Sök:

Sökresultat:

2211 Uppsatser om Bestämmande inflytande - Sida 33 av 148

EU:s inflytande vid grÀnskonflikter: Fallet Cypern- En fallstudie av EU:s maktutövning i Cypernkonflikten

This study discusses the European UnionÂŽs influence regarding the Cyprus Conflict since 1998, when the EU began the official membership negotioations with Cyprus. The first aim of the study is to investigate in what way the EU has tried to practice influence concerning the Greek- and Turk Cypriots, but also Turkey, since Turkey is seen as a relevant party in the conflict. The second aim of the study is to examine what effects the EUÂŽs influence has led to for the parties involved. The theoretical approach in the study is the theory Normative power, the theory stresses that Europe and the EU practices non-military power, and is able to do so because of the fact that the EU is based on internationally acknowledged desirable norms, as democracy and human rights and liberties. The result of the study shows that the EU has been an active participant concerning the Cyprus Conflict by successfully influencing the Greek- Cypriot government and Turkey e.g.

Elevinflytande: elevers uppfattningar rörande graden av
medbestÀmmande i skolan

Syftet med denna undersökning har varit att definierar begreppet elevinflytande och fÄ en djupare förstÄelse för högstadieelevers syn pÄ vilka omrÄden inom elevinflytande som Àr viktigare Àn andra. I vilka sammanhang de fÄr utöva elevinflytande samt attityder gentemot elevinflytande. Bakgrunden ger en övergripande bild av elevers uppfattningar rörande graden av medbestÀmmande i skolan under tidsperioden 1990 ? 2009. Den ger Àven en beskrivning av hur eleverna vÀrderar de olika omrÄdena, det de anser Àr speciellt viktigt att kunna pÄverka.

Var kommer rörelseglÀdjen ifrÄn? : Tolkat ur 7 förÀldrars samtalanden.

Den fysiska inaktiviteten ökar och dÀrmed förekomsten av hÀlsorisker diabetes och hjÀrt- och kÀrlsjukdomar som Àr nutidens största folkhÀlsosjukdomar. Undersökningar visar att alla elever inte deltar i idrottsundervisningen fullt ut samt att ursÀkterna för detta ökar. Mycket tyder pÄ att Àmnet och dess lÀrare marginaliseras i skolan dÄ allmÀnheten saknar förstÄelse för dess syfte och mÄlsÀttning. Tidigare forskning visar Àven att elevers förvÀntningar inte alltid överensstÀmmer med undervisningen vilket gör att denna inte blir meningsfull för dessa. Denna studie syftar till att undersöka faktorer som pÄverkar rörelseglÀdje genom fokusgruppssamtal med förÀldrar till barn i HÀlsoprojektet, dÀr rörelseglÀdje har dokumenterats.

Vad har grundlÀggande datorkunskap och kÀrnÀmnen för inflytande pÄ varandra? : NÄgot om datorkunnandet i gymnasieskolan

Studien söker hur pedagoger upplever att datorn med dess mjukvara och kommunikativa möjliheter fĂ€rgar den pedagogiska situationen, vilken kan bestĂ„ i datorĂ€mnet sjĂ€lvt eller i samarbetande undervisning med andra Ă€mnen. ÄmnesomrĂ„det Ă€r en överblick pĂ„ hur IKT (informations och kommunikationsteknik) utvecklas inom gymnasieskolan. Vad har datorĂ€mnen (datorkunskap, programhantering, datorkommunikation, operativsystem, persondatorer, programmering a, Webbdesign.) och kĂ€rnĂ€mnen (Svenska, engelska, matematik, naturkunskap, religionskunskap, samhĂ€llskunskap, estetisk verksamhet och idrott och hĂ€lsa) för inflytande pĂ„ varandra, och vad kĂ€rnĂ€mnes- respektive datorĂ€mneslĂ€rare anser om IKT och skolutveckling. Undersökningen belyser Ă€ven utvecklingstrender utifrĂ„n gymnasieskolans styrdokument och utvecklingsdokument. Undersökningens omfattning Ă€r en kvalitativ studie bestĂ„ende av intervjusammanstĂ€llning och litteraturstudie.

Utemiljön som inspirerande arena för barns utveckling och lÀrande

Denna C-uppsats handlar om hur en utemiljö kan vara en inspirerande arena för barns utveckling och lÀrande samt hur det kan gÄ till nÀr det ska skapas en ny utemiljö pÄ en specifik förskolegÄrd. Vi formulerade tre forskningsfrÄgor som skulle göra det möjligt att uppnÄ vÄrt syfte: Vad hade pedagogerna tÀnkt pÄ vid utformningen av den nya utemiljön? PÄ vilket sÀtt har barnen fÄtt vara delaktiga att utforma utemiljön? Hur skapas tillfÀllen för utveckling och lÀrande i utemiljön? För att fÄ svar pÄ vÄra forskningsfrÄgor anvÀnde vi oss av gÄtur, fokusgruppsamtal och barnintervjuer. I vÄr studie deltog tio pedagoger och 17 barn. Resultatet visade att pedagogerna hade mÄnga tankar om utformningen av utemiljön som handlade om tillgÀngligheten av olika material, möjligheten att experimentera och trÀna sin motorik men ocksÄ att barns delaktighet och inflytande inte tillvaratagits i nÄgon högre grad.

SmÄ tÄrar Àr lika stora : Sju mödrar berÀttar hur de möter sina barns sorg

Barn fÄr idag inte alltid möjlighet att bearbeta sin sorg. I tron om att de skyddar sina barn utesluter förÀldrar barnen frÄn viktiga delar i sorgeprocessen. Hur en person upplever sorghantering i barndomen har inverkan pÄ vilka möjligheter denne fÄr till en hÀlsosam sorghantering i vuxen Älder. Syftet med studien var att undersöka hur förÀldrar kan tala med sina barn om sorg, vilken roll förÀldrar kan uppleva att de har i sina barns sorghantering samt hur förÀldrar kan uppleva att deras barndomsrelaterade erfarenheter av sorghantering har inflytande pÄ hur de talar med sina barn om sorg. Intervjuer gjordes med sju förÀldrar.

Elevinflytande pÄ historieundervisningen

Skolans lÀroplaner genomsyras av vikten av att elever ska ges stora möjligheter till att utöva inflytande över sitt eget lÀrande. SamhÀllet förvÀntar sig dÀrigenom att elever i skolan ska lÀra sig de demokratiska principerna och fostras till ansvarstagande medborgare. Uppsatsens syfte har varit att studera hur historielÀrare pÄ gymnasienivÄ uppfattar styrdokumentenas krav pÄ ökat elevinflytande samt hur elever har möjlighet att utöva inflytande pÄ historieundervisningen och konsekvenser av detta. Författarna presenterar Àven den senaste forskningens syn pÄ elevinflytande och undersöker hur den stÀmmer överens med historielÀrares uppfattning om detsamma. Genom kvalitativa intervjuer och observationer pÄ en av LuleÄ kommuns gymnasieskolor, och genom litteraturstudier, har författarna kommit fram till bl.a.

Vissa saker mÄste var och en göra sjÀlv : En studie om arbetssökande personers sjÀlvledarskap

Begreppet sjÀlvledarskap innebÀr ett inflytande över den egna personen. SjÀlvledarskap Àr aktuellt för alla personer, dÀrför att alla leder; har inflytande över, sig sjÀlva. Alla kan bli mer effektiva sjÀlvledare. Ett effektivt sjÀlvledarskap Àr en fördel dÄ personer stÀlls inför uppgifter de finner svÄra men samtidigt nödvÀndiga att utföra. Att leda sig sjÀlv kan göras genom tre olika strategier, beteendefokuserade strategier, naturliga/inbyggda belöningsstrategier samt tankemönsterbaserade strategier.

Han eller hon? En deskriptiv studie av jÀmstÀlldhet i hemmet bland studenter pÄ Malmö högskola.

JÀmstÀlldhet Àr ett begrepp som stÀndigt debatteras. JÀmstÀlldhetsdiskursen Àr nÀrvarande i familj och skola, sÄvÀl som pÄ arbetsplatser och inte minst pÄ den politiska arenan. Trots att ojÀmlika könsstrukturer lyfts fram i samhÀllet idag finns problemen kvar, och det kön vi har pÄverkar till stor del hur vi lever vÄra liv. Denna studie fokuserar pÄ jÀmstÀlldhet i familjen, med syftet att beskriva hur jÀmstÀlldheten ser ut i par dÀr minst den ena parten studerar vid Malmö högskola. Syftet Àr vidare att beskriva huruvida förÀldraskap pÄverkar graden av jÀmstÀlldhet hos dessa par, samt huruvida arbetsdelning och inflytande över beslut fördelas könstraditionellt eller könsneutralt inom paren.

SprÄkval - obligatoriskt för vissa men frivilligt för andra  :  Learning foreign languages at school - compulsory for some but not for others

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever i Äk 5 uppfattar det egna arbetet i skolan. Syftet inbegriper ocksÄ hur samma elever upplever deltagande och inflytande i det sjÀlvstÀndiga arbetet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod dÀr vi intervjuat 10 elever pÄ tvÄ olika skolor. I vÄr studie har vi funnit att individualisering Àr nÄgot som prÀglar dagens undervisning i skolan i mer eller mindre utstrÀckning. Detta symboliseras ofta av ett arbetssÀtt vid benÀmningen eget arbete dÀr eleven fÄr arbeta sjÀlvstÀndigt.

Barns inflytande i förskolan : En studie om pedagogers erfarenheter om barns inflytande i förskolan

Syftet med uppsatsen Àr övergripande att undersöka hur den tekniska mekaniseringen av samhÀllet kommit att pÄverka synen pÄ konstens och kulturens vÀrde, vilket rört sig frÄn det ursprungliga rituella vÀrdet till dagens ekonomiska bytesvÀrde. Den undersöker Àven hur detta kom att pÄverka synen pÄ mÀnniskan som subjekt, dÄ det inte enbart Àr det tekniska som innebÀr en mekanisering utan Àven samhÀllssystemet i sig. För att utröna pÄ vilket sÀtt detta kunde komma till uttryck redan i början av 1900-talet, dÄ mekaniseringen Ànnu var tÀmligen ny, utgÄr analysen frÄn romanen Kameran gÄr (1915) av Luigi Pirandello vari han lÄter filmvÀrlden representera hela den framvÀxande kulturindustrin. Genom att analysera Kameran gÄr mot bakgrund av den dÀrefter framvÀxande industrialiseringen och de politiska faktorer som rÄdde, samt mot teorierna kring kulturindustrin och mekaniseringen framstÀllda av Walter Benjamin och Theodor W. Adorno, har en slÄende likhet gÄtt att skönja som tyder pÄ att dessa idéer om bland annat naturbehÀrskning, objektifiering, vÀrdeförlust och kulturindustrin Àr tydliga redan i mekaniseringens början.

Elevinflytande i fritidshem : En studie om fem fritidspedagogers syn pÄ och arbete med elevinflytande

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om fritidspedagoger medvetet arbetar med elevinflytande i skolan, pÄ vilket vis de gör det, samt hur de skulle vilja arbeta för att frÀmja elevers fortsatta inflytande. Som undersökningsmetod har vi valt att göra en intervjustudie. Tanken med metodvalet var att vi genom intervjufrÄgor skulle kunna fÄ utförliga och detaljerade svar frÄn respondenterna, dÀr möjlighet till följdfrÄgor vid behov fanns. Uppsatsen bygger dÀrför pÄ intervjuer av fem fritidspedagoger frÄn olika skolor i GÀvle. Anledningen till att vi valde respondenter frÄn olika skolor var att fÄ ett bredare perspektiv pÄ hur fritidspedagoger arbetar med elevinflytande.Resultaten av vÄr intervjustudie har gett oss insikt i hur fritidspedagogerna arbetar och hur de skulle vilja arbeta med elevinflytande om alla de rÀtta förutsÀttningarna fanns.

Barns inflytande i förskolan : En studie om lÀrares arbete i Nepal

The focus of this study is childrenÂŽs influence and participation. This is an important part of preschool, according to the Swedish curriculum (Skolverket, 2010). Hoping to see another perspective of working with childrenÂŽs influence and participation, my study took place in Nepal. The method used for this study is qualitative interviews. The interviews are made with teachers with insight in preschools in Nepal.

Ochristelig ondska och illistige practiquer : En narratologisk-retorisk analys av bönebrev till Svea HovrÀttvid en svensk hÀxprocess 1675?76

Uppsatsens syfte var att presentera och analysera exempel pÄ hur tvÄ elever utövade inflytande överen kollaborativberÀttelse de skrev i ett klassrum modellerat efter Tragetons modell att skriva sig tilllÀsning. Vidare var syftet att synliggöra de lÀrdomar som kan dras frÄn att i denna studie med ensamtalsanalytisk metod analysera interaktioner i samspelet runt skriv- och lÀsinlÀrningen i skolan.Materialet som presenteras i denna uppsats samlades in med tvÄ filmkameror och en diktafon somfokuserade pÄ ett par elever som arbetade med att skriva en berÀttelse tillsammans. Segment av detinsamlade materialet presenterades sedan i form av transkriptioner som lÄg till grund för analysen.Resultaten synliggör ett antal olika interaktioner dÀr deltagarna utövar inflytande över materialetoch i begrÀnsad utstrÀckning hur texten vÀxer fram i förhÄllande till dessa interaktioner. Uppsatsenvisar ocksÄ pÄ ett antal lÀrdomar som kan dras med hÀnsyn till insamling av och presentation avdetta material vid analys av skriv- och lÀsinlÀrningen i skolan..

Intressentens inflytande En studie av intressenternas roll vid kalkmÄlningskonserveringen i BarsebÀcks kyrka, utifrÄn tekniska, formella och vÀrdemÀssiga perspektiv.

Examensarbete för avlÀggande av filosofie masterexamen iKulturvÄrd,30 hpInstitutionen för kulturvÄrdGöteborgs universitet2013:29.

<- FöregÄende sida 33 NÀsta sida ->