känsligt, viktigt och emotionellt svårt område. Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger och andra personer som har varit i kontakt med ämnet, presenterar arbetet hur intervjupersonerna resonerar om bemötandet och upptäckandet av dessa elever. Arbetet tar även upp hur pedagoger går vidare med sina misstankar. Resultatet visar att pedagoger måste vara uppmärksamma på olika signaler elever och deras föräldrar sänder ut. Det kan röra sig om förändrat beteendemönster eller kläder som inte är passande för vädret.

Syftet med studien var att undersöka pedagogers uppfattning och erfarenhet av hur det matematiska språket inverkar på elevers möjlighet till ökad begreppsförståelse. Studien ger en översikt över tidigare forskning om det matematiska språkets inverkan på begreppsförståelsen. Med hjälp av enkätundersökning och intervjuer ville jag ta reda på hur pedagoger arbetar för att utveckla det matematiska språket och därmed stärka elevernas begreppsförståelse, men också vilka möjligheter eller hinder som pedagoger möter i detta arbete. Jag ville också ta reda på vilka grundläggande förutsättningar som är betydelsefulla för att möjliggöra ett arbetssätt där man medvetet arbetar med det matematiska språket som medel att nå ökad begreppsförståelse, samt vilken betydelse ett sådant arbetssätt har för elever i matematiksvårigheter. Sammanfattningsvis visar resultaten av mina undersökningar på samstämmighet hos pedagogerna att om pedagogen i matematikundervisningen arbetar medvetet med det matematiska språket och eleven får arbeta språkligt aktivt i samspel med pedagog/kamrater finns förutsättningar för att elevens matematiska begreppsförståelse utvecklas. Faktorer av betydelse är att eleven får arbeta i en liten flexibel grupp i en ändamålsenlig lokal med god tillgång till konkret och laborativt material där arbetssättet är verklighetsbaserat och under ledning av en kompetent pedagog/specialpedagog. Vidare framkom att dessa förutsättningar har särskilt stor betydelse för elever i matematiksvårigheter..

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på i vilka klassrumssituationer flerspråkiga elever i årskurs 2, upplever att andraspråksinlärningen blir meningsfull, samt att ta reda på vilken betydelse den kulturella identiteten har för andraspråksinlärningen.För att söka ett svar på syftet har en kvalitativ intervjustudie av flerspråkiga elever i årskurs 2 gjorts. Undersökningen har en sociokulturell syn på lärande. Frågeställningarna för undersökningen har varit; I vilka sammanhang och situationer upplever eleverna att andraspråksinlärningen är meningsfull? Vilken betydelse har elevens kulturella identitet för en meningsfull andraspråksinlärning?Undersökningen visar att eleverna tycker om att skriva texter där de själva får välja innehållet och de väljer vad de ska skriva om efter deras egna erfarenheter och intressen. De tycker det är roligast att läsa när de får läsa litteratur som de har valt själva från bokbussen eller hemifrån.

När eleverna väljer till gymnasiet genomför ett flertal av dem ett byte av program i nära anslutning till skolstart. Undersökningen tittar närmare på omvalet och kan komma att vara ett stöd för samtliga yrkeskategorier inom skolan som möter elever inför gymnasievalet. Studie- och yrkesvägledare inom skolan skall vara ett stöd i personalgruppens studie- och yrkesorienterande insatser vilket gör resultatet relevant för deras yrkesutövning. Syftet med undersökningen är att få veta vilka aktiviteter som kan ha haft betydelse för ungdomars val till gymnasieskolan samt vilka de viktigaste anledningarna till omval varit. Som metod har en kvantitativ enkät med semistrukturerade frågor använts.

Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse och kunskap om hur elever i årskurs 4-6 med intresse och fallenhet för matematik ser på sitt eget lärande och sin egen förmåga inom matematiken. Följande frågeställningar besvaras i studien: I vilka undervisningssituationer lär sig elever med fallenhet och intresse för matematik på bästa möjliga vis? Hur beskriver dessa elever sitt intresse och sin fallenhet för matematik? Samt vilka styrkor respektive svagheter anser elever med intresse och fallenhet för matematik sig ha inom ämnet? Studien har en kvalitativ inriktning där resultatet har baserats på semistrukturerade intervjuer som genomförts med sex elever. Resultatet av studien visade att elever med intresse och fallenhet för matematik är medvetna om sin förmåga med försiktiga med att prata om den. Resultatet visade även att dessa elever föredrar en undervisning som präglas av muntlig matematik i vilket eleverna får arbeta med uppgifter som stimulerar och utmanar dem.