Sökresultat:
6248 Uppsatser om Beteende baserad säkerhet (BBS) och DCOM - Sida 61 av 417
Ingen annan Àr som du- Villkor för lÀrande ur ett specialpedagogiskt perspektiv
Studiens syfte Àr att öka kunskapen om hur pedagogerna arbetar för att frÀmja barnens samspel och gemensamma lek samt se hur de bemöter barnen vid konflikter i leksituationer. Jag gör ocksÄ en jÀmförande analys om det som sÀgs i intervjuerna praktiseras i vardagen.
Studien Àr baserad pÄ fem intervjuer med pedagoger frÄn en förskola samt observationer av pedagogerna i deras arbete pÄ en 3-5-Ärs avdelning.
Resultatet visar tydliga skillnader i hur pedagogerna tror/anser att de arbetar och hur de faktiskt gör..
Att attrahera en singel - en studie av ett ÄtrÄvÀrt segment
Att attrahera en singel Àr en studie dÀr bakomliggande faktorer till singlars beteende undersökts. Syftet Àr att dra slutsatser om beteendemÀssiga aspekter som livsmedelsföretag bör beakta vid utformandet av meddelanden för att kommunicera med segmentet. Fokus ligger pÄ segmentets personlighet och livsstil, samt hur det pÄverkar konsumtionen av livsmedel..
Den "bÀsta" tiden? : En litteraturstudie baserad pÄ sjÀlvbiografier om mödrarrs upplevelser av postpartum depression
Bakgrund: 10-15% av alla nyblivna svenska mödrar drabbas idag av postpartum depression, Ă€ven kallat förlossningsdepression. Sjukdomen uppkommer i samband med barnets födelse och utvecklas oftast inom tvĂ„ mĂ„nader efter förlossningen. Postpartum depression pĂ„verkar moderns sjĂ€lvbild och kan skapa problematik i anknytningen mellan modern och det nyfödda barnet.Syfte: Belysa mödrars upplevelser i samband med postpartum depression.Metod: Studien Ă€r baserad pĂ„ sex sjĂ€lvbiografier och Ă€r genomförd utifrĂ„n en kvalitativ ansats dĂ€r resultatet har bearbetats med stöd av en manifest innehĂ„llsanalys.Resultat: Det framkom fem huvudkategorier: Lycka blev en obekant kĂ€nsla, FörvĂ€ntningarna pĂ„ moderskapet uppfylldes inte, En frĂ€mling för sig sjĂ€lv fĂ„ngad i negativa tankar, NĂ€r bĂ€garen rann över samt Ljusa stunder. Ett tydligt fynd Ă€r att mödrarna kĂ€nner stor besvikelse över att förvĂ€ntningarna pĂ„ postpartum perioden inte överensstĂ€mmer med verkligheten samt oförstĂ„else över sina negativa tankar som överrumplade dem.Slutsats(er): Resultatet pĂ„visar att postpartum depression mĂ„ste synligöras bĂ€ttre för att fler mödrar som drabbats ska vĂ„ga söka hjĂ€lp. En bredare kunskap inom vĂ„rden kan möjliggöra att postpartum depression uppmĂ€rksammas bĂ€ttre. Ăven allmĂ€nsjuksköterskor bör lĂ€ra sig att uppmĂ€rksamma sjukdomen för att kunna fĂ„nga upp dessa mödrar i ett tidigt skede..
Systemutveckling med fokus pÄ kreativa processer och lÀrande
Med denna uppsats vill vi (författarna) samla ihop 5 Är av tankar, teorier och erfarenheter kring systemutveckling och lÀrande. Uppsatsen presenterar 8 projekt som Àr genomförda i Blekinge mellan 1995-1999. Med utgÄngspunkt i projekten behandlas en utvecklingsprocess för IT-system som Àr baserad pÄ kreativitet och lÀrande miljöer. SÀrskilt lyfter uupsatsen fram behovet av att förÀndra processen för att möta slutanvÀndare av program och tjÀnster..
Varför stannar hon? : En litteraturstudie om mÀns vÄld mot kvinnor
Introduktion: MÀns vÄld mot kvinnor Àr ett vanligt samhÀllsproblem i de flesta lÀnder. Forskning har visat att de flesta kvinnorna till slut lÀmnar en vÄldsam relation. Dock stannar en stor del av kvinnorna i vÄldsamma relationer fastÀn vÄldet kan ha pÄgÄtt en lÀngre tid. Syfte: Syftet var att beskriva vad som pÄverkar en kvinnas beslut att stanna i en vÄldsam nÀra relation. Metod: Metoden som anvÀndes var litteraturstudie. Datainsamlingen utfördes genom en systematisk sökning av databaserna PsycInfo och PubMed. Resultat: Fyra stycken teman framkom vid analysen: Kvinnors rÀdsla och kÀnslor av skuld och skam, dÀr framförallt rÀdsla kan vara en faktor som hÄller kvinnorna kvar i relationen. Kvinnors kÀnslor och upplevelse av mannens beteende, i synnerhet tycks kvinnors starka kÀnslor för mÀnnen samt deras förmÄga att förlÄta mannens beteende ha stor betydelse för beslutet.
Den institutionaliserade sexualiteten
Detta Àr en kvalitativ studie med ett socialkonstruktionistiskt angreppssÀtt. Syftet med studien har varit att, med hjÀlp av en diskursanalytisk metod, undersöka vilka rÄdande diskurser gÀllande kön och sexualitet som prÀglar det sociala arbetets praxis av begreppet ?grÀnslöst sexuellt beteende?: ett begrepp som i vissa sammanhang anvÀnds inom det sociala arbetet gÀllande unga flickor och deras problematik. Undersökningsmaterialet Àr baserat pÄ tvÄ öppna intervjuer med sociala praktiker som arbetar pÄ en statlig institution dÀr unga tjejer och kvinnor Àr omhÀndertagna enligt LVU. Detta har i sin tur kopplats till relevant litteratur som berör omrÄdet kön och sexualitet.
VÄrdpersonalens erfarenheter av hot och vÄld inom demensvÄrd och somatisk vÄrd pÄ sÀrskilt boende : Litteraturstudie
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vÄrdpersonalens erfarenheter av hot och vÄld inom demensvÄrd och somatisk vÄrd pÄ sÀrskilt boende. Ett annat syfte var att undersöka vilka förebyggande ÄtgÀrder vÄrdpersonal kan anvÀnda sig av vid dessa situationer. Föreliggande studie Àr en litteraturstudie med deskriptiv design. Artiklar söktes i databasen Cinahl vilket resulterade i tolv inkluderande artiklar av kvalitativ och kvantitativ ansats. Författarna har valt att granska artiklarnas undersökningsgrupp och bortfall. Resultatet visade att hot- och vÄldsituationer Àr vanligt pÄ sÀrskilt boende och ofta uppkommer i samband med hjÀlp vid personlig hygien, pÄklÀdning och toalettbesök.
En analys av svenska och amerikanska historieböcker för gymnasiet
Undersökningens syfte Àr att utifrÄn en diskursteoretisk ansats beskriva och analysera bakgrunden till Norrköpings folkparks tillkomst samt folkparksstyrelsens uppfattning om den ideale besökaren under slutet av 1800-talet. Granskningen görs med utgÄngspunkt frÄn frÄgorna: med vilka argument resonerade folkparkens styrelse att parken skulle byggas, vad kan man utifrÄn denna argumentation utlÀsa om folkparkens funktion och vem var den ideale besökaren enligt folkparksstyrelsen? De resultat som framkommit vid analysen bör ses som tolkningar gjorda utifrÄn Foucaults teorier om disciplinering och makt.Folkparken var under slutet av 1800-talet en social arena för disciplinering av arbetare. Folkparkens utformning i kombination med tillkomsten av ordningsregler och övervakning kan i det hÀr sammanhanget bl.a. ses som ett led i arbetet med att förÀndra besökarnas beteende.
Fysiologi och beteende hos golden retriever i hemmiljö och under en testsituation
To fit into our society the dogs of today need a good mentality. To investigate their mentalitydifferent behavior tests have been developed. The tests are useful tools in the selection ofbreeding animals as well as for working and companion dogs. To counter the demand for atest that could be suited for all kind of dogs, regardless of their future function, the mentalitytest Beteende- och personlighetsbeskrivning hund (BPH) was developed. BPH consists ofseven subtests that expose dogs to various situations that can be found in everyday life, suchas meeting an unfamiliar person, sudden noises and suddenly appearing objects.The aim of this study was to find out if there are differences in physiological values betweenindividuals, validate the behavior observations during BPH and get aware of how the dogsexperience the situation.
SOMATISKA BESV?R I PSYKIATRISK V?RD. En litteraturstudie om sjuksk?terskors erfarenheter i m?tet med samsjuklighet
Bakgrund: Personer med psykisk oh?lsa l?per ?kad risk att drabbas av somatiska sjukdomar,
vilket medf?r ett komplext v?rdbehov och st?ller h?ga krav p? ett holistiskt och integrerat
omh?ndertagande. Sjuksk?terskan har ett sj?lvst?ndigt ansvar f?r omv?rdnad och en central
roll i att uppm?rksamma och tillgodose b?de fysiska och psykiska behov hos patienter inom
psykiatrisk v?rd. Trots detta visar tidigare forskning att den somatiska h?lsan ofta
nedprioriteras i det psykiatriska sammanhanget.
Syfte: Syftet med denna studie ?r att belysa sjuksk?terskors erfarenheter av att hantera
somatiska besv?r inom psykiatrisk v?rd.
Metod: Studien ?r en litteratur?versikt av nio kvalitativa vetenskapliga artiklar som
analyserades med hj?lp av tematisk analys.
Resultat: Tre huvudteman identifierades: 1) Definiera sin roll som sjuksk?terska, 2) F?rh?lla
sig till sjukv?rdens organisation, 3) Samarbeta med andra.
I historia hÀnder mycket krig : En undersökning om hur 12-Äriga elever uttrycker sig om historia
Uppsatsen Àr baserad pÄ ett uppdrag som handlar om en undersökning av turistbyrÄernas verksamhet. Innan uppstart av ett företag Àr det viktigt att bestÀmma vilken typ av organisation som behövs. Organisationen i de olika driftformerna skiljer sig Ät och pÄverkar i sin tur företagets omvÀrld och nÀtverk pÄ olika sÀtt. Dessa begrepp har valts ut för att analysera deras betydelse för turistbyrÄer och om de pÄ nÄgot sÀtt underlÀttar företagens drift och finansiering..
Effekter av grupphÄllning pÄ beteende och hÀlsa hos hÀstar
HÀstar Àr flockdjur och flocken har stor betydelse för deras möjlighet att uttrycka beteenden sÄsom att klia varandra, leka, söka föda och uppfostra unga individer. Att hÄlla hÀstar i större grupper Àr dock lÄngt ifrÄn sjÀlvklart i hÀstvÀrlden idag och hÀstÀgare ifrÄgasÀtter ibland om det gÄr att hÄlla alla typer av hÀstar i grupp. Mitt arbete syftar till att belysa frÄgan om grupphÄllning fungerar för alla hÀstar.
Det Àr inte ovanligt att hÄlla unghÀstar grupp men nÀr det Àr dags för inridning stallar man ofta in dem en och en för lÀttare hantering och för att vÀnja dem vid den typen av hÄllning.
Det har dock visats att inridning gĂ„r fortare och lĂ€ttare om man fortsĂ€tter att hĂ„lla dem i grupp och hanteringen av hĂ€starna blir trevligare pĂ„ grund av fĂ€rre antal negativa beteenden gentemot trĂ€naren. Ăven hos nĂ„got Ă€ldre hĂ€star i trĂ€ning ger grupphĂ„llning positiva effekter dĂ„ hĂ€starna upplevs som mer tillmötesgĂ„ende under ridning. Den aggression och skaderisk mĂ„nga hĂ€stĂ€gare Ă€r oroliga för i samband med grupphĂ„llning kan ha att göra med hur hĂ€starna
hÄlls.
Hur Àr det med motivationen? - Vad kan pÄverka personers motivation till förÀndrad livsstil efter genomgÄngen hjÀrtinfarkt
HjÀrt- och kÀrlsjukdomar Àr den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Orsakerna
till hjÀrtinfarkt beror till största del pÄ levnadsvanor och biologiska
faktorer. LivsstilsförÀndringar förebygger sjukdomar och bör prioriteras inom
hÀlso- och sjukvÄrden. För att Àndra sin livsstil ska personerna Àndra vanor
och beteende. För att personerna ska lyckas Àndra sina vanor och beteende med
gott resultat behövs motivation.
Ămnet idrott och hĂ€lsa : en studie av Ă€mnets innehĂ„ll och omstĂ€ndigheter ur ett elevperspektiv
SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka vad elever i Ärskurs sex har för förestÀllningar om Àmnet idrott och hÀlsa, om Àmnets innehÄll och omstÀndigheter kring det.Hur ser förestÀllningarna om idrott och hÀlsa-lÀraren ut?Hur ser förestÀllningarna om Àmnets innehÄll och kunskapskrav ut?Hur ser elevernas förestÀllningar om begreppet hÀlsa ut?Hur ser förestÀllningarna om elevbeteendet under lektionerna ut?MetodFör att ta reda pÄ detta gjorde jag djupgÄende intervjuer med tio elever som gÄr i Ärskurs sex pÄ en sex till nioskola. Studien Àr gjord ur barns perspektiv med en fenomenologisk ansats.ResultatStudiens resultat Àr att en idrott och hÀlsa-lÀrare Àr för eleverna en vuxen som tar ansvar genom att inte tillÄta dÄligt beteende pÄ lektionerna, en coach som peppar dem och en atlet som kan visa övningar och föregÄ med gott exempel. Eleverna anser att Àmnet idrott och hÀlsa gÄr ut pÄ att man ska röra pÄ sig och ha roligt. Man ska lÀra sig att trÀna, Àta rÀtt och röra pÄ sig samt fÄ kunskaper om hÀlsa, livsstil och ideal.
Intensivv?rdssjuksk?terskan som omv?rdnadsexpert och coach
Bakgrund: Sjuksk?terskans utveckling till omv?rdnadsexpert inom intensivv?rd kr?ver b?de en avancerad p?byggnadsutbildning och l?ng och gedigen erfarenhet inom yrket. I denna process g?r sjuksk?terskan igenom olika stadier vilka f?rklaras genom Benners modell f?r professionsutveckling, fr?n nyb?rjare till expert. Specialistsjuksk?terskor kan i stort utg?ra en viktig del i st?ttandet och handledningen av mindre erfarna kollegor, vilket fr?mjar s?ker v?rd och professionell utveckling.