Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sväljningssvårigheter hos patienter som genomgått kirurgisk behandling på grund av munhålecancer genom att undersöka vad som bidrar till sväljningssvårigheter, hur patienterna upplever sväljningen samt hur vårdpersonalen kan hjälpa dessa patienter. Studien baserades på 12 vetenskapliga artiklar som söktes fram i databaserna PubMed och Cinahl. Resultatet indelades utifrån vilket metodologiskt tillvägagångssätt som använts i studierna, videofluoroskopi respektive frågeformulär. Förekomst och resektion av tumör i orofarynx, särskilt tungbasen, gav större sväljningsdysfunktion jämfört med orala tumörer i flera av videofluoroskopistudierna. När frågeformulär användes för att undersöka patienternas självupplevda sväljning sågs att strålbehandling var en viktig negativ faktor för sväljningen.

Denna studie har syftat till att undersöka serieentreprenörers kognitiva kunskapsstrukturer för att identifiera centrala faktorer vid affärsmodellering. Intervjuer har, med hjälp av intervjutekniken repertory grid, genomförts med tio serieentreprenörer runt om i Norrbotten. I denna studie har serieentreprenörernas affärsmodeller delats upp efter tillväxtgrad för att möjliggöra jämförelser av företag med olika tillväxtgrader. Jämförelserna visar hur serieentreprenörers kognitiva kunskapsstrukturer tar sig uttryck vid affärsmodellering i företag med olika tillväxtgrad. Data från intervjuerna har utmynnat i en medelvärdesanalys, en klusteranalys och en principalkomponentanalys som presenterats och analyserats med inspiration från studiens teoretiska referensram.

Rekrytering innebär att hitta rätt person till rätt plats när ny arbetskraft ska tillsättas. Svårigheten är att det inte existerar ett bästa sätt att utforma en rekryteringsprocess på. Rekryteringsprocesser ser därför olika ut i olika organisationer. Syftet med undersökningen var att på ett kvalitativt sätt nå en djupare förståelse om vilka faktorer som påverkar rekryteringsprocessers utformande. Resultatet baserades på halvstrukturerade intervjuer med fem rekryteringsansvariga.

AbstractMellan 1944-1950 gick Frankrike från att förorda ett decentraliserat,stympat och i praktiken svagt Tyskland till att medverka till den centraliserade Västtyska republikens statsbildning.Man tog dessutom, med Schumanplanen, initiativ till ett djupgående samarbete mellanstaterna.Med ländernas historiska fiendeskap som bakgrund var detta en snabb och betydande process. Syftet med den här studien har varit tvådelat: med Jakob Gustavssons modell för utrikespolitisk förändring har vi ämnat beskriva och analysera omställningen samt revidera modellen efter de svagheter vi funnit vid appliceringen. Arbetet har gått genom ett brett material av historiska andrahandskällor och genom några moderna statsvetenskapliga teoretiker inom utrikespolitisk förändring.Vi har funnit att samspelet mellan deninternationella strukturenochett fåtal individer resulterade i två genombrott för en ny fransktysklandspolitik den berörda perioden.Internationellla faktorer, Georges Bidault och Jean Monnet bör tillskrivas den franska kursändringen. Ett av modellens huvudinslag,att en förändring förutsätts ske i nyckelaktörens föreställningsvärld, har vi inte funnit belägg för i vårt fall och föreslår därmed att modellen revideras något.Nyckelord: Utrikespolitisk förändring, Frankrike, Tysklandsfrågan, Fransk -amerikanska - relationer och kalla kriget..

Arbetslo?shet a?r ett makroekonomiskt problem som genererar samha?llsekonomiska kostnader och pa?verkar ma?nga ma?nniskor i olika utstra?ckning. I Sverige finns betydande skillnader i regional arbetslo?shet mellan la?nen vilket ger ska?l till att underso?ka vilka faktorer som pa?verkar den regionala arbetslo?shetsniva?n. Syftet med denna uppsats a?r att analysera fo?ljande variablers effekt pa? den regionala arbetslo?shetsniva?n i Sveriges la?n:Procentuell fo?ra?ndring i antal sysselsattaAndelen individer i arbetskraften av populationenAndelen utrikesfo?dda av populationenUtbildningsniva?A?lderssammansa?ttningBefolkningsma?ngd per km2Lo?neniva?För att uppfylla syftet har en regressionsmodell skapats som sedan skattats via paneldata da?r ovansta?ende variablers effekter analyserats.

 Forskning tyder på en ökad brist på välbefinnande bland tjejer. Trots denna ökning mår de flesta tjejer bra. Olika faktorer påverkar tjejernas välbefinnande på diverse sätt. Syftet med föreliggande undersökning var att få en djupare förståelse för hur tjejer ser på sitt eget välbefinnande och vilka faktorer de upplever som viktiga för denna upplevelse. En kvalitativ undersökning med deduktiv ansats genomfördes med 8 tjejer som gick sista året på gymnasiet.

Post stroke depression (PSD) är en vanlig komplikation hos patienter som drabbats av stroke och som kan leda till sänkt livskvalitet, lidande, försämrad förmåga att rehabiliteras, komorbiditet samt risk för suicid. PSD har en betydande inverkan på återhämtningen hos strokedrabbade patienter och trots den höga förekomsten av sjukdomen så är den idag otillräckligt uppmärksammad och behandlad. Sjuksköterskan är fokuserad på den kroppsliga rehabiliteringen och anser det ofta vara problematiskt att upptäcka den psykiska ohälsa som ofta följer en stroke. .

För den schizofrene patienten kan kontakten med andra människor vara svår och de känner ofta skräck inför mötet- Detta är ett dilemma när patienter med schizofreni uppsöker den somatiska vården. Vårdpersonal inom den somatiska vården har ofta ingen psykiatrisk utbildning och patienter med funktionshinder säger sig uppleva att de ofta blir kränkta i sina kontakter med sjukvården och att de ofta möts av bristande respekt. Syftet med denna studie var att beskriva vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans bemötande av den schizofrene patienten i den somatiska vården. Studien är en litteraturstudie. Nio vetenskapliga artiklar, som är förstahandskällor och vetenskapligt granskade, analyserades.

Hot och våld inom vårdyrket är något som inte är unikt för Sverige utan det förekommer i andra länder med. I vissa fall kan hot och våld leda till längre sjukskrivningar men även till dödsfall. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som kunde reducera hot och våld gentemot sjuksköterskan på arbetsplatsen. Studien har utförts enligt Goodmans systematiska tillvägagångssätt och sökningarna har gjorts i Pubmed, Cinahl, Medline och i The Cochrane Library. Kvantitativa samt kvalitativa studier har inkluderats i litteratursökningen.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur fysisk aktivitet och socialt stöd påverkar fyra elevers upplevelse av mental hälsa med fokus på negativ stress.-          Hur påverkar fysisk aktivitet upplevd stress hos fyra elever i årskurs 9?-          Hur påverkar socialt stöd upplevd stress hos fyra elever i årskurs 9?MetodStudien har genomförts som en kvalitativ undersökning med utgångspunkt i hermeneutiken. För att besvara frågeställningarna har intervjuer med halvstruktur genomförts på fyra elever i årskurs 9. Intervjuerna genomfördes med ljudinspelning och varade mellan 15 och 30 minuter. Materialet transkriberades och analyserades med hjälp av Krav- Kontroll- Stödmodellen.

Bakgrund: Undernäring är ett vanligt förekommande problem bland den äldre befolkningen. Att kunna identifiera de människor som lider av undernäring ligger inom sjuksköterskans omvårdnadsansvar. Mini Nutritional Assessment (MNA) skalan är ett av de olika mätinstrument som används för att i tidigt skede upptäcka undernärda äldre eller de som riskerar att bli undernärda. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av användning av MNA-skalan hos äldre patienter. Metod: Semistrukturerade intervjuer med hjälp av en intervjuguide genomfördes med tio yrkesverksamma sjuksköterskor på två geriatriska avdelningar.

I denna studie undersöktes faktorer som kan påverka individers positiva attityder gentemot organisationsförändringar. Syftet med studien var att titta på individen och dess attityd gentemot organisationsförändringar. Undersökningsmetoden bestod av en enkätundersökning, i vilken fokus ligger på åtta olika faktorer som kan tänkas påverka eller skapa positiva attityder hos individerna i organisationen vid en förändring. Urvalet bestod av individer från tre olika organisationer med olika förändringserfarenheter. Kön, ålder, erfarenhet samt utbildning varierade bland våra respondenter.

Under lång tid har hälsoarbetet bestått av insatser inom det patogena området som fokuserar på orsaker till ohälsa och sjukdom. Utifrån ett salutogent perspektiv söks istället hälsans ursprung. Perspektivet utgår från vilka faktorer som gör att människor mår bra och vidmakthåller hälsan trots omständigheter som bidrar till att de är eller har varit utsatta för potentiellt sjukdomsframkallande biologiska eller psykosociala faktorer. Syftet med studien var att studera lantbrukares upplevelse av hälsa, med avsikt att beskriva salutogena faktorer för hälsa som kan vara användbara i hälsofrämjande arbete. Datainsamlingen har skett genom en postenkät till 300 lantbrukare i Skåne.

Syftet med den här studien är att genom kvalitativa intervjuer öka förståelsen för sociala faktorer som föreligger när man lämnar en religiös församling. Vårt främsta fokus har varit att se vad känslan av tillhörighet har för betydelse i en utgångsprocess. Men vi berör även andra sociala faktorer som spelar in när tvivel uppstår hos medlemmen och som sedan resulterat i att hon velat lämna församlingen. Vi har intervjuat personer som har varit medlemmar i Jehovas Vittnen och Livets Ord. I syfte att öka förståelsen för den problematik som en utgångsprocess kan innebära har vi i vår analys använt oss av Vanessa Mays (2013) teori om tillhörighet, Eric Fromms (1994) teori om flykt och Scheffs (1994) begreppspar Skam-stolthet. Med en deltagande observation och 8 halvstrukturerade intervjuer har vi närmat oss ett känsligt ämne och studerat sociala faktorer som påverkar att man vill lämna en religiös församling. Resultatet visar bland annat att tillhörighet och organisatoriska faktorer av social karaktär har stor betydelse i en utgångsprocess.

Mitt arbete baseras på intervjuer som jag gjort med tre svenska som andraspråkslärare på en högstadieskola i Östergötland. Syftet med mitt arbete har varit att undersöka vilka faktorer som påverkar lärarna i sin undervisning i svenska som andraspråk. Som bakgrund till detta har jag valt att presentera en teoridel som behandlar olika sätt att förhålla sig till aspekter som berör undervisning och organisation samt hur situatíonen ser ut i skolorna i allmänhet när det gäller svenska som andraspråksundervisning. Vidare var tanken att i ljuset av den teoretiska bakgrunden diskutera intervjuresultaten. I intervjuerna framgick att vissa faktorer såsom måldokument, elevantal och elevernas förutsättningar spelade stor roll för lärarnas undervisning.