Denna uppsats syftar till att kvalitativt undersöka hur kvinnor portrÀtteras i femutvalda avsnitt av The Hills (MTV), med fokus pÄ deras beteende och upptrÀdande ifrÄgor som karriÀr, utseende och relationer till mÀn. Detta undersöks med hjÀlp av ettanalysschema som har utformats utifrÄn Keith Selbys och Ron Cowderysanalysmodell för att studera television. Undersökningen vilar pÄ en genusteoretisk grund och teorier som anvÀnds Àr blandannat R.W. Connells hegemoniska maskulinitet, Yvonne Hirdmans genuskontrakt,Laura Mulveys ?the male gaze? och en vidare utveckling av Foucaults teori om ?thepanopticon?. Detta kompletteras med forskning av bland annat Rosalind Gill, AngelaMcRobbie och Hillevi Ganetz. I min analys framkommer att det förekommer vÀldigt fÄ skildringar av kvinnor varsbeteende utmanar en traditionell syn pÄ kvinnligt uppförande.

MTAB har efterlyst en mÀtmetod för positionsbestÀmning av kontaktledningen som inte baseras pÄ avbildande teknik. Ett liknande intresse finns hos Banverket, som Àger i stort sett all jÀrnvÀg i Sverige. MTAB gav uppdraget att skapa en mÀtmetod till Damill AB. FrÄgestÀllningen kom att diskuteras, olika lösningar testades vid ett antal tillfÀllen. Det ursprungliga mÄlet var att anvÀnda metod baserad pÄ induktiva principer, men blev ersatt av metod baserad pÄ kapacitiv teknik.

MÄlet med denna uppsats Àr att undersöka hur kön och etnicitet konstrueras och samverkar i förvaltningsrÀttens 3§ LVU-domar. Tidigare forskning pÄ Àmnet anser vi sakna intersektionalitetsperspektiv varför bÄde kön och analys Àr föremÄl för analys i detta arbete. Materialet bestÄr av 63 domar frÄn 2013. Genom diskursanalys analyserades dessa och utifrÄn ett intersektionellt perspektiv kartlades gemensamma drag i texten. Resultaten avslöjade att domstolen anvÀnder olika förklaringar och har olika skÀl för att motivera tvÄngsvÄrd för pojkar respektive flickor av svensk och utlÀndsk hÀrkomst.

 Demens innebÀr en sjuklig förÀndring i hjÀrnans struktur och ger svÄra fysiska, psykiska och sociala handikapp innan den leder till döden. Sjukdomens symptombild innefattar en nivÄsÀnkning av bÄde intellektuella (kognitiva) funktioner och personligheten (emotionella och viljemÀssiga funktioner). Musik har förmÄgan att framkalla starka psykiska effekter och kan anvÀndas för att lÀka och bearbeta en smÀrtsam livssituation. Den kan ha lugnande och uppiggande effekt och göra Ähöraren eftertÀnksam och sorgsen beroende pÄ musikens sort. Syftet med studien var att beskriva hur musik pÄverkar personer med demenssjukdom och vilken betydelse det har för omvÄrdnaden.

VÄr examensuppsats handlar om det utagerande barnet i förskolan och skolans yngre Är. Trots att vi Àr medvetna om att undersökningen Àr i liten skala Àr det ÀndÄ vÄrt syfte att göra en jÀmförelse mellan pedagogens bemötande av barnet med ett utagerande beteende i förskolan och skolan samt kunna se om det finns skillnader mellan pedagogens bemötande i förskolan och skolan av detta barn. I den empiriska delen beskrivs tillvÀgagÄngssÀttet i vÄr kvalitativa undersökning, som bestÄr av semistrukturerade intervjuer. Efter den empiriska delen kommer en resultatredovisning. DÀr fick vi fram informanternas syn pÄ det utagerande barnet samt hur de bemöter detta barn i förskolan och skolan.

Företagens omvÀrld blir alltmer komplex och förÀnderlig, i takt med att konkurrenssituationen hÄrdnar. Kundernas krav ökar och företagen mÄste bli allt bÀttre pÄ att kunna möta upp dessa, genom att vara mer flexibla, effektiva och kundmedvetna. Detta krÀver mÄnga gÄnger en större decentralisering inom organisationerna, dÀr de anstÀllda arbetar mer sjÀlvstÀndigt inom satta grundramar. Företagets vÀrde har dessutom tidigare legat i de mer reella tillgÄngarna, som exempelvis maskiner och rÄvaror, men har gÄtt över mer och mer till de immateriella tillgÄngarna, som exempelvis kompetens, kundrelationer och innovationsförmÄga. För att kunna utvÀrdera och styra organisationen pÄ ett framgÄngsrikt sÀtt, skapas ett behov av att kunna mÀta dessa resursers aktuella och framtida vÀrde, inte enbart utifrÄn ett finansiellt perspektiv.

Syftet med studien var att belysa faktorer som pÄverkar omvÄrdnaden av patienter med ett intravenöst drogmissbruk (IDU). Bakgrund: Sjuksköterskor har ofta bristande kunskap om droger och om hur man ska hantera den kliniska omvÄrdnaden av patienter som missbrukar droger. Bristande kunskap om drogmissbruk bland vÄrdpersonalen skapar rÀdsla vilket i sin tur kan leda till att IDU fÄr ett sÀmre mottagande. Det förekommer Àven fördomar om denna patientgruppen bland personalen. Metod: studien genomfördes som en allmÀn litteraturstudie baserad pÄ Ätta vetenskapliga artiklar inom tidsintervallet 2003-2009, sökta i databaserna PubMed, PsyhInfo, ELIN@lund samt Cinahl.

The purpose of this study was to investigate the relationship between locus of control and behavior in a work group. The investigation was performed using two methods, self-report and observation, which were used in order to provide a description of how the individuals experienced their own behavior in a group context as well as of how they actually could be observed to behave. The 31 participants were divided into five groups. During the procedure each group received a task, which was to be discussed and solved by the group members together. Observations were carried out using IPA.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av deras första yrkesverksamma Ă„r och om utbildningen ger en tillrĂ€cklig förberedelse inför yrket. Metod: Åtta nyutexaminerade sjuksköterskor intervjuades om deras upplevelser och innehĂ„llet analyserades med hjĂ€lp av en kvalitativ innehĂ„llsanalys. Sju kategorier och 19 subkategorier framkom. Resultat: Studien visar att de nyutexaminerade sjuksköterskorna var förvĂ€ntansfulla inför sitt nya yrke men kĂ€nde samtidigt rĂ€dsla och oro inför det stora ansvaret och kraven som stĂ€lls inom sjuksköterskans profession. Arbetet upplevdes som stressigt och svĂ„rt men med hjĂ€lp av stöd och gott bemötande frĂ„n kollegor och arbetsledare kunde arbetet underlĂ€ttas och sjuksköterskan kunde kĂ€nna trygghet.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Att vÄrdgivaren ska gör patienten delaktig Àr nÄgot som Àr lagstadgat ochefterfrÄgas frÄn patienten. För fysioterapeuten Àr det till stor vinst om patienten kanengageras i sin behandling.Syfte: Syftet med studien var att utifrÄn ett beteendemedicinskt perspektiv, med densocialkognitiva teorin som referensram, beskriva patienters upplevelse av delaktighet imötet med fysioterapeut vid nybesök inom primÀrvÄrd.Metod: Sex patienter rekryterades som varit pÄ nybesök hos fysioterapeut.Semistrukturella intervjuer genomfördes och materialet analyserades med kvalitativinnehÄllsanalys.Resultat: De deltagande patienterna hade olika syn pÄ begreppet delaktighet och vadsom pÄverkade deras upplevelse. Fysioterapeutens förmÄga att fÄ patienten delaktigbetonades men Àven patientens egen roll, tidigare erfarenheter och samspelet mellanpatient och fysioterapeut.Diskussion: Resultatet tolkades utifrÄn social kognitiv teori. Patientens delaktighetbetraktades som ett beteende och patientens upplevelse av sin delaktighet som enkonsekvens av detta beteende. Patientens upplevelse av delaktighet pÄverkades avomgivningen och individfaktorer.Slutsats: Fysioterapeuten var central i deltagarnas upplevelse av delaktighet men Àventidsaspekter var avgörande.

SammanfattningART-metoden har i denna undersökning anvÀnts som en multimodal metod. ART-metoden utvecklades frÄn början för barn som uppvisade ett aggressivt beteende. DÀr dess grundare Goldstein, Glick och Gibbs (2001) menade att ett aggressivt beteende var ett komplext socialt inlÀrt beteende och sÄledes inget barn föddes med. Detta resonemang resulterade i att beteendet enligt dem kunde lÀras om. Den mesta av forskningen som gjorts om ART-metoden innefattade barn som redan utvecklat svÄra uppförandeproblem.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur förÀldrars livsstil och matvanor bidrar till övervikt hos barn. Den design som anvÀndes var deskriptiv och data samlades in via databaserna Medline/PubMed och Cinahl. Tretton artiklar inkluderades i resultatet. Resultatet delades in i tvÄ huvudrubriker, matvanor och livsstil. Resultatet visade att maten som barn konsumerar Àr associerat med förÀldrars beteende, uppfostran, attityder och intag av ohÀlsosamma matvanor.

Den hÀr studiens syfte Àr att undersöka om, hur och varför man kan lÀsa litteratur inom moderna sprÄk, franska, pÄ grundskola senare Är. För att genomföra undersökningen har aktionsforskningsmetoden anvÀnds, vilket innebÀr att forskaren deltog i den process som undersöktes som lÀrare. Studien har alltsÄ tvÄ dimensioner: - Att planera, genomföra och utvÀrdera en verksamhet för en nionde klass som harmoniserar de nationella mÄlen i moderna sprÄk och studien av en litterÀr bok pÄ franska (Le Petit Prince av Antoine de Saint-Exupéry). Att fundera pÄ lÀrarens förhÄllningssÀtt. - Att undersöka elevernas lÀrande, uppfattning, förutsÀttningar, reaktioner och upplevelser genom enkÀter och observationer.

Stereotypt beteende, det vill sÀga ett beteende som upprepas utan variation och som saknar tydligt mÄl eller funktion, Àr ett problem hos vissa hÀstar. Utvecklingen av stereotypa beteenden bedöms vara kopplad till exponering för en ?suboptimal? miljö, och genom att förstÄ de bakomliggande orsakerna till beteendet kan man minska förekomsten av stereotypier. Stereotypier kan alltsÄ ses som en följd av psykisk stress hos hÀsten, och mÄnga faktorer i hÀstens miljö har identifierats som bidragande faktorer. Förutom detta kan Àven fysiska problem, sÄsom magsÄr, kolik och viktnedgÄng, uppkomma. Mekaniska metoder som anvÀnts tidigare för att förhindra utförandet av stereotypa beteenden behandlar inte den bakomliggande orsaken, utan motivationen att utföra beteendet kvarstÄr. IstÀllet försöker man nu identifiera orsakerna och förÀndra faktorerna i miljön för att tillfredsstÀlla hÀstens behov. Olika studier har tittat pÄ effekten av förÀndringar i utfodring, boxdesign, uppstallningssystem och speglar i boxen pÄ förekomsten av stereotypier.

The so called ?ByggaF-method? is a relatively new Swedish method to stop moisture from being built into a building. The method should prevent damages on buildings as a result of mould growth and moisture. The purpose of the method is to include moisture control in the entire constructionprocess, from the projecting phase and all the way to the management phase. Up until now, there is no proof if the method is profitable or not and no studies have been made on the topic.