Min utgångspunkt för det här arbetet har varit att jag under mina praktikperioder upptäckt att det i nästan alla klasser finns besvärliga elever. Med besvärliga elever menar jag elever som har svårt att sitta still, som pratar utan att begära ordet, som har ett negativt kroppsspråk, som inte följer lärarens anvisningar eller på annat sätt stör läraren och de andra eleverna.Syftet med det här arbetet har varit att ta reda på om det finns någon generell metod för att få en bättre inlärningsmiljö för alla parter i klassrummet. Jag har också velat undersöka vilka olika former denna negati-vitet kan uttryckas i och vad som kan ligga bakom problemet. För att få svar på mina frågor har jag dels in-tervjuat några lärare i de mellersta årskurserna, dels observerat elever i de utvalda lärarnas klasser. Dessutom gav jag lärarna några fördjupningsfrågor där syftet var att ta reda på hur lärarna formulerar sin kunskap.Resultaten visar att det till största delen handlar om pojkar som är besvärliga, och en tänkbar orsak till det kan vara att skolan inte är anpassad till pojkarna.

Syftet med följande arbete är att undersöka hur högstadieelever i åk 7-9 med diagnosen dyslexi, dessa elevers föräldrar samt studiens specialpedagoger upplever arbetet kring elever med denna diagnos. Vi ämnar även granska huruvida den undersökta skolan antar ett relationellt eller ett kategoriskt perspektiv på elever med denna diagnos.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om elever med diagnosen dyslexi. Litteraturdelen innehåller forskning kring en skola för alla, inkludering, olika specialpedagogiska perspektiv och naturligtvis forskning kring diagnosen dyslexi ur olika infallsvinklar.I studien har semistrukturerade intervjuer använts för att se hur elever med diagnosen dyslexi, deras föräldrar och specialpedagoger upplever arbetet kring dessa elever. Vi ville också se om vi utifrån dessa intervjuer kunde dra några slutsatser om den aktuella skolan håller fast vid det traditionella kategoriska arbetssättet eller om skolan har anammat det, enligt styrdokumenten, förordade relationella arbetssättet.Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår studie på att elever med diagnosen dyslexi, deras föräldrar och specialpedagogerna är förhållandevis nöjda med sitt gemensamma arbete kring dessa elever. Skolan lever fortfarande delvis kvar i det kategoriska arbetssättet, men samtliga tre informantgrupper verkar vara tillfreds med detta faktum.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det är någon skillnad mellan möjligheter som finns att göra inom klassrummets ram för elever med läs- och skrivsvårigheter med vad som faktiskt görs ute i verksamheten för dessa elever. Genom en kvalitativ forskning i form av intervjuer undersökes hur pedagoger arbetar i klassrummet med elever med läs- och skrivsvårigheter. Uppsatsen innefattar exempel på förebyggande åtgärder samt åtgärder när svårigheterna uppstått som pedagogerna kan använda sig av. Resultatet av undersökningen visar att samtliga informanter använder sig av någon form av åtgärder i klassrummet, men åtgärderna samt användandet av dem skiljer sig dock åt. Pedagogerna har delade uppfattningar om diagnosens existens men gemensamt för alla är att de upprättar åtgärdsprogram..

Detta examensarbete bearbetar objektivitet och anonym rättning. Syftet med studien har varit att, efter ett försök där elever fått lämna in texter anonymt, få insikt i lärare och elevers uppfattningar och erfarenheter av området. Hur lärare upplever objektivitet, huruvida elever någonsin utsatts för orättvis betygsättning och om anonym rättning är något som kan eller bör användas på gymnasienivå. Sju lärare har delgett sina uppfattningar via kvalitativa intervjuer och fem klasser har svarat på en enkät om samma område. Elevernas enkätsvar visar att det är relativt ovanligt med orättvis bedömning och att en knapp majoritet tyckte att anonym rättning var bra och vill göra det fler gånger.

AbstraktUndersökningen är en kvalitativ studie med syftet att belysa hur olika pedagoger, verksamma i grundskolans tidigare år, beskriver sin undervisning och sina stödåtgärder för barn i behov av särskilt stöd. Forskningsfrågorna som ligger till grund för undersökningen är följande: Hur talar pedagoger om begreppet en skola för alla i relation till elever i behov av särskilt stöd? Hur talar pedagoger om sina stödinsatser för elever i behov av särskilt stöd? Hur organiseras undervisningen? För att kunna besvara de här frågorna valdes semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes på fyra skolor med tio pedagoger i olika yrkesroller. Pedagogerna är verksamma i grundskolans tidigare år och på varje skola har vi intervjuat en klasslärare.

Syftet med denna studie är att undersöka hur idrottslärare metodiskt arbetar för elever med AD/HD i idrottsundervisningen. Begreppen inkludering och exkludering beskrivs i arbetet. Bakgrunden till syftet är att det är omkring fyra till åtta procent av eleverna som har AD/HD. Metoden baserar sig på kvalitativa intervjuer med idrottslärare. Resultaten visar att idrottslärarna har olika uppfattning i hur undervisningssituationen är med elever med AD/HD.

Syftet med uppsatsen var att få reda på hur lärare och speciallärare samarbetar för att hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter i årskurs 4, i och utanför klassrummet. I klassrummet med läraren och utanför klassrummet med specialläraren. Vilka hjälpmedel som fanns tillgängliga och vilka metoder de använde. Detta är en kvalitativ studie med intervjuer av två lärare, en speciallärare samt tre elever och observationer i klassrummet. Flera läs- och skrivinlärningsmodeller presenteras samt språkets betydelse lyfts fram.

SAMVERKAN MELLAN HEM OCH SKOLA PÅ GYMNASIET ? HUR SER PEDAGOGER SAMT ELEVER PÅ DEN? ABSTRAKT Uppsatsens syfte är att ta del av vad pedagoger och elever anser om samverkan mellan hem och gymnasieskola. Uppsatsen innefattar en litteraturdel som behandlar forskning kring ämnesområdet samt att skolans läroplaner behandlar samverkan mellan hem och skola. Som metod har såväl kvalitativa som kvantitativa utnyttjats för att belysa pedagogernas och elevernas uppfattning. Resultatet påvisar att samverkan avtar under gymnasiet samtidigt som pedagogerna uttrycker en önskan om att föräldrar engagerar sig mer.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lärare ser på sin pedagogiska förmåga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svårigheter, samt vilka kunskaper lärare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svårigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde använda sig av, samt hur de såg på inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lärarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och åsikter kring forskningsfrågorna. Resultatet visar att möjligheter och svårigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med särskilda behov är en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lärarna är beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lära sig hur de på bästa sätt kan bemöta dessa elever.

   Syftet med studien är att undersöka hur ett antal lärare i årskurs 1 till 6 arbetar med språkutveckling och synliggörande av olika kulturer hos elever med svenska som andraspråk. Studien baseras på åtta intervjuer som genomfördes på två skolor i mellersta Sverige. Av dessa skolor har den ena ett stort antal elever med svenska som andraspråk och annan kulturell bakgrund, medan den andra skolan har färre. Skolorna kommer även att jämföras för att se likheter och skillnader. Resultatet i studien visar att medvetenheten för att främja språkutvecklingen hos elever med svenska som andraspråk är större bland lärarna på den mångkulturella skolan.

Detta examensarbete undersöker hur lärare inkluderar elever i skolan med dyslexi. Det är en litteraturstudie med kompletterande intervjuer av fyra lärare som har erfarenhet av elever med dyslexi. Resultatet av den litteraturen jag läst visar att det är viktigt för elever med dyslexi och läs och skrivsvårigheter att få tidig hjälp för att inte komma in i en ond cirkel, som påverkar elevernas självförtroende och självkänsla. Om eleverna inte lyckas med läsningen och skrivandet påverkas ofta hela skolsituationen, och de övriga ämnena. Att försöka inkludera eleverna i största möjliga mån i klassrummet är viktigt.

Vår uppfattning är att vägledare på skolor har betydelse för integrationen av elever med invandrarbakgrund genom den vägledning de bedriver. Därför valde vi att ta reda på hur vägledarna ser på vägledningen av dessa elever, om det finns några utmärkande drag i denna, orsakerna till vägledarnas förhållningssätt, och om det finns stöd i skolans måldokument för vägledning av elever med utländsk bakgrund. Undersökningen är gjord genom en kvalitativ enkätmetod, där frågorna besvarats skriftligen av sex studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolor i Malmö. Vår kunskapsbakgrund bygger på tidigare forskning inom ämnena utbildning, mångkultur och integration. Vi utgår dessutom från bland annat V.

Rapporter kring vad skolan ska och bör göra för elever med inlärningssvårigheter finns det många av, hur skolan och pedagoger ska agera för att skolresultaten ska bli så bra som möjligt. Skolinspektionen (2011) har nyligen kommit ut med en kritisk rapport om hur elever negligeras stöd i undervisningen. Där beskrivs hur elever med läs- och skrivsvårigheter istället för stöd i undervisningen får en reducerad undervisning med färre lektioner. Men hur upplever elever med läs- och skrivsvårigheter sig själva i sin situation. Genom en ökad förståelse om hur elever upplever sin situation kan undervisningen bli än mer tillmötesgående och effektiv för elevernas skull.

Föreliggande arbete inriktar sig på lärares sätt att kommunicera i undervisning av ensemble där de bemöter flera elever samtidigt. Med hjälp av videoobservationer av fyra lärare som bedriver undervisning av mindre ensembler på gymnasiet har jag analyserat fram vilka kommunikationssätt som används samt hur de används. Resultatet visar att lärarna använder sig av så väl verbal som icke-verbal kommunikation i sin undervisning. Via flertalet multimodala och semiotiska resurser kommunicerar musiklärarna med sina elever under lektionens gång. De kommunikationsspråk som förekommer är ett socialt, humoristiskt, auktoritärt, gestaltande, kunnigt och målande språk.

Syftet med vårt forskningsarbete är att försöka förstå hur man kan öka elevers känsla för socialt samspel och trygghet i den gemensamma kulturen. Vi vill studera om detta är möjligt och hur vi eventuellt kan möjliggöra ett sådant samspel för våra blivande elever. Vi har tittat på vad tidigare forskning sagt om hur man lär sig av samtal i sin omgivning. Tydligt pekar forskningen på hur människor söker bringa klarhet i sina sammanhang utifrån den kunskap de har och den nya information som de möter. Vi har intervjuat elever och lärare i två skolor som är rika på etnisk och kulturell mångfald.