Denna uppsats syftar till att undersöka hur fyra uttryckningspoliser i VÀrmland upplever den emotionella intelligensens betydelse i deras vardagliga arbete. Poliser utsÀtts dagligen för si-tuationer, dÀr de konfronteras av bÄde sina egna och andras kÀnslor. Polis Àr ett högriskyrke, dÀrför Àr det viktigt att förebyggande ÄtgÀrder Àr i fokus. Vi anser att det Àr intressant att un-dersöka hur poliser uppfattar och vÀrderar betydelsen av kÀnslor i arbetet. VÄr undersökning Àr en kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer.

Beteende skulle kunna vara en anvĂ€ndbar markör för nĂ€ringsmĂ€ssig obalans hos idisslare om det finns en motivation hos djuret att kompensera obalansen genom selektivt Ă€tbeteende. Idisslare sĂ€gs inneha en ?nĂ€ringsvisdom? som innebĂ€r att de har förmĂ„gan att selektera olika sorters vĂ€xter av varierande nĂ€ringsinnehĂ„ll och toxiner för att möta deras nĂ€ringsmĂ€ssiga behov och undvika förgiftning. Djuren kan genom Ă„terkopplingsmekanismer kĂ€nna av konsekvenserna efter foderintag vilket pĂ„verkar dess preferenser för sĂ€rskild föda. Återkopplingsmekanismerna gör att idisslaren upplever mĂ€ttnad eller obehag.

ADHD Àr en vanligt förekommande neuropsykiatrisk störning bland barn, vilka uppvisar beteende som överaktivitet, uppmÀrksamhetsstörning och impulsivitet. För förÀldrarna kan detta innebÀra svÄrigheter att hantera barnens beteende och sÀtta begrÀnsningar. Syftet med studien var att belysa förÀldrars upplevelse frÄn sitt dagliga liv med barn med ADHD problematik. Metoden som anvÀnts var en litteraturstudie som analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys och baseras pÄ sju vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet för studien. I resultatet framkom: FörÀldrarnas uppfostringsförsök, FörÀldrarnas relation, Ett minskat kontaktnÀt, Behov av stöd och hjÀlp, Hopp och förtvivlan samt Kulturkrock och rollförvÀntningar.

Hur beter sig skÀrpiplÀrkor (Anthus petrosus) nÀr de försvarar reviret mot en inkrÀktare under hÀckning? Eskalerar de aggressivitet olika eller har de en gemensam strategi? PÄverkas beteendet av hÀckningsfas? Kan anvÀnd tid sÀga nÄgot om motivation att försvara revir? För att besvara dessa frÄgor placerades en burhÄllen artfrÀnde av endera kön i etablerade revir. I studien mÀttes Àgnad tid Ät olika aggressiva beteenden, vilka hade klassats och graderats beroende av styrkan i hoten. Resultatet visade att alla hanar eskalerar aggression pÄ ett likartat sÀtt och Àgnade i medeltal lika lÄng tid Ät olika nivÄer. Individuella skillnader förekom dock dÄ nÄgra individer eskalerade lite snabbare men det tolkades inte som ökad motivation att försvara revir.

Vi har valt att undersöka attityder och handling, och om det finns nÄgot samband mellan attityd och handling gentemot hÄllbar utveckling hos elever i Ärskurs nio. För att ta reda pÄ elevernas attityder och handling för en hÄllbar utveckling har vi delat ut 160 enkÀter pÄ Korsavadskolan i Simrishamn. Eleverna har fÄtt svara pÄ ett tjugotal frÄgor om vardagshandlingar, konsumtion och framtidstÀnkande. Resultatet visar att mÄnga har en positiv attityd till hÄllbar utveckling men nÀr eleverna mÄste Àndra pÄ sin egen livsstil Àr de mindre positiva. Resultatet visar dessutom att de som uppger att de alltid kÀllsorterar har genomgÄende en mera positiv attityd till hÄllbar utveckling.

Bakgrund: Musikindustrin har upplevt omvÀlvande förÀndringar det senaste decenniet, dÀr skivbolagen har tappat 50 % av sin försÀljning sedan Är 2000. Minskningen beror till stor del pÄ det teknologiska paradigmskifte som skett i och med digitaliseringens intÄg i musikindustrin, ett intÄg som förÀndrat marknadsvillkoren för berörda parter.Syfte: Syftet Àr att förstÄ hur marknadsledande företag pÄverkas och handlar under teknologiska paradigmskiften, med utgÄngspunkt frÄn skivbolagsindustrin. Vidare Àmnar vi undersöka vad skivbolagen har haft för roll inom musikindustrin och hur den ser ut i dag efter digitaliseringens intÄg.Metod: Uppsatsen Àr baserad pÄ fyra intervjuer samt en e-postkorrenspondens med personer som har upplevt industrins utveckling de senaste Ären. Som komplement till intervjuerna anvÀnds sekundÀrdata.Resultat: Skivbolagen upplevde svÄrigheter i och med det teknologiska paradigmskifte som digitaliseringen stod för. Skivbolagen har efter ett defensivt beteende dÀr de motverkat förÀndringen börjat arbeta för att skapa affÀrsmodeller som Àr applicerbara pÄ den digitala marknaden.

Bakgrund: Det som definierar att ett barn far illa Àr enligt SoL barn som inte fÄr sina behov tillgodosedda inom familjen samt att det kan vara barn eller ungdomar som riskerar att utvecklas ogynnsamt genom ett eget skadligt beteende. AnmÀlningsskyldigheten och utredningsplikten ska verka för att skola, polis och socialtjÀnst ska kunna fÄnga upp de barn som far illa i ett tidigt skede.Syfte: Med en utgÄngspunkt av ovanstÄende problematik, pÄ att barn faller mellan olika myndigheters ansvar, Àr syftet med denna uppsats att ta reda pÄ hur samverkan mellan socialtjÀnst, polis och skola fungerar jÀmfört med vad lagen sÀger, med fokus pÄ barn som far illa.Metod: Studien Àr baserad pÄ att kvalitativ metod dÀr vi anvÀnt oss utav kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer bestÄr av en kurator, tvÄ handlÀggare pÄ socialförvaltningen, en rektor, tre skolsköterskor och tillsist en polis.Resultat: Studien har visat att skolor tolkar sin anmÀlningsplikt olika vilket leder till att socialförvaltningen inte har möjlighet att utreda i den utstrÀckning de hade önskat och dÀrmed begrÀnsas de tidiga insatserna..

SammanfattningSyfte: Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för hur företag arbetar med rekrytering av kundorienterad personal med avseende pÄ individens sociala förmÄga, kompetens och drivkrafter för ett kundorienterat beteende. Metod: Studien utgÄr frÄn att uppnÄ en förstÄelse och tillÀmpar dÀrför en kvalitativ metod. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tio anstÀllda frÄn olika fastighetsföretag i Sverige. Materialet analyserades sedan utifrÄn analysmetoden well-grounded theory. Resultat & slutsats: Studiens resultat visar att sociala förmÄgor, kompetens och drivkrafter Àr viktiga faktorer vid bedömning av kundorienterade egenskaper vid rekrytering, men att företagen lÀgger olika tyngdpunkt vid dessa faktorer. Resultatet visar att drivkrafter som motivation, engagemang, vÀrderingar och attityder Àr av stor betydelse för företagen vid rekryteringstillfÀllet. Ytterligare slutsats i studien Àr att individens sociala förmÄga Àr av betydelse för företagen vid rekrytering, men att synen pÄ vad som kÀnnetecknar social förmÄga skiljer sig mellan respondenterna.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan elevers attityder, subjektiv norm, upplevd kontroll, intentioner, rÀttfÀrdiganden, motivation samt sjÀlvvÀrdering i relation till benÀgenhet att fuska eller att avstÄ frÄn att fuska. The theory of planned behavior (Ajzen, 2006) har anvÀnts som teoretisk modell för en enkÀtundersökning med 122 elever i grundskolans Ärskurs 9 och i gymnasieskolans Ärskurser 2?3. Resultatet av studien visar att intentionen att utföra ett beteende, som i denna studie Àr fusk, Àr den viktigaste prediktorn för beteendet i frÄga. I föreliggande studie har Àven kunnat styrkas att rÀttfÀrdigande av eget fusk har en avgörande roll vad gÀller beteende och intention.

Ett viktigt Àmne i dagens samhÀllsdebatt Àr miljo?frÄgor och visionen om en hÄllbar utveckling. En fjÀrdedel av svenska hushÄlls klimatutslÀpp kommer fra?n maten vi Àter och följaktligen kan en förÀndring av svenska hushÄlls konsumtionsmönster bidra till en mer hÄllbar utveckling (Livsmedelsverket, 2013). Det Àr dock svÄrt att uppnÄ en bestÄende förÀndring i mÀnniskors beteende i vardagen.

Syftet med denna uppsats Àr att med hjÀlp av fokusgruppsintervjuer med mÀn mellan 25 och 35 Är, belysa deras syn pÄ konsumtion pÄ köpcentrum. Vi anvÀnder oss av en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer. Vi utförde tre fokusgrupper dÀr respektive grupp bestod av fyra till fem mÀn mellan 25 och 35 Är. Vi anvÀnder oss av teorier om miljö, beteende och genus för att förstÄ de faktorer mÀn ser som betydande i köpcentret. Vi utgÄr frÄn en egen modell baserad pÄ S-O-R-paradigmet, Servicescape- och Servuctionsmodellen.

Uppsatsen avser att undersöka hur Skatteverkets kontroller av företagare gÄr till praktiskt. UtifrÄn detta ska uppsatsen utreda vilka problem som finns i det praktiska arbetet som Skatteverket gör i de olika kontrollformerna. Studien bygger pÄ en kvalitativ metod vilken valts för att fÄ en djupare förstÄelse för studieÀmnet. Det empiriska materialet till studien har samlats in med hjÀlp av intervjuer med sammanlagt fem handlÀggare pÄ Skatteverket. Material till den teoretiska referensramen har inhÀmtats frÄn relevant litteratur och sökningar i databaser.

Den situerade ansatsen inom artificiell intelligens har i tidigare experiment visat pÄ stora möjligheter vid utvecklingen av enkla beteenden. Ansatsens framgÄngar Àr dock inte lika tydliga nÀr det kommer till utvecklingen av mer komplexa beteenden som i högre grad pÄminner om de experiment som gjorts inom traditionell artificiell intelligens. I studien utvecklas en agent med ett ?Extended Sequential Cascaded Network? som kontrollarkitektur för att lösa en uppgift som krÀver ett ?rÀkneliknande beteende?. Utvecklingen av nÀtverket grundas pÄ en situerad syn pÄ kognition, dÀribland att designern i sÄ liten grad som möjligt skall styra utvecklingen.

Ekologiska livsmedel a?r idag ett allt mer debatterat a?mne da?r majoriteten av den svenska befolkningen a?r positivt insta?llda till ekologiska livsmedel. Trots konsumenternas positiva insta?llning och den o?kade marknadskommunikationen som de stora livsmedelsbutikerna bedriver idag a?r fo?rsa?ljningen av ekologiska livsmedel i Sverige fortfarande la?g, endast 5,6 % av den totala livsmedelsfo?rsa?ljningen. Fo?r att o?ka den ekologiska fo?rsa?ljningen a?r det av stor vikt att bemo?ta konsumenten med en anpassad marknadskommunikation.

Skatter Àr ett stÀndigt aktuellt och omdebatterat Àmne bÄde hÀr i Sverige och runt om i vÀrlden. Inkomstskatter pÄverkar bÄde företag och privatpersoner, vilket komplicerar situationen i fÄmansföretagen dÄ delÀgaren ofta ocksÄ arbetar i företaget och bidrar till vinstgenereringen. DÀrför blir det intressant att nÀrmare studera 3:12-reglerna som faller in under inkomstskattelagen och som berör de förehavanden som sker mellan företaget och delÀgaren. Reglerna pÄverkar Àgarnas privatekonomi pÄ ett direkt sÀtt eftersom de reglerar hur mycket av den utdelning eller kapitalvinst, som Àgaren fÄr frÄn bolaget, skall beskattas i inkomstslaget kapital respektive tjÀnst. DÄ 3:12-reglerna spelar en sÄdan central roll för fÄmansföretagaren stÀller vi oss frÄgande till hur detta i sin tur pÄverkar hur man agerar i företaget och de beslut man tar dÀr angÄende företagets framtid.Problem: Hur pÄverkar 3:12-reglerna fÄmansföretagens ekonomi och beteende? Dessutom stÀllde vi oss delfrÄgan, Har förÀndringarna i 3:12-reglerna som infördes 2006 samt 2007 inneburit förenklingar för fÄmansföretagen?Syfte: Det huvudsakliga syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fÄmansföretagens beteende pÄverkas av 3:12- reglerna nÀr det gÀller investeringsbeslut av olika slag och vad det betyder för lönsamheten i företagen.