Litteratur som berör begreppet individanpassad undervisning framhåller både positiva samt negativa aspekter, vad beträffar detta arbetssätt. Med denna bakgrund fann vi det intressant att undersöka hur verksamma pedagoger i grundskolans tidiga år, uttrycker sig om individanpassad undervisning. För att studera hur det ser ut i verksamheten, valde vi att använda oss av en kvalitativ metod med intervjuer som teknik för insamlande av data. Det material som samlats in har analyserats och beskrivits med hjälp av teorianknytning. Resultatet visade att tidsrelaterad individualisering är den form som tillämpas mest i undervisningen, men respondenterna poängterar också betydelsen av att anpassa undervisningen till den nivå där eleven befinner sig, det vill säga svårighetsrelaterad individualisering.

Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse för hur chefer använder, prioriterar och uppfattar internkommunikationen, samt att utröna huruvida denna skiljer sig åt mellan olika kontexter. Genom att studera fyra företag, två från industribranschen och två från servicebranschen har vi besvarat vår problemställning ?Hur fungerar internkommunikation och skiljer sig denna åt mellan olika kontexter?? Den teoretiska referensramen är uppbyggd utifrån de aspekter vi funnit betydande för internkommunikationen vilka vi sedan utformat en modell som vi anser beskriver hur internkommunikationsprocessen fungerar.Vi kan konstatera att vår modell kan användas för att skapa en tydlig bild över hur internkommunikationen fungerar samt att den underlättar vid identifiering av problem som skapar instabilitet i modellen, det vill säga en sämre fungerande internkommunikation. Utifrån detta kan vi rekommendera företagen till utöka användandet av elektroniska kanaler, förtydliga målen med internkommunikationen samt att göra specifika medarbetarundersökningar på hur internkommunikationen uppfattas fungera i företaget..

Syftet med examensarbetet var att klarlägga om räkneuppgifterna i ett urval av matematikböckeri år 7 kunde anses vara j ämställda, samt att se om det hade skett någon förändring övertid. För att göra detta analyserade vi sex matematikböcker utgivna runt åren 1990 till 2000.En bok behöver inte vara jämställd bara för att det finns lika många kvinnor som män, utandet har även stor betydelse i vilket sammanhang de är representerade. Därför såg vi på järnställdhetur både en kvantitativ och en kvalitativ aspekt, genom att vi undersökte hur könsfördelningensåg ut och hur genus konstruerades.För att både flickor och pojkar ska kunna känna samma anknytning till personerna som återfinnsi uppgifterna är det viktigt att båda könen blir representerade likvärdigt vad gäller derasintresseområden. Risken finns att användandet av läroböcker som inte är j ämställda, styr elevernain i en genusnivå där flickor inte kan göra manliga saker eller pojkar kvinnliga.Resultatet av vår underökning visade ingen större förändring över den undersökta tidsperioden.Det som kunde ses var att könsfördelningen i de sex matematikböckerna var relativt järnställd.Men däremot konstruerades genus, i ett flertal böcker, på ett sätt som gjorde att männenfick utrymme i kvinnornas värld medan kvinnorna oftast lämnades utanför männens värld..

Denna uppsats är en fallstudie som behandlar de medlingsförsök som gjorts i konflikten i Liberia. Syftet är att med hjälp av olika teorier om medling hitta förklaringar till varför medlingen misslyckats. Vår huvudsakliga frågeställning är varför de otaliga försöken att medla till en konfliktlösning inte har lyckats? Vi ser även på hur andra internationella och regionala aktörer som FN, ECOWAS och USA har påverkat fredsavtalen.Vårt resultat visar på att det internationella samfundets med USA och FN i spetsen inte varit speciellt aktiva i konfliktens tidiga skede. Detta har lett till att ingen tillräcklig press har satts på parterna i förhandlingarna och avtalen därför har misslyckats.

Sammanfattning:Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur slöjdlärare ser på den kreativa processen i slöjdämnet, den så kallade slöjdprocessen, vilken funktion den kan fylla och hur den kan lyftas fram i undervisningen. För att söka svar på dessa frågor har jag intervjuat fem verksamma slöjdlärare om deras syn på processen och vilka metoder de tillämpar i sin undervisning. En genomgång av litteratur i ämnet visar att elever har svårt att förstå vad som är syftet med slöjdundervisningen. Ämnet anses inte ha betydelse varken för framtida arbetsliv eller fortsatta studier. Jag menar i den här studien att slöjdämnet, förvaltat på rätt sätt, kan ha stor relevans för både framtida studier, arbetsliv och inte minst elevernas utvecklande av självkännedom.

Syftet med denna c-uppsats var att beskriva pedagogers uppfattningar om röstens inverkan i kommunikation med barnen. Vi ville även synliggöra hur pedagogerna använder sin röst i aktiviteter med barnen vid samling, påklädning, ute- och innelek. Metoden vi använde var kvalitativa intervjuer som utgår från en fenomenologisk ansats. Vi intervjuade tio pedagoger varav åtta är verksamma på förskola och två icke verksamma. Resultatet av studien visade att pedagoger uppfattar att rösten har en betydande roll i kommunikation med barnen.

I denna studie underso?ks fo?rskolla?rares olika fo?rha?llningssa?tt till ho?gla?sningssituationen och barns spra?kutveckling. Syftet a?r att diskutera och problematisera fo?rskolla?rares konstruktioner av barns spra?kliga aktiviteter i samband med ho?gla?sningssituationen. Empirin grundas pa? intervjuer med fem fo?rskolla?rare vilka analyseras med hja?lp av diskurspsykologi.

I detta examensarbete har vi valt att forska om krigets inverkan på barn vilket blev vår utgångspunkt till syftet. Syftet blev att undersöka vad två pedagoger och en psykolog berättar om krigets inverkan på traumatiserade barn från krig. Vi har i litteraturöversikten presenterat olika faktorer som kan påverka barnens utveckling som exempelvis trauma, posttraumatisk stress och kris. Vi har även valt att presentera olika pedagogiska och psykologiska metoder som visar på hur man kan bearbeta barnens traumatiska upplevelser. Vi valde att intervjua två lärare och en psykolog för att ta del av deras erfarenheter kring arbetet med traumatiserade barn från krig.

Cykling f?r transport har potential att vara en del av h?llbara st?der och samh?llen genom att bidra till h?llbara transporter och fr?mja fysisk aktivitet. F?r att ?ka transportcyklandet arbetar planeringsakt?rer med att vidareutveckla utvalda cykelv?gar till s? kallade supercykelv?gar. Vidareutvecklingen best?r dels av upprustning av cykelv?garnas standard och av att synligg?ra dem genom gestaltning bland annat i form av enhetlig v?gvisning.

Kursplanen för historia i årskurs 4?6 är till stor del utformad efter det västerländska och nordiska samhället. Denna studie har därför haft sin utgångspunkt i att undersöka hur elevers identitet påverkas genom en eurocentrisk historieundervisning. Målgruppen har varit elever med utomnordisk bakgrund. Syftet var att se elever och lärares erfarenheter och tankar kring mångkulturell historieundervisning samt hur denna bedrivs.

Syftet med uppsatsen är dels teoretisk i form av att reda ut begreppet social redovisning samt hur social redovisning och hållbarhetsredovisning förhåller sig till varandra, och dels empirisk då jag ämnar undersöka huruvida denna redovisningsform bättre kan visa en verksamhets effektivitet bättre än traditionell redovisning där verksamheten har sociala verksamhetsmål. Studieobjektet i denna undersökning är KulturAkademin, vilken är ett gemenskapsföretag vars primära verksamhetsmål är att driva musikskolan i Storuman.För att uppnå detta syfte genomfördes fyra intervjuer med personer som har erfarenhet av social redovisning eller företag med sociala verksamhetsmål eller en kombination av de båda.Undersökningen visar att det finns två olika uppfattningar om vad begreppet social redovisning innebär. En mening är att begreppet kan likställas med begreppet hållbarhetsredovisning som är en redovisning i tre dimensioner ? ekonomisk, social och miljömässig dimension och en mening är att det är en redovisningsform som visar de sociala effekterna av en verksamhet dvs en av de tre dimensionerna i hållbarhetsredovisning.Vad gäller det empiriska syftet är undersökningens resultat tydligt. En social redovisning skulle visa KulturAkademins effektivitet bättre än en traditionell redovisning då den traditionella endast visar ett verksamhets resultat ur en ekonomisk aspekt.

?Bakgrund: I tidigare forskning framkommer det att samlärande är en central aspekt i undervisningen, men att monologiska kommunikationsmönster med individualiserat arbete fortfarande är det vanligaste undervisningssättet i dagens skola. Med utgångspunkt från det sociokulturella perspektivet ses den sociala interaktionen, med språket i fokus, som ett bra inlärningssätt för elever att utvecklas och inhämta kunskap på.Syfte: Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka olika förutsättningar för lärande som erbjuds i två utvalda klasser, vilka redovisas som fall. Vår utgångspunkt är att val av arbetssätt speglar pedagogens syn på kunskap och lärande. Genom att observera ges det möjlighet att upptäcka vilka olika arbetssätt som erbjuds.Metod: Frågeställningarna som ligger till grund för studien har besvarats genom kvalitativa observationer, vilka utförts på två skolor i två olika kommuner i två olika klasser inom grundskolans senare år (åk 6-9).Resultat: Studien visar, utifrån vad vi har sett, på att lärande sker genom olika arbetssätt, men främst genom individuellt arbete.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka vilka skyddsfaktorer som funnits i dessa maskrosbarns liv, hur de trots en destruktiv uppväxtmiljö kunnat skapa ett fungerande liv. Alla intervjupersonerna i denna studie har vuxit upp med föräldrar som haft missbruk och/eller psykisk sjukdom. Datamaterialet samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer som hade fem stycken teman. Empirin analyserades sedan med hjälp av anknytningsteori och Antonovskys teori KASAM. Resultatet visar att det fanns skyddsfaktorer och att dessa spelat stor roll för intervjupersonerna.

En ökad handel med Kina har inneburit att fler svenskar arbetar och bor där tillfälligt. Det betyder att det finns intresse att undersöka kulturella skillnader för att underlätta anpassningar vid arbete och fritid. Åtta personer med erfarenhet av att arbeta och leva i Kina intervjuades. Resultatet visade på betydande skillnader i kommunikation, tidsuppfattning, organisation, relationer och socialt beteende. Kommunikationssvårigheter fanns både under arbete och vid fritid vilket berodde på språket i sig samt olika kommunikationsstilar.

I den här uppsatsen undersöker jag transitivitet och konstruktionsväxling. Detta gör jag genom att undersöka hur två verbgrupper (äta-verb och kontakt-verb) växlar konstruktioner, närmare bestämt argumentkonstruktioner. Konstruktionsväxlingar kan ge information om en konstruktions egenskaper, samt information om det verb som ingår i växlingarna.Traditionellt ses transitivitet ha att göra med om ett verb normalt konstrueras med objekt eller inte. I denna uppsats utgår jag istället från att transitivitet är något gradvis (jmf Hopper & Thompson 1980) där semantiska faktorer som avsikt, påverkan och aspekt spelar roll. Transitivitet i den här uppsatsen har alltså inte enbart med objektsförekomst att göra.Den teoretiska ramen för uppsatsen är konstruktionsgrammatik.