AbstraktTitel: Kommunikationsstrukturens betydelse i planerad organisationsfo?ra?ndringFo?rfattare: Johan PejrydTermin: Va?rterminen 2014Niva?: MasterAvdelning: Informatik och mediaHandledare: Josef PallasSammanfattning: En studie av kommunikationsstrukturens roll vid planerad organisationsfo?ra?ndring utfo?rdes under va?ren 2014 hos en av de svenska storbankerna med avsikt att fa? ytterligare kunskap om fo?ra?ndringskommunikation. Syftet med studien var att underso?ka informationsdistributionens funktion vid implementeringen av ett nytt arbetssa?tt. Det syftades ocksa? till att underso?ka medarbetares informationsbehov och kommunikationspreferenser.Fem hypoteser sta?lldes upp fo?r att fa? kunskap om antalet kommunikationskanaler som anva?ndes, relationen mellan muntliga och skriftliga ka?llor, samt enhetligheten dessa emellan.

Syftet med studien Àr att studera förhÄllandet mellan fysisk aktivitet pÄ arbete och fritid. En tvÀrsnittsstudie genomfördes för att jÀmföra personer med ett mer fysiskt aktivt arbete (undersköteskor) med personer som har ett mindre fysiskt arbete (kontorsarbetare) i Kalmar 2013. Deltagarna (n=37) delades efter yrke in i grupperna kontorsarbetare och undersökterskor. Varje deltagare bar en accelerometer under 7 dagar för att mÀta den fysiska aktivitetsnivÄn. MÀtningarna utfördes under arbetsdagar och icke arbetsdagar.

Bakgrund: Rationalitetsteorin har tvĂ„ separata preciseringar för individer som agerar rationellt, baserat pĂ„ om handlingen Ă€r av enkel eller komplicerad karaktĂ€r. Är handlingen enkel kan individen, som dĂ„ kallas Homo Oeconomicus, utan svĂ„righeter identifiera nĂ€r nyttan Ă€r större Ă€n kostnaden och utifrĂ„n individens egenintresse fattas beslut som gagnar henne/honom sjĂ€lv. Det finns dock faktorer sĂ„som exempelvis osĂ€kerhet som begrĂ€nsar handlingsmöjligheterna och försvĂ„rar beslutstagandet, vilket gör handlingen komplicerad. Det som inom den förstnĂ€mnda definitionen anses vara ett irrationellt beteende kan ses som rationellt inom den andra. BĂ„da begreppen anvĂ€nds vid analyser av ekonomiskt beteende, vilket vi har gjort i denna undersökning dĂ€r vi valt att studera ett visst beteende, att skicka julkort.

Uppsatsens syfte Àr att diskutera vad lÀrare anser att de kan göra för att motverka mobbning i skolan. Studien Àr av kvalitativ art och har genomförts med hjÀlp av en hermeneutisk tolkningsmetod. Studien Àr baserad pÄ Ätta stycken lÀrarintervjuer. Undersökningen visar att lÀrarna anser att samtal och diskussioner med eleverna har stor betydelse nÀr det gÀller att motverka mobbning. LikasÄ framhÄlls vikten av att upprÀtta gemensamma regler och att vara tydlig som lÀrare genom att sÀtta grÀnser och markera nÀr ett beteende inte accepteras.

Syftet med arbetet har varit att undersöka tendenser till förekomsten av olika lÀrarstrategier för att undvika och komma till rÀtta med olÀmpligt elevbeteende. Med olÀmpligt beteende menar jag dÄ eleven agerar utÄt och hindrar lÀraren att göra det som den tÀnkt göra för sin egen eller elevernas skull, och med strategier menar jag det lÀraren gör eller försöker göra för att undvika eller komma till rÀtta med olÀmpligt elevbeteende.Uppsatsen börjar med styrdokument om vilka direktiv som gÀller för lÀrare och sedan en beskrivning av olika ledarstilar frÄn olika psykologiska perspektiv. UtifrÄn ledarstilarna har jag sedan beskrivit ett antal strategier lÀrare kan anvÀnda sig av för att i förebyggande syfte undvika olÀmpligt beteende och strategier som kan anvÀndas i sjÀlva situationen för att komma till rÀtta med beteendet. DÀrefter har jag med kvantitativ metod i form av enkÀter undersökt strategier hos lÀrare i Är 4-6 pÄ olika skolor i olika kommuner. 77 grundskollÀrare som arbetar pÄ olika skolor i olika omrÄden och kommuner har svarat pÄ enkÀterna.Resultatet visar sig att lÀrare anvÀnder sig av olika strategier i sitt arbete att undvika och komma till rÀtta med olÀmpligt beteende.

I fo?religgande studie har en metod fo?r utva?rdering av vinkelma?tningsosa?kerheten hos en terrester laserskanner (TLS) tagits fram. Metoden fo?r ma?tning och bera?kning av vinkelma?tningsosa?kerheten a?r till stor del baserad pa? ba?de ISO:s standard fo?r test av en teodolit och en doktorsavhandling da?r vinkelma?tningen hos en TLS underso?ks. FARO Focus3D a?r en TLS som a?gs och brukas av konsultfo?retaget Tyre?ns AB.

This thesis examines how and to what extent securitisation has occurred in the Arctic Council, and how these expressions have changed in a more geopolitically tense context after the Russian invasion of Ukraine 2022. Drawing on securitisation theory, the study analyses ministerial declarations from Arctic Council meetings in 2021 and 2025, complemented by two informant interviews with diplomats working in Arctic affairs. The findings show that securitisation has increased after 2022 but mainly within non-traditional security sectors. Environmental security is the most consistently securitised issue, especially through the framing of climate change as an urgent and wide-ranging threat. Political security has become more prominent, as the Arctic Council itself is increasingly portrayed as a reference object whose function and legitimacy must be protected.

Denna studie underso?ker den enskilda fo?retagarens syn pa? skatteverket och o?vriga fo?retagare inom restaurangbranschen samt hur dessa pa?verkar fo?retagarnas insta?llning till skattefusk. Tidigare studier visar att kontroll och sanktioner har en motsatt effekt pa? medborgarnas samarbetsvilja. Sa?ledes genomfo?rdes denna studie med avsikt att underso?ka vilken inverkan ovan na?mnda relation har pa? samarbete, tillit, samt na?tverk av relationer ur ett fo?retagarperspektiv.

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

The aim of this study was to examine if biological early maturing girls and girls that percieved that boys treated them as older than they actually where drank more alcohol, were more delinquent, had more romantic relationships and sexual intercourse. Our data was collected from seven schools in Sweden. Significant relationships where found between early maturation and all four dependent variables. Significant relationships could also bee seen between how girls perceived that boys treated them and alcohol use, romantic relationships and sexual intercourse. For two of our dependent measures we found week interaction effects, for girls biological maturation and there perception of how boys treated them according to there age.

I denna studie undersöks det ifall karaktÀrer med psykopatiskt beteende uppfattas mindre skrÀmmande och mer lÀttsamt i animerad form Àn i icke-animerad form. En litteraturstudie har genomförts som till stor del fokuserar pÄ psykopater i film och de extrema personligheter och beteende som Àr frekventa i animerade verk. TvÄ klipp har skapats utifrÄn tvÄ icke-animerade referensklipp innehÄllandes psykopatiska karaktÀrer spelade av skÄdespelare med identisk handling, karaktÀrsbeteende och miljö fast i animerad form. Dessa animerade klipp utvÀrderas genom strukturerade kvalitativa intervjuer med en fokusgrupp inriktad pÄ förÀldrar med barn som Àr 7-9 Är gamla. Undersökningen visar att de animerade karaktÀrerna upplevs som mindre skrÀmmande och mer lÀttsamma Àn sina icke-animerade motsvarigheter..

Större delen av vÄrt arbete baseras pÄ en vecka dÄ vÄr lÀgenhet blev ett gömstÀlle för Sara, efter att slÀktingar som hotat henne till livet, Ànnu en gÄng hittat henne. Idag Àr begreppet hedersmord nÄgot de flesta kÀnner till. Dock har vi svÄrt att i den svenska kulturen sammankoppla hedern med mord. I vad grundar sig hedersmord, beror det pÄ religion, kultur eller gamla seder? Vad Àr bakgrunden till att mÀn dödar kvinnor för att upprÀtthÄlla en familjs heder? Vi vill belysa detta Àmne och pÄvisa konsekvenser som drabbar de utsatta.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur chefer uppfattar, vad vi vÀljer att kalla, otillÄtet beteende. Vi har valt att definiera otillÄtet beteende enligt Karlssons (2008:132) definition av organisatorisk olydnad vilken lyder: ?Allt som anstÀllda gör, tÀnker och Àr som överordnade inte vill att de ska göra, tÀnka och vara?. Uppsatsen grundar sig i en förförstÄelse om att otillÄtet beteende finns i alla organisationer och att chefer inte bara anvisar tillÄtet beteende utan ocksÄ definierar vad som Àr otillÄtet (Ackroyd och Thompson (1999:12). Vi har arbetat utifrÄn frÄgestÀllningarna: Vad uppfattas av chefer som otillÄtet beteende? Hur pÄverkar anstÀlldas grad av autonomi chefers uppfattning av otillÄtet beteende? Hur hanterar och bemöter chefer anstÀlldas otillÄtna beteende? Hur kan chefers syn pÄ otillÄtet beteende kategoriseras?Tidigare forskning vi tagit del av Àr bland annat av vedertagna motstÄndsforskare sÄsom Ackroyd och Thompson (1999) vilka skriver ur anstÀlldas perspektiv och Vardi och Weitz (2004) som framförallt skriver utifrÄn ett ledningsperspektiv.

BarnavÄrdslagstiftningen har utvecklats under hela 1900-talet. Den 1 juni 1991 trÀdde den nu gÀllande tvÄngsvÄrdslagen, lagen med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga (LVU), i kraft. Gunnar BramstÄng har funnit tvÄ riktlinjer som prÀglat barnavÄrdslagstiftningen under 1900-talet, dels rÀttsstatstanken, dels tanken om individens rÀtt att fÄ skydd och vÄrd av staten. Dessa tvÄ grundtankar ligger Àven till grund för denna uppsats dÀr syftet Àr att undersöka 3 § LVU och rekvisitet annat socialt nedbrytande beteenden ur ett rÀttssÀkerhets- och rÀttighetsperspektiv. I uppsatsen undersöks vad som kan anses vara ett annat socialt nedbrytande beteende utifrÄn en rÀttsdogmatiskt metod.

I denna studie undersöks det ifall karaktÀrer med psykopatiskt beteende uppfattas mindre skrÀmmande och mer lÀttsamt i animerad form Àn i icke-animerad form. En litteraturstudie har genomförts som till stor del fokuserar pÄ psykopater i film och de extrema personligheter och beteende som Àr frekventa i animerade verk. TvÄ klipp har skapats utifrÄn tvÄ icke-animerade referensklipp innehÄllandes psykopatiska karaktÀrer spelade av skÄdespelare med identisk handling, karaktÀrsbeteende och miljö fast i animerad form. Dessa animerade klipp utvÀrderas genom strukturerade kvalitativa intervjuer med en fokusgrupp inriktad pÄ förÀldrar med barn som Àr 7-9 Är gamla. Undersökningen visar att de animerade karaktÀrerna upplevs som mindre skrÀmmande och mer lÀttsamma Àn sina icke-animerade motsvarigheter..