Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur ledarskapet pÄverkas nÀr man Àr ledare i tvÄ olika kontexter. De frÄgestÀllningar vi vill besvara Àr:Hur fattas beslut i trÀnarrollen i jÀmförelse med lÀrarrollen?Hur fattar de enskilda ledarna beslut i de olika kontexterna?MetodFör att besvara frÄgestÀllningarna har en kvalitativ kritisk hÀndelse-observation valts som metod. Tre stycken ledare som Àr yrkesverksamma bÄde som trÀnare i truppgymnastik och som lÀrare i idrott och hÀlsa har observerats. Tre observationer genomfördes per ledare och kontext.

NÀr ett företag rÄkar i ekonomisk kris stÀlls ofta revisorn inför nya eller Àndrade förutsÀttningar. Revisionen kommer att bli mera omfattande, och revisorns stÀllningstagande vid olika bedömningar kommer att pÄverkas. PÄverkan kan bero pÄ olika faktorer. Bland annat kan en revisors personliga riskbenÀgenhet avgöra huruvida denne ska vÄga gÄ över grÀnsen frÄn sitt revisionsuppdrag till rÄdgivning. Enligt ABL 13 kap ska kontrollbalansrÀkning upprÀttas nÀr det egna kapitalet Àr förbrukat till hÀlften (ABL 13:12), men Àven om företaget saknar utmÀtningsbara tillgÄngar (UB 4 kap).

MÀnniskan minns hÀndelser och rörelser som hon sjÀlv genomfört bÀttre Àn de hon fÄtt berÀttade för sig. Minnet för hÀndelser och rörelser behandlas i det episodiska minnet. Multimodal memory theory Àr en teori om det episodiska minnet vilket bland annat behandlar förkunskapernas och modaliteternas betydelse för minneskapaciteten. DÄ mÀnniskan genomför nÄgot anvÀnds den motoriska modaliteten och dÄ hon fÄr höra nÄgot berÀttas anvÀnds den verbala modaliteten. Det som har undersökts Àr om minnet och förstÄelsen för komplexa och tekniska lösningar pÄverkas av vilket modalitet som anvÀnds vid inkodningen.

Det finns idag mÄnga verksamheter dÀr mÀnniskor tillsammans med befintlig teknik bildar komplexa system som ska samverka pÄ ett effektivt men ÀndÄ sÀkert sÀtt. Trots verksamhetens höga sÀkerhetskrav kan en olycka eller incident ÀndÄ ske, och denna kan dÄ bli föremÄl för en utredning för att hitta de bakomliggande orsakerna till hÀndelsen. En olycksutredning ska resultera i ÄtgÀrdsförslag som bidrar till att liknande hÀndelser inte sker igen och att sÀkerheten i systemet och verksamheten i stort förbÀttras. Det finns mÄnga olika teorier och metoder kring hur en utredning bör gÄ tillvÀga vad gÀller hÀndelseanalys och identifiering av brister i systemet, men processen att skapa och implementera ÄtgÀrdsförslagen Àr mindre utforskat.Denna studie Àr utförd pÄ Svensk KÀrnbrÀnslehantering AB (SKB) som ansvarar för att ta hand om och lagra det anvÀnda kÀrnbrÀnslet frÄn Sveriges kÀrnkraftverk. Syftet med studien var att undersöka hur SKB arbetar vid olycksutredningar för att skapa ÄtgÀrdsförslag och implementera dessa, samt att belysa de svÄrigheter som kan upplevas med detta arbete.

Flera stora företagsskandaler har under senare Är lett till ett ifrÄgasÀttande av revisionsbyrÄernas trovÀrdighet. Debatten har givit upphov till utredningar kring behovet av skÀrpta krav gÀllande revisorns beslutsfattande vid oberoendefrÄgor. För att uppfattas som oberoende mÄste revisorn skapa förtroende frÀmst genom att etik, moral och en professionalism skall Äterspeglas i dennes handlande. I vÄr uppsats har vi valt att enbart titta pÄ de etiska aspekterna. De lagar och regler som finns och som skÀrpts efter skandalerna erbjuder ingen entydig och fullkomlig lösning pÄ alla de problem en revisor mÄste underkasta sig, lagarna Àr ofta dispositiva vilket ger upphov till en grÄzon.

NĂ€r företag har specificerat vilken typ av hinder som upplevs som starkast vid ett samarbete över Öresund toppar de kulturella skillnaderna. Mycket tyder pĂ„ att det finns en del olikheter i sĂ€ttet, pĂ„ vilket det vardagliga affĂ€rs- och arbetslivet yttrar sig i Danmark och Sverige. De kulturella skillnaderna Ă€r inte sĂ„ stora i en internationell jĂ€mförelse men stora nog att skapa problem för en företagsetablering tvĂ€rs över den svensk-danska grĂ€nsen. VĂ„rt syfte med denna uppsats Ă€r att undersöka om och i sĂ„dana fall hur danskar och svenskar skilljer sig Ă„t vid beslutsfattande.Vi har kommit fram till att det finns skillnader mellan hur svenskar och danskar agerar vid beslutsfattande. Danska organisationer Ă€r ofta mer hierarkiska och chefen har mycket makt vid beslut.

This study explores the shift in football recruitment from traditional scouting to data-driven methods, focusing on Sweden. It investigates how football organizations can enhance competency for effective data-driven recruitment. Through qualitative interviews with elite Swedish football organizations, the study emphasizes the need for competence development for proficient data-driven recruitment. To address the enhancement of personnel competency in the recruitment process, this study poses the research question: "How can football organizations effectively promote competence development to optimize their utilization of data-driven recruitment?" The results highlight the importance of targeted education, combining expertise in data-driven recruitment with a broad skill set.

Syfte: Att nÄ förstÄelse för relationen mellan en byrÄ och en kund genom att analysera förestÀllningen om marknadsföring och reklam som nÄgot kreativt, samt beslutsfattande och makt i den kreativa processen.FrÄgestÀllningar: Vilken roll spelar förestÀllningen om marknadsföring och reklam som nÄgot kreativt i relationen mellan marknadsavdelning och reklambyrÄ, framförallt gÀllande beslut fattade i kreativa processer? Vari ligger makten över de kreativa besluten, och hur gestaltas den?Metod: Kvalitativ, tolkande metod baserad pÄ intervjuer och autoetnografiSlutsats: Vi har funnit att förestÀllningen om reklambyrÄer som kreativa spelar stor roll i relation till kunden. Framförallt relaterat till vad vi valt att kalla kreativt kapital. Detta fungerar som ett sÀtt för byrÄn att erövra status och anseende pÄ fÀltet, och samtidigt bygga tillit och legitimitet hos kunden. Vi har Àven funnit att den formella makten ligger hos kunden, men byrÄn sitter pÄ en inte oansenlig indirekt makt genom att vÀlja vad som presenteras för kunden.

Triagesjuksköterskans uppgift Àr att sortera, bedöma och prioritera de patienter som kommer gÄende till akutmottagningen. Denna struktur Àr uppbyggd för att de mest kritiskt sjuka patienterna ska skiljas ut och fÄ ett snabbt omhÀndertagande. Till hjÀlp i sin bedömning har sjuksköterskorna ett skriftligt underlag, en triagemodell, men de förvÀntas ocksÄ anvÀnda sin intuition, sin kliniska blick, för att ge patienten en korrekt prioritering. Denna, oftast, omedvetna förmÄga Àr till hjÀlp nÀr de bedömbara objektiva parametrarna inte faller ut men sjuksköterskans kÀnsla sÀger motsatsen. Intuition spelar en viktig roll i sjuksköterskans kliniska beslutsfattande och den utvecklas genom erfarenhet i yrket.

Problem bestÄr ofta av flera variabler som behöver sammanvÀgas för att vi ska kunna fatta ett beslut om vilket alternativ som Àr bÀst. Detta gör vi var och varannan dag. Med detta arbete görs ett försök att skapa en integrerad webblösning som hÀmtar information och visualiserar den pÄ ett sÀtt som förenklar ett beslutsfattande. Till hjÀlp för detta anvÀndes parallella koordinater..

Syfte Syftet med denna studie Àr att belysa de begrÀnsningar i organisationsstruktur och beslutsfattande som finns i att driva en festival som förening, men Àven se vad som skiljer dem frÄn bolagsdrivna festivaler gÀllande dessa tvÄ faktorer.    ForskningsfrÄgor- Vad utmÀrker beslutsfattandet i en föreningsdriven organisation ?- Vilka begrÀnsningar kan det finnas för föreningsdrivna festivaler som kan göra det svÄrt att överleva pÄ festivalmarknaden?- Hur kan föreningsdrivna festivaler hantera dessa begrÀnsningar?Metod Vi har i den hÀr studien haft en abduktiv ansats vilket har gjort att vi kunnat vÀxla mellan en deduktiv och en induktiv ansats. Vi valde att göra en kvalitativ metod dÄ vi ville fokusera studien pÄ vÄra intervjupersoner och deras berÀttelser. VÄrt empiriska material bestÄr av intervjuer med personer frÄn olika festivalorganisationer samt artiklar och viss information frÄn internet.

Uppsatsen handlar om en verksamhet i SocialtjÀnsten BiskopsgÄrden Göteborg, som gick under namnet Metodhandledning i gemensamma komplexa Àrenden. Verksamheten bedrevs under nÀrmare ett Är men kom av olika skÀl att upphöra. Under den tid denna pÄgick kom ett stort antal handlÀggare ? under ledning av tre metodhandledare, vilka i sin tur handleddes av en s.k. superhandledare ? att tillsammans handlÀgga gemensamma komplexa Àrenden, d.v.s.

Vid politiskt beslutsfattande framhÀvs frÄn politikernas sida i första hand ekonomiska och funktionella motiv som styrande. Vad som beslutas om skall framstÄ som nyttigt för allmÀnheten. Denna nyttoaspekt Àr en av rationalitetens kÀnnetecken. Denna uppsats har sin utgÄngspunkt i antagandet att Àven symbolpolitiska motiv ligger bakom tillkomsten av beslut. Som fall för studien ligger beslutet att bygga ett Kulturens hus i LuleÄ.

Arbetet har utvecklats utifrÄn min nyfikenhet över varför Sveriges utbrÀndhetsrelaterade sjukfrÄnvaro Àr bland den högsta i vÀstvÀrlden. Det kan ses som att det Àr av stor vikt för företag liksom för individer att studera varför den utbrÀndhetsrelaterade sjukfrÄnvaron Àr sÄ omfattande, dÄ konsekvenserna av dessa Àr mycket krÀvande och kostsamma. Det finns redan mycket forskning pÄ omrÄdet men likvÀl Àr situationen i stort oförÀndrad.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad beslutsfattande parter i sjukskrivningsarbetet har för uppfattning om den utbrÀndhetsrelaterade sjukfrÄnvaron samt undersöka om sÄdana uppfattningar kan kopplas till fenomenets bestÄende karaktÀr.I min empiriska undersökning har jag anvÀnt mig av kvalitativa intervjufrÄgor och min forskningsansats har varit fenomenologiskt. Jag har utarbetat tre forskningsfrÄgor, utifrÄn vilka jag sammanstÀllt och tolkat resultatet. Dessa tre frÄgor möjliggjorde Àven att besvara syftet med arbetet.Undersökningen visade att respondenternas uppfattning om begreppet "utbrÀndhet" var av betydelse för deras förklaring om var utbrÀndheten hÀrstammar frÄn.

Elektricitet Àr mycket centralt i dagens samhÀlle och mÄnga av samhÀllets funktioner Àr beroende av en fungerande eldrift. I och med detta Àr det mycket viktigt att driftcentralen hos ett elnÀtsföretag har förmÄgan att behÄlla kontrollen vid en storstörning. En storstörning som fenomen Àr nÄgonting som inte intrÀffar speciellt ofta, men nÀr det vÀl hÀnder drabbas driftcentralen hÄrt.Syftet med studien var att beskriva det sammansatta kognitiva system som driftcentralen pÄ Utsikt NÀt, Tekniska Verken AB, utgör vid en störningssituation och identifiera kritiska punkter som pÄverkar det sammansatta kognitiva systemets beslutsfattande och förmÄga att bibehÄlla kontroll över processen vid störningsdrift. Studien genomfördes som en etnografisk studie och bestod av observationer och intervjuer. Observationerna syftade till att skapa en förstÄelse för hur detta sammansatta kognitiva system fungerar vid normaldrift.