
Sökresultat:
286 Uppsatser om Betong - Sida 16 av 20
Inventering av skador och nedbrytningsmekanismer hos betongbroar i vägmiljö
Ett sätt att undersöka kvaliteten i en lödfog är att kontrollera dess täckningsgrad med hjälp av ultraljud. Detta är en teknik som GKN Aerospace använder, bland annat för att kontrollera lödfogar på en specifik flygmotorkomponent. För att komponenten skall kunna godkännas krävs det att alla fogar uppnår den önskade täckningsgraden. De fogar som inte uppfyller kraven måste lödas om tills de kan godkännas. GKN önskar öka effektiviteten genom att minska behovet av omlödningar.
Metodik för fastställande av bärförmåga på befintliga betongkonstruktioner
Many buildings are now nearing the end of their service life. This applies to both the older houses from the 40's and 50's to the million project houses that did not prove to be as sustainable in the long run. Often there is a desire to extend the service lifetime, but to do that you need to make detailed inspections. The Folkets hus in Gävle is one of those buildings that is in need of renovation and to fulfill the new requirements that must be met in today's buildings. It is desired to make the buildings rentable space more attractive and to extend the building with two more floors.
4D CAD och Line of Balance för effektivt betongbyggande
Det finns stor potential i byggbranschen att förbättra produktionsprocessen på en arbetsplats med hjälp av nya planerings- och modelleringsverktyg. En produktionsteknologi som är särskilt intressant att studera är det platsgjutna Betongbyggandet. Här utförs många olika, men sammanhängande, moment tätt på varandra och processen styr mycket av andra processer som följer efter detta skede. Det är därför viktigt att kunna planera och kontrollera byggandet med platsgjuten Betong med enkla och effektiva planeringsverktyg. En relativt ny modelleringsteknik som har stor potential att förbättra produktionsprocessen är 4D CAD.
Sprickminimering hos industrigolv utsatta för krympning : Ett förslag till åtgärdsprogram
I Sverige produceras varje år grovt uppskattat ca. 1,5?2,0 miljoner m2 industrigolv av Betong [1]. Resultaten är varierande och det vanligaste felet hos dessa golv är sprickor [2]. I sprickorna letar sig vatten och i vissa fall klorider ned och förorsakar armeringskorrosion.
Varför blev en lokal brofråga en riksangelägenhet?
I och med att Bergnäsbron firade 50 års jubileum i år 2004, insåg vi att vår kännedom om lokalhistoria inte var den allra bästa. Vidare reflekterade vi över att många Luleåbor inte känner till de bakomliggande faktorerna som gjorde att det tog mer än hundra år innan en bro kunde byggas över Lule älv vid Luleå. Ett avgörande skäl till vårt ämnesval kom fram när vi började intressera oss för Gäddviksbron och dess tillkomst. Det framgick då tydligt att brofrågan inte bara handlade om Gäddviksbron utan även Bergnäsbron, där dess placering i många år skulle komma att debatteras. Således var brofrågan en lokal stridsfråga, men övergick till att bli en riksangelägenhet när länets riksdagsmän debatterade frågan i kammaren.
Biosolar Roofs ? gröna tak version 2.0 : en plats för biologisk mångfald, solpaneler och pollinatörer
Urbanisering och förtätning leder till att habitat fragmenteras och att grönytor minskar, vilket gör det svårt att värna om den biologiska mångfalden. Ett exempel på grön infrastruktur är gröna tak som blir ett självklart val för att sammanfoga grönytor i en stad. Förutom flera privat- och samhällsekonomiska vinster, kan gröna tak bidra till att öka den biologiska mångfalden. Vegeterade tak består vanligen av prefabricerade mattor som har ett tunt substratdjup med en vegetation som främst består av Sedum album och mossa. För den biologiska mångfalden har dessa mattor ett lågt värde till skillnad från biodiversitetstak som hyser en mer varierad flora och fauna.
Träbroguide för Svenska Träbroar AB
Svenska Träbroar AB vill öka marknadsföringen och försäljningen av träbroar. Syftet med projektet har varit att ta fram en Träbroguide för att locka fler att använda sig av träbroar istället för Betong- eller stålbroar. Målgruppen ska få en förståelse för varför de ska välja en träbro framför andra alternativ. Målet har varit att ta fram material för att trycka upp en Träbroguide, en broschyr som är vikbar med 3 A4 bredvid varandra och med tryck på båda sidorna. Vikt format är den som en A4.
Horisontalstabilisering av höghus i trä: Utredning av de vinkelräta skivornas inverkan på bärförmågan vid horisontalstabilisering
Syftet med detta arbete är att visa att det inte bara är det skivor parallellt vindriktningen som påverkar stabiliseringen utan även de vinkelrät vindriktningen. Byggnaden som kommer att studeras är ett av två stycken åttavåningshus utanför Stockholm. Båda husen är likadana och består av nedersta våningen i Betong och resterande sju våningar i trä. Detta är ett husbyggnadsprojekt som görs utav Lindbäcks Bygg AB i Piteå.Genom detta arbete ska stabiliseringen i den vinkelräta riktningen undersökas mer hur den samverkar med den parallella. Det ska visas genom beräkningar där vindstabilisering genom skivverkan beräknas som vanligt, parallellt vindriktningen, och därefter även ta med skivorna vinkelrätt vindriktningen.
Torkklimat under byggproduktion : En kvantitativ studie baserad på klimatdata och litteraturstudier
En utmaning under produktionen är uttorkning av byggfukt i byggnadens Betongbjälklag. Om uttorkningen försenas kan golvbeläggningar inte appliceras i rätt tid, men att arbetet forceras är inte ett alternativ, då risken finns att fuktskador uppkommer under driftsskedet. Avgörande för att uttorkningen skall fortskrida enligt plan är att torkklimatet i byggnaden är gynnsamt för uttorkningsprocessen. För att kontrollera torkklimatet genomför företaget ett omfattande arbete genom att mäta klimatet, där dataloggar på olika platser i byggnaden registrerar luftens temperatur och relativa fuktighet. Tillsammans med trendmätningar i Betong är tanken att insamlad data skall ge en bild av hur uttorkningen fortskrider.
Reparation och underhåll ur ett livscykelperspektiv: Korrosion av betongbroar
En fungerande infrastruktur är viktig för Sverige där brokonstruktionerna innehar en viktig roll då landets naturlandskap är fyllt av hinder som man måste ta sig över för att komma fram. Broar dimensioneras vanligtvis för en livslängd på 120 år och för att de ska uppfylla funktionen under denna tid i trafiken krävs stor kunskap om hur de ska konstrueras. Forskning kring Betongkonstruktioners beständighet har under de senaste decennierna fått en allt större betydelse. Anledningen till detta är att en del av de äldre Betongkonstruktionerna visat tecken på tidig och omfattande nedbrytning. Vilket, i vissa fall orsakas av dålig kvalitet vid utförandet men till största del av miljöpåfrestningen under driften så som exempelvis vägsalt och tyngre transporter.
"Jo men det är ju en betong? : En kvalitativ studie om pojkars syn på och attityd till polisen studerat utifrån socialekologisk teori
Denna studie undersöker pojkars syn på och attityd till polisen genom sju kvalitativa intervjuer med pojkar i åldrarna 15-19 år. Den teoretiska utgångspunkten för studien är socialekologisk teori, utvecklad av Shaw och McKay, där deras beskrivning av hur brottslighetens omfattning skiljer sig i olika delar av staden ligger till grund för att två kommuner i Stockholms län valdes ut för denna studie. Teorin beskriver att ungdomar som lever i de mer utsatta områdena ofta övertar normer och värderingar ifrån personer i detta område. Detta gör att attityder till polisen kan antas ärvas via personer i området vilka torde se olika ut i olika utsatta områden. Detta gör denna studie kriminologiskt relevant då syftet var att undersöka huruvida ungdomars bild av polisen skiljer sig i kommuner med olika nivåer av socioekonomisk status.
Jämförelse och utvärdering av dimensioneringsmetoder för stabiliserande väggar av armerad betong i höga hus
Högre byggnader i Sverige stabiliseras vanligen med väggar som dimensioneras för att uppta både skjuv- och tryckkraft, så kallade ?Shear-Walls? eller stabiliserande väggar. Vid dimensionering av dessa element refererar den aktuella normen, SS-EN 1992-1-1 (EK2) till fackverksmetoden. Då det råder brist på praktiskt applicerbara dimensioneringsregler för fackverksmetoden för stabiliserande väggar används i dagens läge ofta den amerikanska Betongnormen, ACI som med sitt enklare och mer praktiska tillvägagångssätt konkurrerar ut fackverksmetoden. Eftersom dessa hus byggs i Sverige ska Eurokoderna tillämpas, därför är det intressant att veta hur stor skillnaden i både armering, men även styvhet blir om båda metoderna tillämpas på ett väggelement.
Sprickbildningsproblem i freivorbau broar
Sprickor i två nya freivorbau broar gav anledningen att undersöka om det finns brister i de svenska normerna BBK 94. Många kunniga inom området har skrivit om problemet. De har också genomfört beräkningar och jämfört de svenska med andra normer för att se om det finns grund att tro att de svenska inte uppfyller de krav på säkerhet som man förväntar sig. Under-sökningarna har centrerat sig kring beräkningen av tvärkraftkapaciteten, utan någon ingående analys av sprickbreddskriterier. Därför har detta examensarbete koncentrerat sig på sprick-breddberäkningar med hjälp av BBK 94 och jämfört dessa med andra normer.Utvecklingen av freivorbau broar går hand i hand med framsteg inom spännBetong och konsolutbyggnadsmetoder.
Laborativ utvärdering av utrustning för bestämning av tryckhållfasthet hos sprutbetong
I dagens läge vid användning av sprutBetong så tas vanligtvis ingen hänsyn till att struktur och materialegenskaper hos sprutBetong är annorlunda än för motsvarande gjuten Betong. Dessa olikheter i struktur och egenskaper beror dels på användningen av acceleratorer, högre cementhalt och en mindre ballaststorlek i sprutBetongen. Tidigare har mer eller mindre standardiserade recept för sprutBetongen använts vilket har haft liten variation oavsett de geologiska förutsättningarna. Detta har i vissa fall gett stora konsekvenser t.ex. i form av sprickbildning på grund av krympning.
Opera i Stockholm, Värtahamnen
Stockholms nya opera är placerad på Frihamnspiren, den mest spektakulära platsen i hela Värtahamnen. I det här läget så ser man operan, nästan helt omgiven av vatten i vyn från Lidingöbron. Norra Djurgårdsstaden och Värtahamnen kommer att behöva ett landmärke för att verkligen bli ett resmål för alla medborgare. Området kommer att bli ett mycket attraktivt och aktivt område med både bostäder och kontor, samtidigt som man kommer att behålla delar av färgetrafiken.På piren har jag behållt de inledande tegelmagasinen på vardera sida om vägen, och sedan fyllt på med nya byggnader med stödjande funktioner till operan, så som hotell, relaterade skolor m.m. Längre fram kommer man till en besöksparkering (även parkering under huset) och en småbåtshamn.