Inom geotekniken har under en lång tid fokus legat på finkorniga jordar och deras mekaniska egenskaper. Orsaken har inte bara varit att finkorniga jordar representerar svårigheter vid byggande, till exempel i form av sättningar och tjälskador, utan också för att det inte funnits möjligheter att göra laboratorieförsök på material av grövre fraktioner på grund av laboratorieutrustningens ringa storlek. Metodiken vid laboratorieförsök av blandjordar har varit att plocka bort grövre fraktioner och enbart testa jordens finare fraktioner. Den vanliga metodiken med att enbart testa jordens finare fraktioner fungerar i regel. Men ju mindre finmaterial som finns i det undersökta materialet desto mer kan metodiken ifrågasättas.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur annonseringar om reporänteförändringar påverkar aktiekursen för banker och kommersiella fastighetsbolag samt om räntenivån har en långsiktig effekt på dessa branschers risk gentemot marknaden. Vidare ska det fastställas om det förekommer abnormala avkastningar för dessa två branscher gentemot marknaden vid annonseringstillfälle. Studien använder sig av en eventstudiemetodologi med sekundär data där tillkännagivanden angående ränteförändringar från Riksbanken används som eventdag från perioden 2000-2009. Sju företag från OMX Large Cap är indelade i två sektorer där den abormala avkastningen från varje bolag beräknas för att se om det förekommer några skillnader gentemot ett marknadsindex. Vidare undersöks hur den årliga räntenivån påverkar beta och volatiliteten för banker och fastighetsbolag på längre sikt.Undersökningen finner en statistiskt signifikant men svag positiv korrelation mellan reporänteförändringar och banker där dock inga avgörande slutsatser angående orsaken till detta kan fastställas. Kommersiella fastighetsbolag visar ingen signifikant korrelation mellan ränteförändringar och kumulativa abnormala avkastningar gentemot ett marknadsindex.

Problem: Använder sig fondförvaltare av ett markant ökat risktagande för att försöka återta förlorad avkastning relativt konkurrenter? Vilka incitament kan leda till en förändring i riskjusteringen? Finns det några faktorer som har samband med riskjusteringen eller är fondförvaltarens riskbeteende slumpartat? Hur väl överensstämmer våra resultat med tidigare studier inom området för vår undersökning? Syfte: Vårt huvudsyfte är att undersöka om det föreligger någon skillnad i förändring av risknivå mellan de fonder som har lägre avkastning än medianen och de fonder som har högre avkastning än medianen. Vårt delsyfte är att försöka förklara medelriskjusteringen under andra halvan av året för de fonder vars avkastning hamnade under medianen för avkastningen under första halvan av året; givet att en sådan förändring föreligger. Metod: Vi utförde först en studie av befintlig teori inom området. Test av turneringshypotesen med hjälp av c2-metoden genomfördes på 41 stycken svenska aktiefonder.

This paper aims to investigate the systematic risk exposure of Swedish hedge funds using a modified Fung & Hsieh (2004) asset-based style factor model. The results show that the average Swedish equity hedge fund and fund of funds had a significant positive exposure to the equity market portfolio and the spread between small cap and large cap stocks (SMB) during the sample period. This is consistent with our a priori expectations and previous international studies. We do not find the expected systematic fixed-income related risk exposure for the fixed-income hedge funds and fund of funds in the sample. The empirical material used in this study is taken from a publicly available fund database maintained by the Swedish Financial Supervisory Authority (Finansinspektionen).

On Nasdaq OMX Nordic Stockholm there has been a large increase in issues of preferred stocks since the financial crisis 2008. Aiming to explain whether preferred stocks have most of their characteristics relating to debt or equity, we answer four sub questions. Do all preferred stocks share the same features, or do they differ from each other? Our population is similar in characteristics, except for the preferred stock of Swedbank which is convertible and deviates when it comes to participation in dividends - instead of convertible the others are limited and redeemable. Further, the second sub question treats preferred stock in relation to the common stock quantitatively, in market data.

Detta arbete behandlar problematiken med att bygga kustnära, samtidigt som det i relation till klimatförändringen och den globala uppvärmningen sker en havsnivåhöjning. Syftet med arbetet är att upplysa om olika skydds- och bygg-nadsmetoder, som kan användas för att upprätthålla traditionen av att bygga vid kusten samt att kunna stilla den efterfrågan som idag finns för havsnära lägen utan att utsätta människor för risken av översvämningar. Arbetet börjar med en översiktlig bild av dagsprognosen för de stundande kli-matförändringarna samt vilka effekter dessa har för den globala havsnivåhöj- ningen, för att sedan beta sig ner till en mer lokal nivå och beskriva dagsläget för södra Sverige samt prognosen fram till slutet på seklet. Det presenteras även en aktuell bild för hur lagstiftningens, kommunernas, länsstyrelsernas och den fysiska planeringens roll förhåller sig till den stundande havsnivåhöjningen samt vilka kli-matanpassningsåtgärder som kan göras med havsnivåhöjningen i fokus. Avsnittet, ?Att bygga för framtiden? ger en kort översikt för olika skydds- och byggnadsmetoder som finns med hänsyn till havsnivåhöjningen. Här presenteras även influenser och inspirationer från Holland, ett land känt för sin eviga kamp mot översvämningar och för sin innovativa arkitektur vad gäller kustnära bebyg-gelse.

Syftet med denna studie var att synliggöra förskollärares tankar om vardagsmatematiken. Studien skulle även innefatta hur förskollärare tar tillvara på den vardagliga matematiken. Vår metod i studien gick ut på att intervjua förskollärare genom en self report, som tillhör den kvalitativa forskningen. Vår self report innebar att de tillfrågade förskollärarna skriftligt fick redogöra sina tankar och erfarenheter utifrån frågeformuläret. Med hjälp av vår self reports öppna frågor synliggjordes förskollärares djupgående tankar om ett visst fenomen, vilket leder in vår studie till en fenomenografisk forskningsansats.

Skogsfastigheters skötselprogram är av stor betydelse när det kommer till ekonomiska aspekter som kassaflöden. Genom att nuvärdesoptimera skogskötseln för fem verkliga fastigheter och jämföra resultatet med en skogsbruksplans ekonomiska utfall har skillnader identifierats. Inom ramen för en fallstudie har arbetet utgått från Handelsbankens perspektiv av fastigheternas ekonomiska potential kring kassaflöden. Kassaflöden är av central betydelse för bankers kreditanalyser av enskilda skogsfastigheter. Målet med fallstudien är att undersöka vilken skillnad i kassaflöde det blir under en tioårsperiod när man jämför utfallet av optimerade planer från Heureka PlanVis mot traditionella skogsbruksplaner. I fallstudien studeras fem verkliga fastigheter, vilka är spridda över hela Sverige och har både en Heureka-plan och en traditionell skogsbruksplan.

Under den senaste tiden har det svenska beteskravet varit omdiskuterat. Många lantbrukare ser beteskravet som ett problem och har löst det genom att endast erbjuda sina kor en liten rastfålla där de har tillgång till utevistelse och fysisk aktivitet. Syftet med denna studie var att undersöka deltidsbete i en besättning med automatisk mjölkning. Rastbete jämfördes med produktionsbete med avseende på mjölkavkastning, mjölksammansättning, foderkonsumtion och betesbeteende. Korna i båda behandlingarna (rastbete och produktionsbete) erbjöds bete under 9,5 h/dygn.

Syfte: Syftet var att undersöka prevalensen av katarakt i Bolivia under en resa med den svenska hjälporganisationen Vision For All.Metod: Undersökningarna utfördes med hjälp av handhållet oftalmoskop av modellen Heine Beta 200S. Undersökningen genomfördes i genomfallande ljus på ca 30 cm avstånd mellan patient och undersökare. De eventuella opaciteterna i linsen graderades efter hur omfattande de var där grad 0 var inga opaciteter och grad 4 var helt opak lins och grad 5 visade att linsen inte kunde undersökas på grund av oklar hornhinna eller dylikt. Patienterna sökte själva upp undersökningsplatserna som var belägna i städerna Santa Cruz de la Sierra och San José de Chiquitos. Eftersom det fanns begränsat med plats i bagageutrymmet på resan till Bolivia, valdes en väldigt enkel metod som inte krävde avancerad utrustning.Resultat: Totalt medverkade 453 personer i studien, det vill säga 906 ögon.

Den ekologiska produktionen styrs av många olika lagar och regler som den konventionella produktionen inte behöver följa. Dessa regler kan ses som en välfärdsgaranti i den ekologiska slaktkycklingproduktionen då reglerna främst är skrivna för att kycklingarna ska kunna utföra sina naturliga beteenden i en passande miljö. Rastgårdar ska finnas till de ekologiska kycklingarna för att de ska få beta, få motion och få chansen att bygga upp sitt naturliga immunförsvar. I många fall ses rastgården som en positiv aspekt av den ekologiska produktionen, men det finns även problem relaterade till utevistelsen då exempelvis vilda djur kan lockas till slaktkycklingarna och på så vis stressa upp dem, smitta dem med parasiter och patogener eller äta upp dem. Det är vedertaget att den ekologiska produktionens dödlighet är högre än den konventionella produktionens på grund av rovdjuren och sjukdomarna och de ekologiska kycklingarna utsätts i många fall för fler smittorisker på grund av utevistelsen.

Alzheimers sjukdom (AD) är den vanligaste formen av demens och kännetecknas av intracellulärt neurofibrillärt trassel (NFT) bestående av proteinet tau och extracellulära plack, uppbyggda av peptiden amyloid beta (A?). En växande skara studier har börjat peka mot att AD är en hjärnspecifik typ av diabetes. Insulinresistens följt av hyperinsulinemi och hyperglykemi är kännetecken för diabetes mellitus typ 2 (DMT2) och har visat sig vara en riskfaktor för AD. Insulin, ett hormon som kontrollerar glukoshomeostasen i perifera nervsystemet (PNS) och är viktigt för minne och inlärning, transporteras över blod-hjärnbarriären i en mättnadsbar transportmekanism och dess koncentration i centrala nervsystemet (CNS) minskar vid DMT2 och AD.

Under den senaste tiden har det svenska beteskravet varit omdiskuterat. Många lantbrukare ser beteskravet som ett problem och har löst det genom att endast erbjuda sina kor en liten rastfålla där de har tillgång till utevistelse och fysisk aktivitet. Syftet med denna studie var att undersöka deltidsbete i en besättning med automatisk mjölkning. Rastbete jämfördes med produktionsbete med avseende på mjölkavkastning, mjölksammansättning, foderkonsumtion och betesbeteende. Korna i båda behandlingarna (rastbete och produktionsbete) erbjöds bete under 9,5 h/dygn.

Bakgrund: Affärspressen publicerar dagligen rekommendationer och riktkurser från aktieanalytiker och dess analyser kan anses ligga till grund för investeringsbeslut hos såväl privata som institutionella investerare. Aktieanalytikers förmåga att prognostisera aktiekurser är ett outforskat område med endast ett fåtal publicerade studier på variabeln riktkurs. Tidigare studier fokuserar på att utvärdera träffsäkerheten i prognoserna men få av dessa bidrar till förståelse kring vad som påverkar prognosfelens storlek.Syfte: Syftet med studien är att analysera aktieanalytikers förmåga att prognostisera framtida aktiekurser.Genomförande: Studiens deduktiva ansats gör att resultat från tidigare studier ligger till grund för formulering av forskningsfrågor och utformning av tänkbara påverkansfaktorer för träffsäkerhet. Träffsäkerheten i riktkurserna analyseras via regressionsanalys där det absoluta prognosfelet är beroende variabel medan de formulerade påverkansfaktorerna är förklarande variabler. Vidare studeras en eventuell närvaro av överoptimism i prognoserna genom att undersöka fördelningen av det relativa prognosfelet via T-test.Resultat: Aktieanalytikers riktkurser påverkas av flertalet faktorer, där ett bolags storlek och beta uppvisar tydligast samband med träffsäkerheten.

När storskaliga och kväveintensiva jordbruk bredde ut sig växte många betesmarker ochängar igen. Detta medförde att hävdberoende växtarter minskade eller helt försvann. Föratt kunna växa och återkolonisera marker behöver många arter olika störningar. En sådanstörning kan vara bränning. Vid bränning ökar ljusinsläppet och även kvävemängden imarken minskar, vilket gynnar de hävdberoende växterna.Detta arbete har undersökt om bränning kan vara ett komplement eller alternativ till beteoch slåtter vid bevarande av den biologiska mångfalden hos växter.