Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Bakgrund: Endometrios ?r en sjukdom som drabbar en av tio kvinnor i fertil ?lder. Kunskapen om sjukdomen ?r begr?nsad och kvinnor kan beh?va v?nta i flera ?r fr?n symtomdebut till diagnos. Psykiska konsekvenser av sjukdomen tas s?llan i beaktning. Sjuksk?terskan har en viktig roll i att m?ta patienten med r?tt kunskap f?r att bidra till en personcentrerad v?rd. Syfte: Att unders?ka hur kvinnors psykiska h?lsa p?verkas av att leva med endometrios f?r att ?ka f?rst?elsen kring deras omv?rdnadsbehov.

ABSTRACTA defect implantation process is the major reason for unexplained infertility. Estrogen andprogesterone are steroid hormones preparing the endometrium for implantation. They mediatetheir effect through their receptors: estrogen receptor alpha and beta and progesteronereceptor A and B, respectively. Leukemia inhibitory factor (LIF), which is also important forimplantation, mediates its effect through LIF receptor and the coreceptor, gp130, and is downregulated by suppressors of cytokine signaling 1. The aim of the study was to compare thelevels of the steroid hormone receptors and LIF related factors in the endometrium of twogroups of women with the diagnosis unexplained infertility: one that became pregnant afterassisted reproduction and one that did not become pregnant.

Verbet f? ?r h?gfrekvent i svenskan, och anv?nds i m?nga sammanhang i m?nga olika verbkonstruktioner. Dessa bruk av verbet g?r att det kan ses som karakteristiskt f?r svenskan j?mf?rt med motsvarande verb i andra spr?k (med betydelsen ?ta emot?). Uppsatsens hypotes ?r att konstruktionen modalt f? + ett verb i infinitiv ?r vanligare i fackspr?kliga texter skrivna p? svenska ?n i texter ?versatta fr?n engelska.

Denna studie unders?ker den upplevda tryggheten hos kvinnor vid Fr?lunda Torgs sp?rvagnsh?llplats i G?teborg och identifierar en rad olika faktorer i den fysiska milj?n som p?verkar deras upplevelse. Med en feministiskt geografisk infallsvinkel och teoretiska ramar som inkluderar Broken Window-teorin, CPTED syftar studien till att bidra till en ?kad f?rst?else f?r hur Fr?lunda Torgs sp?rvagnsh?llplats uppfattas och kan utformas fr?n kvinnornas perspektiv. Genom semistrukturerade intervjuer, analyserar studien kvinnors upplevelser av trygghet och otrygghet vid sp?rvagnsh?llplatsen Fr?lunda Torg.

Phytoestrogens are secondary metabolites produced by plants. Among the plants that make phytoestrogens are soya, red clover and some types of grass. The name phytoestrogen is a collective term for compounds such as genistein, daidzein, biochanin A and formononetin. These compounds are similar to oestradiol-17? in their chemical structure.

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

I följande arbete har en ekonometrisk undersökning av svensk verkstadsindustri genomförts. Åtta bolag, registrerade på Stockholmsbörsen, och tillhörande verkstadsindustrin har valts ut. Dessa är Volvo AB, Sandvik, ABB, Alfa Laval, Assa Abloy, SKF, Scania och Atlas Copco. Bolagens genomsnittliga avkastning utgör den beroende variabeln i undersökningen. De förklarande variablerna har valts med hänsyn tagen till fakta presenterad i bolagens årsrapporter samt ekonomisk relevans.

I det här arbetet undersöks och jämförs två olika sökalgoritmer när de används för implementation av AI-spelare till brädspelet Pentago. De två algoritmerna som användes var alfa-betabeskärning och en nyare algoritm som kombinerar genetiska algoritmer och minimax, kallad genetisk minimax. Utvärderingen av resultaten visar att alfa-betabeskärning passar bättre vid implementation av en AI till Pentago än genetisk minimax. Alfa-betabeskärning med ytterligare optimeringar har potential att lämpa sig väldigt väl för implementation av spelare till Pentago. Ytterligare visar resultaten att genetisk minimax inte är en passande algoritm för AI till Pentago.

Fo?r att skapa ha?llbar utveckling kra?vs ett samspel mellan ekonomisk tillva?xt och miljo?pa?verkan. Banker har genom kreditverksamheten mo?jligheten att pa?verka hur ett fo?retag arbetar med miljo?fra?gor. Corporate Social Responsibility (CSR) innefattar hur ett fo?retag kan ta ansvar fo?r miljo?n.

Detta arbete behandlar problematiken med att bygga kustnära, samtidigt som det i relation till klimatförändringen och den globala uppvärmningen sker en havsnivåhöjning. Syftet med arbetet är att upplysa om olika skydds- och bygg-nadsmetoder, som kan användas för att upprätthålla traditionen av att bygga vid kusten samt att kunna stilla den efterfrågan som idag finns för havsnära lägen utan att utsätta människor för risken av översvämningar. Arbetet börjar med en översiktlig bild av dagsprognosen för de stundande kli-matförändringarna samt vilka effekter dessa har för den globala havsnivåhöj- ningen, för att sedan beta sig ner till en mer lokal nivå och beskriva dagsläget för södra Sverige samt prognosen fram till slutet på seklet. Det presenteras även en aktuell bild för hur lagstiftningens, kommunernas, länsstyrelsernas och den fysiska planeringens roll förhåller sig till den stundande havsnivåhöjningen samt vilka kli-matanpassningsåtgärder som kan göras med havsnivåhöjningen i fokus. Avsnittet, ?Att bygga för framtiden? ger en kort översikt för olika skydds- och byggnadsmetoder som finns med hänsyn till havsnivåhöjningen. Här presenteras även influenser och inspirationer från Holland, ett land känt för sin eviga kamp mot översvämningar och för sin innovativa arkitektur vad gäller kustnära bebyg-gelse.

Denna uppsats syftar till att kvantitativt studera och underso?ka selektiv migration i Uppsalas genom att observera ro?rlighet och befolkningsfo?ra?ndringar under tidsperioden 1990-2010 fo?r bostadsomra?den byggda under miljonprograma?ren 1965-1974. Fo?r att uppna? underso?kningen syfte har longitudinella demografiska och socioekonomiska data, ha?mtade fra?n databasen GeoSweden, fo?r inflyttare, utflyttare och stannare i Uppsalas miljonprogram analyserats. Analys av sagda data visar att andelen Sverigefo?dda individer i Uppsalas miljonprogram minskade under perioden 1990-2010 i takt med att andelen utlandsfo?dda inflyttare o?kade.

This essay aims to examine the meaning work at daily activity centers gives people with intellectual disabilities and the questions these people consider necessary to ask in quality surveys. This has been done by interviews with twelve respondents in various daily activitiy centers within a private care company in the Stockholm area. The theories that has been used to analyze the empirical data is SOC - sence of coherence, stigma and empowerment. The result shows that the meaning of daily activity is to create and maintain social contacts, feeling important and needed by others and an opportunity to feel ?normal? and like everybody else.

Under sent 1990-tal bo?rjade utvecklare att bli mer och mer missno?jda med ra?dande arbetsformer i projekt. Utvecklarna upplevde att modeller som vattenfallsmodellen inte la?ngre speglade verkligheten fo?r utvecklingen. Detta missno?je resulterade i att en ma?ngd nya arbetsmodeller uppstod och 2001 samlades de under Agile Manifesto.

Lek kan ses som ett flerdimensionellt och komplext fenomen. F?rskolans l?roplan framh?ller att lek och l?rande ska bilda en helhet samt att lek ?r en f?ruts?ttning f?r barns utveckling. Fri lek ?r ett begrepp som ofta anv?nds i praktiken men som ocks? kan uppfattas som sv?r att arbeta med d? gr?nsen f?r vad som ?r fritt ?r diffust och vad frihet egentligen inneb?r i f?rskolans vardag.