Sexuella beteendeproblem hos barn Àr ett relativt outforskat omrÄde i Sverige. I denna studie undersöker vi kring fenomenet hos barn i Äldern sex till tolv Är och vilka insatser som finns att tillgÄ för dessa barn och deras familjer i Sverige. Vi vill Àven fÄ mer kunskap om hur könsfördelningen ser ut hos barn med sexuella beteendeproblem. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi valt att göra en kvalitativ studie som innefattar sex intervjuer med tjÀnstemÀn som alla möter barn med sexuella beteendeproblem i sitt yrke. Denna studies resultat visar att sexuella beteendeproblem finns hos bÄde pojkar och flickor och att det bÄde finns likheter och skillnader i hur detta yttrar sig. Vidare visar studien att de befintliga riskfaktorerna för att utveckla sexuella beteendeproblem pÄ mÄnga sÀtt sammanfaller med de riskfaktorer som finns för att utveckla generellt normbrytande beteende.

In this study the opioid buprenorphine was given to 8 clinically healthy goats. The pharmacokinetics and behavioral effects were studied. Injections of buprenorphine, 0.02 mg/kg body weight was given both intramuscularly (i.m.) and intravenously (i.v.) with a cross over design. The results showed a short half-life of the drug in the plasma, 65.9 ± 17.4 min (mean ± SD), after i.v. injection.

Traumatiska skador och kotledsinflammationer kostar hÀstÀgare och försÀkringsbolag stora summor varje Är. För hÀstÀgaren innebÀr dessa skador dessutom förlorad tid för trÀning och tÀvling samt stress och oro. Under Är 2005 genomfördes en större enkÀtstudie (Ànnu ej publicerad) med syfte att identifiera riskfaktorer för uppkomsten av dessa skador. Den innehöll bland annat 10 frÄgor dÀr hÀstÀgare skulle uppslatta hÀstens temperament. Dessa frÄgor Àr utformade som sÄ kallade VAS-skalor (Visual Analogue Scale) och Àr de som analyserats i detta arbete.

Psykopater Àr vÀl representerade i fÄngvÄrdsanstalter och mer Àn 50 procent av de allvarliga brotten utförs utav psykopater. Man uppmÀrksammar dock inte de laglydiga psykopaterna med ett konventionellt beteende. Tidigare forskning visar att psykopater har olika neurologiska underskott i hjÀrnan, men fÄ studier uppmÀrksammar neurologiska skillnader mellan laglydiga och kriminella psykopater. Syftet med denna uppsats Àr att förklara de neurologiska skillnaderna mellan kriminella och laglydiga psykopater, samt hur dessa skillnader Àr kopplade till kriminellt beteende. Detta för att ge en ökad kunskap för psykopati och en förstÄelse till varför de kriminella psykopaterna begÄr brott.

Det finns i nulÀget vÀldigt lite forskning inom IT-sÀkerhet i ideella organisationer, trots att dessa organisationer Àr en viktig del av samhÀllet och brister i deras IT-sÀkerhet kan leda till minskat förtroende frÄn allmÀnheten. Studien har försökt klargöra attityder till IT-sÀkerhet hos medarbetarna i de ideella organisationer som har medverkat i undersökningen. Tidigare forskning i vinstdrivande organisationer visar att kunskap, attityder och beteenden hör ihop och pÄverkar varandra, och dessutom att dessa tre faktorer Àr mycket viktiga för IT-sÀkerheten i en organisation. För att förstÄ hur attityderna ser ut i ideella organisationer var det dÀrför nödvÀndigt att ta reda pÄ Àven kunskap och beteende hos medarbetarna. Studien kom fram till att attityderna var goda men att ledningens och medarbetarnas kunskaper om IT-sÀkerhet, och Àven deras beteenden, var bristfÀlliga i flera aspekter.

Det övergripande syftet med denna studie Àr att undersöka vilket sprÄkbruk pedagoger anvÀnder sig av i individuella utvecklingsplaner och dÀrmed vilken diskurs kring elever som tonar fram. Vi har valt att fokusera pÄ den sociala delen i de individuella utvecklingsplanerna. I litteraturdelen har vi fokuserat pÄ tidigare forskning kring hur elever skrivs fram i individuella utvecklingsplaner, dÀr det visat sig att det finns en tendens att kategorisera in eleverna i olika fack. Vi har Àven en kort genomgÄng av diskursteori. I resultatdelen har utvecklingsplaner frÄn 44 elever granskats dÀr vi med hjÀlp av diskursteori studerat hur sprÄket anvÀnds och hur det kan tolkas.

Vad mÀnniskor vÀljer att Àta har stor betydelse för deras hÀlsa och idag Àr det mÄngamÀnniskor som lever ohÀlsosamma liv vilket bland annat beror pÄ just bristfÀlliga kostvanor.Kolhydraternas roll i kosten har pÄ senare tid varit omdiskuterad och kan ha skapat enförvirring kring om och/eller varför kolhydratrika livsmedel bör ingÄ i kosten. DÄkolhydratrika livsmedel enligt Livsmedelsverket Àr viktiga ur bÄde hÀlso- och miljösynpunktÀr det av intresse att undersöka vad mÀnniskor tycker om dessa och vilka de vÀljer attkonsumera. Syftet med studien Àr dÀrför att undersöka kvinnors attityd och beteende medavseende pÄ kolhydrater i kosten samt om kvinnor har kÀnnedom om kolhydraters pÄverkanpÄ hÀlsa och miljö. En kvantitativ metod anvÀndes dÀr enkÀter skickades ut till kvinnor viaden sociala nÀtverkstjÀnsten Facebook. Theory of Reasoned Action anvÀndes som teorietiskutgÄngspunkt.

Idag lever vi i ett konsumtionssamhÀlle dÀr mÀnniskors nuvarande konsumtionsmönster inte Àr hÄllbara. Det krÀvs att varje individ tar hÀnsyn till bÄde ekonomiska, miljömÀssiga och sociala aspekter, om en hÄllbar konsumtion ska bli verklighet. För att förstÄ sig pÄ hushÄllens konsumtionsvanor Àr det bÀsta sÀttet att fokusera pÄ individernas beteende. BÄde livsmedelskonsumtionen och avfallssektorn Àr omrÄden som ger upphov till stor miljöpÄverkan. Forskare har nyligen kommit fram till att det Àr matspillet som Àr den stora miljöboven, inte livsmedelsförpackningarna. Tidigare studier visar att en stor andel av den mat som hushÄllen köper hem slÀngs.

Ungdomsbrottsligheten ökar och en allmÀn uppfattning i samhÀllet rÄder, att ungdomar begÄr brott i sÀllskap av kamrater. Undersökningens syfte var att söka förstÄelse och kunskap för upplevda bidragande faktorer inom kamratgruppen som gör att vissa unga killar begÄr brott. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sju killar mellan 16 och 25 Är, alla med erfarenhet av brottslighet. RÄmaterialet analyserades utifrÄn tematisk analysmetod. Resultatet visade att gruppen uppfyllde individernas identitetsskapande behov.

Studien handlar om sjÀlvskadebeteende. Syftet med undersökningen var att fÄ reda pÄ vilka yttre faktorer som pÄverkade tre unga tjejer att börja skada sig sjÀlva. Forskningen pÄ omrÄdet anser att personer börjar skada sig sjÀlva pÄgrund av sexuella övergrepp i ung Älder, men det framgÄr tydligt i resultatet att sexuella övergrepp i detta fall inte pÄverkade tjejerna i studien. Till grund för tjejernas destruktiva beteende ligger traumatiska hÀndelser i deras uppvÀxt bÄde i lÄgstadieÄlder samt högstadieÄlder.Metoden som anvÀndes i studien var semistrukturerade intervjuer eftersom intervjuaren dÄ kan rikta sin fulla uppmÀrksamhet mot respondenten.Resultatet Àr utformat pÄ ett narrativt sÀtt vilket gjorde att resultatet kunde presenteras i berÀttelseform. I resultatet framkom vilka yttre pÄverkansfaktorer som pÄverkade tjejerna att börja skada sig, som till exempel förÀldrars skilsmÀssa, eller plötslig död i deras nÀra omgivning..

Bakgrund: Den ökade invandringen har fört med sig nya krav pÄ hÀlso- och sjukvÄrden. Fler kommunikationssvÄrigheter pÄ grund av sprÄkbarriÀrer har uppstÄtt dÄ vÄrdpersonalen har svÄrt att kommunicera med nÄgon som inte talar samma sprÄk. Kommunikationsproblem utgör ett hinder för vÄrdpersonalen att skapa bra vÄrdrelationer till invandrarpatienter. VÄrdpersonal kÀnner att deras behov av att fÄ information om andra kulturer har ökat. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur vÄrdpersonal i Norden upplever mötet med invandrare inom hÀlso- och sjukvÄrden.

Bakgrund: Studier har visat att kvinnor som upplever att de har kunnat hantera smÀrtan vÀlunder sin förlossning har mindre behov av farmakologisk smÀrtlindring och fÄr en mer positivförlossningsupplevelse samt en ökad sjÀlvkÀnsla. Mindfulness Àr en metod dÀr manmedvetandegör och accepterar tankar, kÀnslor och kroppsförnimmelser utan att vÀrdera ellerstrÀva efter att undvika dem. Om man istÀllet accepterar och tillÄter det som Àr gesoreflekterade tankar och kÀnslor som ofta styr olika skeenden inte samma utrymme.MindfulnesstrÀning har ingÄtt i program och utvÀrderats för t ex smÀrthantering ochstressreduktion. För att kunna genomföra en utvÀrdering dÀr mindfulness ingÄr som metod föratt hantera förlossningssmÀrta behövs mera kunskap om kvinnors upplevelse av mindfulnessunder förlossning.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur nÄgra förstföderskor som genomgÄttförlossningsförberedelse baserad pÄ mindfulness, upplevde sin förmÄga att hantera smÀrtanunder förlossningen.Metod: En kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer med fem kvinnor. Texterna analyseradesmed kvalitativ innehÄllsanalys enligt Graneheim och Lundman.Resultat: Kvinnorna beskrev hur de kÀnde sig förberedda inför smÀrtan och att de upplevdeatt de hade ett ?verktyg? att ta till för att hantera smÀrtan.

Bakgrund: Psykisk ohÀlsa hos barn Àr ett vÀxande folkhÀlsoproblem. Att upptÀcka och sÀtta in insatser för att förebygga psykisk ohÀlsa hos barn Àr ett av barnhÀlsovÄrdens mÄl. FörÀldrastödsmetoder för att förebygga psykisk ohÀlsa Àr en insats pÄ folkhÀlsoomrÄdet som lÀmpar sig vÀl för ett evidensbaserat förhÄllningssÀtt. Familjen Àr en av de viktigaste faktorerna för att förebygga utvecklingen av psykisk ohÀlsa hos barn. Syfte: Syftet var att belysa effekten avmanualbaserade förÀldrastödsmetoder för prevention av psykisk ohÀlsa hos barn.Metod: Strukturerad litteraturstudie baserad pÄ 15 vetenskapliga artiklar.

TillstÄndsmaskiner var en av de första teknikerna som anvÀndes för att skapa AI (Artificiell Intelligens) i dataspel och Àr fortfarande Àn av de vanligaste teknikerna. Men under senare Är har flera nya tekniker, sÄsom ANN (Artificiella Neurala NÀtverk), börjat anvÀndas för att skapa mer avancerad AI i dataspel. MÄnga anser att tillstÄndsmaskiner inte kan skapa tillrÀckligt smarta agenter och att agenterna ofta blir förutsÀgbara. Generellt Àr tillstÄndsmaskiner inte lÀmpade att anvÀnda nÀr man vill ha mÄnga agenter med olika beteende eftersom det ofta krÀver speciell kod för varje unik agent. Detta arbete undersöker möjligheterna att skapa beteendevarierande agenter, utan att behöva skriva unik kod för varje beteende genom att endast anvÀnda stokastiska tillstÄndsmaskiner och mallar för att styra beteenden.

Basal handhygien Àr grunden för en god hygienisk standard i allt vÄrdarbete och har stor betydelse för patientsÀkerheten. FastÀn denna kunskap finns Àr följsamheten med olika interventioner inte tillrÀcklig. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva orsaker till att basal handhygien inte tillÀmpas. Studien baserades pÄ 20 vetenskapliga artiklar som granskades utifrÄn mallar för kvalitetsbedömning. Artiklarna analyserades och resulterade i fem kategorier som förklarade orsakerna: arbetsbelastning, tidsbrist och un- derbemanning: personalens kunskap och attityder: bristande förstÄelse: osÀ- kerhet inför val av produkter och teknik samt hudirritation.