Enligt den svenska läroplanen, LPO 94, är utvecklandet av elevernas historiemedvetande en av de viktigaste uppgifterna för undervisningen i ämnet historia. Det finns dock i forskningen ännu inga vedertagna Beskrivningar av hur ett historiemedvetande känns igen i elevers uttryck och hur en progression av detta medvetande kan mätas. Föreliggande uppsats undersöker historiemedvetandet hos 50 barn mellan 4 och 10 år på två skolor och en förskola. Barnen delades efter ålder in i fokusgrupper och presenterades ett antal olika gamla vardagsföremål av samma typ, till exempel tre olika gamla telefoner. I samtal med uppsatsens författare och en pedagog diskuterades det temporala sambandet mellan föremålen.

För att en organisation ska kunna skapas, existera och utvecklas är internkommunikation en grundförutsättning, vilket gör att hela organisationen drabbas om kommunikationen inte fungerar. En god internkommunikation kan lyfta en verksamhet, motivera och öka känslan av delaktighet hos de anställda och generera arbetsglädje och positiv effekt på de anställdas arbetsinsats, vilket i slutänden har stor inverkan på organisationens resultat och framgång.Studien baseras på en kvalitativ undersökning av internkommunikationen ur ett systemteoretiskt perspektiv på ett medelstort bilföretag i södra Sverige. Tio semistrukturerade intervjuer har genomförts på två olika anläggningar med intervjupersoner från organisationens olika nivåer. Studien syftar till att öka kunskapen kring vilka kommunikationsstrukturer, rutiner och kanaler som skapar bäst förutsättningar för en effektiv internkommunikation med inriktning mot kommunikationen mellan ledning och medarbetare.Resultatet visar att det cirkulerar stora mängder information dagligen i organisationen. De anställda efterfrågade tydligare kommunikationsstrukturer, Beskrivningar av kommunikationsansvar samt informationspolicys.

I den kommunala äldreomsorgen arbetar mellanchefer inom en traditionellt hierarkiskt uppbyggd organisation. Organisationen är politiskt styrd vilket ger dessa chefer andra förutsättningar än de som arbetar i privata företag. Dessa mellanchefer arbetar under ett politiskt styre som vart fjärde år kan komma att göra en helvändning i de direktiv som skickas nedåt och man kan dessutom ha flera chefsnivåer över sig som har makt att instruera hur mellanchefer på nedre nivå skall utföra sitt arbete. Att välja att arbeta som chef borde rimligtvis betyda att man vill ha möjlighet  till makt att kunna påverka antingen andra människor eller organisationens resultat men frågan är hur möjligheten till makt upplevs i ett chefsskap på nedre nivå i den kommunala äldreomsorgen då så många nivåer av maktpositioner finns i chefsstrukturen över en. Syftet med studien är därför att utifrån mellanchefer på nedersta chefsnivåns Beskrivningar formulera en förståelse över hur dessa uppfattar sin maktposition och sin möjlighet till inflytande i organisationen.För att kunna besvara syftet har en kvalitativ undersökning gjorts där intervjuer med ett urval enhetschefer inom den kommunala äldreomsorgen genomförts.

Avslutande diskussion Naturen tar stor plats i den tecknade serien om Bamse. Hemmiljön är en idyllisk dal där natur och kultur smälter samman. Det finns klara kopplingar till att denna hemmiljö kan betraktas som pastoral, men det finns även mycket moderna inslag. Det är dock i mötet med den moderna civilisationen som det pastorala blir synligt. Krösus Sork vill ofta använda Bamsedalen till ändamål som motorväg eller att borra efter olja, samtidigt som Bamse och hans vänner vill ha kvar sin dal som den är.

Teaterlärare på gymnasiets estetiska program har mycket knapphändiga nationella Beskrivningar och betygskriterier för teaterkurserna de undervisar i. Frågan är hur teaterlärarna under dessa omständigheter utför sitt bedömningsarbete. I studien undersökts med hjälp av kvalitativa intervjuer hur två teaterlärare bedömer och betygssätter sina elever i scenisk gestaltning. Som orientering ges en genomgång av betygens utveckling i skolan från relativt/normativt till ett mer formativt, elevorienterat system. Sedan följer en kort belysning av för- och nackdelar med formativa och summativa betygssystem och om den oenighet som funnits inom skolvärlden om vilket system som skall råda. Med detta som bakgrund presenteras undersökningens resultat. Lärarna vilar sin bedömning på fyra ben: Skriftliga bedömningsverktyg, den egna erfarenheten, stöd från kollegor samt elevernas reflektioner över sitt eget och sina skolkamraters arbeten.

Syfte: Syftet är att med inspiration av diskursanalys granska grundsärskolors systematiska kvali¬tets-arbete i sin helhet. Studiens preciserade frågeställningar är: Hur skrivs kunskap, be¬dömning och betyg fram? och Vilka diskurser framträder i granskningen av de sjutton syste¬matiska kva-litetsarbetena?Teori och metod: Den teoretiska ansats som använts i studien är diskursanalys. Metoden har i huvudsak inspire-rats av Laclau och Mouffes diskursteori samt Foucaults diskursanalys. Diskurser gör det möj-ligt att tala om och förstå världen som vi lever i.

Avslutande diskussion Naturen tar stor plats i den tecknade serien om Bamse. Hemmiljön är en idyllisk dal där natur och kultur smälter samman. Det finns klara kopplingar till att denna hemmiljö kan betraktas som pastoral, men det finns även mycket moderna inslag. Det är dock i mötet med den moderna civilisationen som det pastorala blir synligt. Krösus Sork vill ofta använda Bamsedalen till ändamål som motorväg eller att borra efter olja, samtidigt som Bamse och hans vänner vill ha kvar sin dal som den är.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur barnavårdsutredande socialsekreterare förhåller sig till mamma- och papparoller i utredningsförfarandet. Vi ville studera detta ur ett genusperspektiv för att se om socialsekreterare tolkar egenskaper och föräldraförmågor olika beroende på om de innehas av en man eller en kvinna. Vi valde att göra en vinjettstudie med en kvalitativ ansats. Det deltog sex socialsekreterare i studien, vilka fick resonera kring föräldraförmågor i enskilda intervjuer. Den fiktiva fallbeskrivningen utgick från en orosanmälan kring en tvåårig flicka.

I dagens samhälle förbrukas mycket energi. I Kyotoprotokollet lovar industriländerna att minska sina utsläpp med drygt fem procent i genomsnitt under åren 2008-2012, jämfört med 1990 års nivå. Målet om Begränsad klimatpåverkan är ett av 16 övergripande nationella miljökvalitetsmål. Kommunerna har ett ansvar att anpassa och genomföra klimatmålet på den lokala nivån. För att kunna klara av energiförsörjningen och nå målen måste landets energikonsumtion sänkas.

Den fysiska miljön i förskolan kan innebära både möjligheter och hinder i arbetet med att skapa en inkluderande miljö. För att lyfta vilka faktorer i förskolans utrymme och inredning som påverkar kvaliteten och verksamhetens förutsättningar att skapa en miljö som präglas av inkludering och delaktighet är det systematiska kvalitetsarbetet viktigt. Denna studie ingår i ett större projekt vars syfte är att undersöka hur några förskolor kan bidra till förändringsmöjligheter för en inkluderande verksamhet för alla barn och för varje barn. Syftet i denna studie är att ta del av några pedagoger och barns upplevelser och Beskrivningar av den fysiska miljön utifrån ett inkluderingsperspektiv.Genom ECERS-metoden har skattning av området utrymme och inredning gjorts enskilt av både mig och arbetslaget vilket visade att kvaliteten på avdelningen var låg. Utifrån en aktionsforskningsinriktad ansats genomfördes fyra reflektionssamtal med ett arbetslag bestående av tre pedagoger där deras beskrivning av tillgänglighet och begränsningar i utrymme och inredning synliggörs.

Denna uppsats undersöker debatten kring mordet på Fadime Sahindal utifrån ett feministiskt postkolonialt angreppssätt. Det är främst tre huvudfrågor som undersöks; Hur beskrivs de flickor/unga kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld i media? Beskrivs de enligt stereotypa föreställningar om "förtryckta invandrarflickor" eller som handlingskraftiga individer?Den andra frågan är hur förövare av hedersrelaterat våld beskrivs?Den tredje och sista frågan är att se vilken/a synsätt på hedersrelaterat våld som dominerade nyhetsrapporteringen vid denna tidpunkt.För att få svar på dessa frågor analyserades artiklar från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet under januari 2002. I analysen användes kritisk diskursanalys.Analysen visar att de flickor/unga kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld till stor del beskrivs som handlingskraftiga individer om strävade mot individuell frihet. Denna frihet är starkt sammankopplad med "svenskhet".

Syftet i denna uppsats är att undersöka hur lärare i grundskolan talar om och förhåller sig till normalitet och avvikelse hos elever i en klassrumsmiljö. Vi undersöker även hur lärare säger sig hantera elevers avvikelse samt vilka åtgärder de vidtar. Då vi antagit en diskursanalytisk metodansats har vi sökt mönster i lärarnas tal som bildar diskurser. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex grundskolelärare, som arbetar på skolor belägna i olika typer av bostadsområden. Dessa skolor presenteras i studien som; landsbygdsskola, innerstadsskola och mångkulturell skola.

The purpose of this paper has been to highlight how three different highschool textbooks portrays Christianity and Islam. The aim of the paper has been to higlight and pinpoint how the three different textbooks uses different angles and perspectives on recontextualization; which ergo in turn creates a different field of transferred knowledge from each individual textbook.The paper uses an applied model of Bernstein?s theory of recontexualization, and from it derives two analytical tools to process and make an analysis of the textbooks transferred knowledge. The first analytical methodical tool of Bernstein?s theory is positioning, which is used in the paper to highlight what the different textbooks value and evaluate different kinds of knowledge of Christianity and Islam.

Denna studie beskriver några förstelärares uppfattning om särskilt stöd ut ett inkluderande perspektiv. Främst har jag valt att analysera hur lärarna beskriver elever i behov av särskilt stöd och hur deras Beskrivningar kan relateras till olika teoretiska perspektiv på specialpedagogik. Jag har också studerat hur lärarna fördelar ansvaret för elevens lärarande och vilka möjligheter och hinder för en inkluderande undervisning som kan utläsas i lärarnas tal.  Jag har använt en kvalitativ metod med anknytning till socialkonstruktionism och diskursanalys.I mina analyser har jag utgått från teoretiska perspektiv på specialpedagogik som utarbetats av Skidmore (2004). Jag kan konstatera att lärarna beskriver elever i behov av särskilt stöd utifrån olika perspektiv: det psyko- medicinska, det sociala och det organisatoriska.

Uppsatsen undersöker genom diskursanalys kravprogressionen i muntliga nationella prov i svenska från årskurs 6 till gymnasiets kurs 3. För att uppnå detta genomförs analys av fyra nationella prov efter en analysmodell konstruerad med hjälp av tidigare etablerade teoretiska modeller för språkutveckling. Även de styrdokument som dikterar provens utformning har innefattats av undersökningen. Analysmodellen behandlar autenticitet och meningsfullhet, språkliga kontextuella faktorer, språklig genre samt språkliga verksamheter och roller. Tillsammans svarar dessa på följande frågor: Vilka förväntningar ställer de nationella proven på hur elevens muntliga färdighet ska utvecklas från årskurs sex till gymnasiets slut? Hur förhåller sig proven till teoretiska Beskrivningar av språkutveckling, kontext och autenticitet i muntlig kommunikation? Undersökningen visar att svenska elever förväntas utvecklas från dugliga samtalsdeltagare till respektfulla deltagare i seriösa diskussioner.