Syftet med denna studie är att få en inblick i gymnasieungdomars upplevda engagemang i samhällsfrågor och hurdetta engagemang kan komma till uttryck. Det empiriska materialet i studien är baserat på kvalitativa intervjuer med13 gymnasieelever. Som bakgrund till ämnet presenterar jag; vad de nationella styrdokumenten säger omsamhällsfrågor, en liten fördjupning om sociala rörelser samt aktuell forskning gällande ungdomars intresse församhällsfrågor och politik. Resultatet av min undersökning visar på ett svagt intresse för samhällsfrågor blandeleverna i stort men att miljöfrågor tycks ha en särställning vad gäller ungdomarnas intresse. Att rösta menade enmajoritet av respondenterna var en självklarhet medan partipolitik eller andra handlingar utav politisk karaktär ejansågs vara så viktiga för dem.

Vår upplevda hälsa påverkas av hur vi lever. Idag lever vi i stress och har höga krav på oss själva och andra vilket påverkar vår hälsa. Många lever idag med psykisk ohälsa. Idag finns det forskning som visar att djur och natur har positiva effekter på människors upplevda hälsa. Genom forskningen har verksamheter med hjälp av djur och natur skapats för att få personer med psykisk ohälsa uppleva en bättre hälsa.Syfte: syftet med uppsatsen är att få en förståelse för hur rehabiliteringsprocessen inom grön/djurrehabilitering, där djur och natur är grunden för hälsoarbetet, påverkat deltagarnas hälsa i form av beteende, sätt att tänka, syn på sig själv och social samvaro.Metod: En kvalitativmetod användes i form av enskilda intervjuer.Resultat/analys: Resultatet som togs fram visades att djuren och naturen hade flera positiva effekter på deltagarnas upplevda hälsa både direkt och i ett långsiktigt perspektiv.

Den här fallstudien syftar till öka kunskapen om hur Stena Line kan förbättra service genom lärandet från en e-learning utbildning samt om personalen har ett behov av uppföljning, och i så fall hur den ska utformas. Vi ville även öka vår kunskap om hur Stena Line kan förändra de anställdas beteenden med hjälp av e-learning och vilka förutsättningar som krävs för att personalen ska bli motiverade till att förändra sitt beteende.Fallstudien har genomförts genom metodkombination. Tillvägagångssättet har varit att inledningsvis dela ut en enkät, kvantitativ metod, för att skapa oss en uppfattning om arbetsplatsen. Därefter genomfördes semistrukturerade person-, och gruppintervjuer med ett strategiskt urval, kvalitativ metod, med en intervjuguide som utformats med hänsyn tagen till enkätens resultat. Det kvalitativa tillvägagångssättet har varit vår huvudsakliga metod.Vi har kommit fram till att hur utbildningen presenteras är viktigt för hur den mottas hos anställda, vilket i sin tur påverkar resultatet av utbildningen.

För att mångfalden av människor i arbetslivet ska kunna tillvaratas, uppskattas och erkännas krävs ett organisationsklimat ochettledarskap som möjliggör detta. Syftet med denna studie är att undersöka hur ett meningsskapande kring mångfald kommer tilluttryck inom Sveriges Television, då produkten ska nå en mångfaldig publik.Sveriges Television är ett public service-företag vars uppdrag är att nå ut till tv-tittare i hela Sverige, vilket förutsätter en mångfaldig produkt. Åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts med anställda på Sveriges Television. Intervjuerna har transkriberats och resultatet hartolkats utifrån Piagets konstruktivistiska lärandeteori och Mezirows teori om transformativt lärande. Våra viktigaste resultat visar att det som upplevs som meningsskapande kommer till uttryck i relationen mellan det som anses värdefullt och det lärande som de anställda får ta del av.

Bakgrund: Barnfetma är den vanligaste barnsjukdomen i Europa idag. Kost, fysisk inaktivitet och sociala faktorer är de stora anledningarna till att sjukdomen utvecklas. I behandlingen av fetman ska hela familjen involveras då detta ger ett bättre resultat. En förståelse hur familjen uppfattar sjukdomen bör finnas hos vårdpersonal. Syfte: Att belysa familjens uppfattningar kring sitt barns fetma.

Kognitiv Beteende Terapi (KBT) är förstahandsval vid rehabilitering av Bulimia Nervosa (BN) och har visat gott resultat vid rehabilitering av Binge Eating Disorder (BED). För dessa patienter är störd kroppsuppfattning en stor del av problematiken. Rörelse utgör traditionellt kärnan i ämnet sjukgymnastik. Genom att vidga begreppet rörelse kan man hitta två perspektiv. Dels det traditionella sättet att se rörelse som ett resultat av kroppsliga processer, dels genom att se rörelse som ett beteende.

I mötet med lärare ute på de skolor där vi har utfört vår verksamhetsförlagda utbildning, har vimött lärares emotionella reaktioner på lärobokens betydelse för deras arbetssituation. Studienskontakt med tidigare forskningsrapporter knutna till studiens undersökningsområde efterfrågadevidare forskning om hur lärare upplever situationen då valet av läroböcker ska göras,men även vilka erfarenheter, känslor och värderingar lärare upplever och ger uttryck för i sinrelation till läroböckerna. Studien ämnar genom sitt syfte undersöka och beskriva de känslor,värderingar och attityder som kan uppstå i processen kring valet och användandet avläroböcker och läromedel i undervisningen. Studien har använt sig av enkäter och intervjuerför att närma sig undersökningsområdet. Resultatet visar att lärare ger uttryck för en frustrationöver att inte kunna påverka valet av lärobok.

Makt är förmågan att förändra och styra, både för Hobbes och för Dahl, om det så är att styra andra eller sin egen tillvaro. Även om deras definitioner i vissa avseenden skiljer sig är den grunden klar. För institutionella ansatser inom statsvetenskaper agerar och verkar människor inom system av formella och informella regler, dessa regler utgörs delvis av formella lagar och normer. Det är i ljuset av detta, institutionernas effekter som kontroll av människor, de kommer att studeras i denna uppsats, specifikt det ögonblick då en förändring av institutionen sker. De för uppsatsen centrala teorierna historisk institutionalism och institutionell RTC ger i viss mån olika bilder och verktyg till analysen.I denna uppsats har två lagförändringar som syftat till att påverka invånarnas beteende på specifika sätt studerats.

Syftet med arbetet är att ta reda på vilka kunskapsformer som kan synliggöras i Skolverkets kursplan för ämnet musik samt hur dessa kunskapsformer kan relateras till Skolverkets offentliga dokument kring bedömning och innehåll av musikämnet.Uppsatsen bygger på textanalys och litteraturstudier. Med metoden genomför jag en djupgående analys av dokumenten Kunskapsbedömning i skolan ? praxis begrepp, problem och möjligheter, Bedömning i yrkesämnen ? dilemman och möjligheter  samt ämnesplanen för instrument- eller sångkursen på gymnasieskolans estetiska program.Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av ett tredelat kunskapsperspektiv. I bakgrundskapitlet presenteras även perspektiv på bedömning och tillhörande metoder som används av yrkesverksamma lärare. I resultatdelen presenteras den analys som har gjorts  av Skolverkets texter om vad musikalisk kunskap innebär.

Syftet med denna rapport är att undersöka om det med hjälp av olika designelement i ett användargränssnitt går att aktivera en specifik värderingsgrupp för att motivera miljövänligt beteende. Den värderingsgrupp som studeras är universalism som innefattar värderingar kopplade till förståelse, uppskattning, tolerans och beskyddande för alla människors och naturens välfärd. Tidigare forskning har hittat en relation mellan mänskliga värderingar och miljövänligt beteende och menar att detta kan användas för att skapa mer långsiktiga beteendeförändringar gällande miljövanor. I denna studie tittar vi vidare på detta genom att undersöka om vi genom design kan aktivera en av grupperna med dessa värderingar, universalism, som skapar dessa långsiktiga beteendeförändringar av miljövanor.I denna rapport presenteras en studie som har utförts med elva deltagare, alla studenter på Medieteknikprogrammet på KTH. Studien bestod av en undersökning samt korta intervjuer.

Syftet med denna uppsats är att kritiskt analysera hur den koloniala diskursen tar sig uttryck i tre svenska läromedel i religionskunskap för gymnasiet. Som teori och metod använder jag mig av diskursanalys.I min studie framkommer det att den koloniala diskursen tar sig uttryck genom att innehållet i läromedlen struktureras utifrån en västerländsk/kristen syn på religionsbegreppet, vilken har sin grund i en essentialistisk religionssyn. Böckerna är organiserade runt centrala kristna begrepp, vilka implicit bär på kristna värderingar, och kristendomen är den religion som får överlägset mest utrymme.?Vi? framställs som en enhetlig grupp som i första hand är just kristna, men även västerländska, i betydelsen moderna, demokratiska och jämlika humanister. ?Dom? kategoriseras utifrån ?Vår? utblickspunkt som en motpol, eftersom ?Vi? ytterst definierar oss själva utifrån ?De Andra?.

Bakgrund:     Då skolan av tradition fokuserar mer på elevernas läs- och skrivförmåga än på deras förmåga att tala och lyssna anser vi att det är av vikt att verka även för dessa aspekter av lärande. Enligt styrdokumenten skall vi anpassa vår undervisning efter varje elevs individuella förutsättningar. En förutsättning för detta är att eleverna får möjlighet att uttrycka sig på varierade sätt.  Syfte:              Vår avsikt är att undersöka hur olika elever kan uppfatta en text i en högläsningssituation. Då det finns olika sätt att uttrycka sig på bör eleverna få tillgång till varierade kommunikationsmedel.

Mobbning kan leda till psykiska svårigheter och försämrat självförtroende för offren och på lång sikt ett antisocialt och kriminellt beteende hos mobbarna. Syftet med examensarbetet är att utifrån Olweus (1973: 1991) forskning och åtgärdsprogram mot mobbning undersöka lärares attityder mot mobbning och antimobbningsprogram. De frågeställningar som tas upp handlar om mobbningens karaktärsdrag, hur lärarna ställer sig till antimobbningsprogram, om lärarna vet hur de ska agera vid en mobbningssituation och mobbning på den egna skolan. Det fanns även frågeställningar angående vilka attityder lärarna har till att ingripa mot mobbning, ha föräldrakontakt, utforma klassregler mot mobbning, diskutera mobbning under klassrådet och ha enskilda samtal med mobbarna och mobbningsoffren samt vilket samband det finns mellan ?behavioral beliefs?, attityd till beteendet, subjektiv norm, upplevd beteendekontroll, intention och beteende.

Lidande är en naturlig och oundviklig del av det mänskliga livet. En av de mest centrala uppgifterna inom vården innebär att lindra lidande. Därmed är det aktuellt att undersöka områdets kunskapsposition. Syftet var att beskriva lidande i omvårdnadStudien genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. Resultatet i denna studie delades in i sex tema inom omvårdnad: ?Existentiellt lidande?, ?Livslidande?, ?Sjukdomslidande?, ?Vårdlidande?, ?Den vårdande personalens upplevelser av lidande? och ?Socioemotionellt lidande?.

Syftet med denna studie var att beskriva vilken upplevelse sjuksköterskor hade av att ge omvårdnad till patienter med annat etniskt ursprung, samt att beskriva hur denna patientgrupp upplevde omvårdnaden. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där 16 artiklar inkluderades. För sjuksköterskor upplevdes kommunikationsproblem som stressande och frustrerande. Vidare upplevde sjuksköterskor att information måste förenklas och komprimeras när det finns en språkbarriär för att patienten skulle förstå. Patienter å sin sida upplevde att det var svårt att förmedla sina behov när de inte talade samma språk som sjuksköterskan.