Sökresultat:
109 Uppsatser om Betalning - Sida 8 av 8
Möjligheten till sakrättsligt skydd vid överlåtelse av andel i handelsbolag samt överlåtelse mellan bolag och bolagsman. Vad krävs?
En sakrättsligt giltig överlåtelse kräver ett utförande av ett sakrättsligt moment. De vanligaste sakrättsliga momenten är tradition, denuntiation samt registrering. Traditionsprincipen har betraktats blivit etablerad i svensk rätt genom HD:s dom i NJA 1925 s. 130. I rättsfallet har HD angett att det vid överlåtelse av lösöre krävs tradition, alternativt registrering av överlåtelsen enligt Lag (1845:50 s.
Förtroende för offentliga organisationer : Varför har vissa offentliga organisationer högre förtroende hos medborgarna än andra?
En sakrättsligt giltig överlåtelse kräver ett utförande av ett sakrättsligt moment. De vanligaste sakrättsliga momenten är tradition, denuntiation samt registrering. Traditionsprincipen har betraktats blivit etablerad i svensk rätt genom HD:s dom i NJA 1925 s. 130. I rättsfallet har HD angett att det vid överlåtelse av lösöre krävs tradition, alternativt registrering av överlåtelsen enligt Lag (1845:50 s.
Är tioårsregeln i 3 kap. 19 § Inkomstskattelagen förenlig med EG-rätten? : Vad blir konsekvenserna av den nya lydelsen?
Uppsatsens syfte är att utreda huruvida tioårsregeln i 3 kap. 19 § IL strider mot EG-rätten. Vidare undersöks konsekvenserna utav den utvidgade regeln i förhållande till den internationella skatteavtalsrätten.Avsaknad av total harmonisering inom skatteområdet i EU resulterar i att praxis från EGD är vägledande och av stor vikt för medlemsstaterna. Skatteregler i intern rätt får inte utformas på ett sätt att de strider mot någon av de grundläggande rörelsefriheterna i EG-fördraget.Tioårsregeln innebär i grova drag att kapitalvinster som uppstår vid avyttring av tillgångar, skall beskattas i Sverige under de tio nästföljande åren efter utflyttning från Sverige. Tioårsregeln i dess tidigare lydelse har inte fungerat ändamålsenligt.
Sovjetiska krigsfångar i Norge under Andra världskriget
Morgonen den 9 april 1940 gick de tyska trupperna till anfall mot Danmark
och Norge. Beredskapen i Norge var låg när anfallet kom. Detta eftersom att
Norges utrikespolitik hade gått ut på att inte reta upp någon av
stormakterna. Därför var den norska regeringen inte beredd på ett anfall
från Nazityskland.
Mellan åren 1941 och 1945 var det mellan cirka 80 000 och 100 000 sovjetiska
krigsfångar som sändes till Norge.